Den globala konkurrensen om talang, idéer och kapital är hård. För att Sverige ska nå sina mål och kunna bidra med lösningar till framtidens utmaningar behövs ökade resurser till forskningen. Men det räcker inte för att skapa en ledande forskningsnation. Det behövs också en tydligare rollfördelning mellan dagens alla forskningsfinansiärer för att undvika överlapp och glapp, skriver Formas.

Energifrågorna är centrala för en hållbar och effektiv utveckling. Men Sverige har halkat efter. Därför behövs en ökad investering på energiforskning och innovation, skriver Energimyndigheten, som vill se en ansvarsfull forskningspolitik som tar sig an klimatförändringens samhällsutmaningar.

Inför det pågående klimatmötet i Paris, frågar sig biologiprofessorn David van der Spoel om forskarna själva följer sina forskningsresultat på klimatområdet. Här ger han några konkreta förslag på hur akademin kan bli mer miljövänlig.

Stor oljeläcka, skogsbrand eller orkan. När katastrofen drabbar är det en fördel att ta hjälp av forskares kunskap eller samla de data som bara finns medan katastrofen pågår. Det innebär särskilda utmaningar, men ger unik kunskap.

Idag uppmärksammar Vetenskapsrådet och Svenska Unescorådet Världsvetenskapsdagen, med särskilt fokus på ökad integration mellan såväl olika vetenskapsområden som med samhället. För att åstadkomma detta behöver vi skapa samförstånd kring vad gemensam kunskapsutveckling innebär i praktiken, skriver Anna Jonsson, docent i företagsekonomi.

Sveriges nya politiska ledning måste se kunskapsutveckling som ett prioriterat område – kanske genom att tillsätta en forskningsberedning, skriver representanter för Naturvetarna, Sveriges unga Akademi och Vetenskap & Allmänhet. Tillsammans ordnar de i november seminariet ”Forskning för framtiden”, med bland andra nya forskningsministern, om vad som bör finnas på den forskningspolitiska agendan framöver.