Vilken forskning är mest angelägen när det gäller förlossningsskador och långtidscovid? Det är två exempel på projekt där SBU tar hjälp av patienter och kliniker för att lyfta viktiga kunskapsluckor.
För att fylla många av dagens kunskapsluckor inom sjukvården behöver patienterna bli delaktiga i forskningen. Det menar Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet som är en av patientorganisationerna som arbetar för att uppnå detta.
– Vi har den viktiga uppgiften att påtala och påminna om patienternas perspektiv så att det inte glöms bort.
Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisationen Transparimed. Följden kan bli att patienterna får sämre vård. Nu tycks dock en förändring att vara på gång.
På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.
Svensk klinisk forskning håller generellt hög kvalitet. Men bättre samordning, större internationellt utbyte och fler disputerade överläkare kan höja kvaliteten ytterligare. Det visar en färsk utvärdering som gjorts av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.
Vägen från lovande forskningsresultat till praktisk nytta kan se väldigt olika ut. Curie har pratat med en forskare och en innovatör med helt skilda erfarenheter av den här processen.
