I december börjar marinbiologen Andreas Fahlman som ny forskningschef på Kolmårdens djurpark. Vägen dit har varit krokig och gått via många olika länder. Nu ser han fram emot en kombination av forskning, undervisning och att utveckla djurparkens forskningsverksamhet. – Jag har dragit vinstlotten.

Redan i slutet av doktorandtiden kände Matteo Cavalleri att han inte ville fortsätta med en akademisk karriär. Istället valde han banan som redaktör för vetenskaplig publicering. – Det passar min personlighet och mina intressen, och jag tror att jag bidrar till forskarsamhället på ett bättre sätt än som forskare. 

För fem år sedan doktorerade Linn Spross i ekonomisk historia. Nu jobbar hon i vården, utbildar sig till sjuksköterska och skriver skönlitterära böcker. Den senaste handlar om en historiker som får nog av akademin och hivar ut datorn genom fönstret.

Historikern Lars Hansson insåg sent i livet att han ville forska. Vid 74 års ålder lade han fram sin avhandling om flyktingströmmarna från Norge under andra världskriget. Därtill har han skrivit en populärvetenskaplig bok om materialet och har en bok till på gång – det är bråttom att hinna med allt som han vill göra.

Ett mikroskop, en försöksladugård eller en databas. Det är exempel på infrastrukturer som kan behövas för att bedriva forskning och som Sofia Wretblad ägnar sig åt som forskningssekreterare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Rädd för att sticka ut hakan har barnläkaren Hugo Lagercrantz aldrig varit. Han har utvecklat neonatalvården i Sverige och stridit för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Som årsrik senior ägnar han sig åt medvetandet − vad det är och när det börjar.

Kvinnor som vill göra karriär inom akademin möter fortfarande större hinder än män, men skillnaderna har jämnats ut. Bilden att kvinnor lämnar akademin i större utsträckning stämmer inte, enligt en ny rapport från Vetenskapsrådet.

När Högskolan Kristianstad införde prestationsbaserad forskningstid gynnades kvinnorna på lärosätet. De senaste två åren har 60 procent av det interna forskningsanslaget gått till kvinnliga forskare, jämfört med 30 procent tidigare.

Caroline Lindös bakgrund som forskare hjälpte henne starta eget om bakningens vetenskap. Nu är hon tillbaka i forskarvärlden. – Var inte rädd för att prova något som sticker ut lite. Det jag har gjort utöver forskningen har setts som meriterande, säger hon.