Intresset för forskning och medicin har funnits sedan barnsben. Både hennes mamma och mormor var gynekologer. Själv doktorerade Karin Tegmark Wisell, i dag generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, i mikrobiologi. Något hon tycker har underlättat arbetet under pandemin. – Jag har haft stor nytta av min forskarutbildning, säger hon.

Eleverna skulle välja ett djur för varje bokstav i alfabetet. ”Alkekung” skrev Love Dalén. Det djuret finns inte, sa läraren. Men alkekungen är en liten fågel, och pojken som ville bli zoolog är nu professor i paleogenetik.

Historikern Åsa Linderborg älskade att forska, men lockades ännu mer av att arbeta som journalist. Med åren har hon gjort sig ett namn som författare, röd debattör och kulturchef på Aftonbladet. Nu är hon i färd med att göra en dokumentärfilm om en känd persons liv.

Hur kan vi få underrepresenterade grupper att studera naturvetenskap? Det är ett av didaktikern Anna Danielssons starkaste forskningsintressen – grundat i hennes egen erfarenhet av att växa upp i ett icke-akademiskt hem.

LTU-forskaren Jesper Martinsson har tagit fram ett verktyg som kan lokalisera jordskalv i gruvor. Nu lämnar han akademin och tar med forskningsresultaten in i det egna företaget. Tillsammans med sin doktorand ska han bidra till säkrare gruvdrift.

Forskningen var en främmande värld för David MacMillan under uppväxten i en arbetarfamilj i Skottland. Han skickades till universitet för att få ett bra jobb - och för att hans föräldrar trodde att allt är möjligt. Som nybliven Nobelpristagare ser han sin bakgrund som en tillgång. — Min uppväxt i Skottland har gett mig massor av färdigheter som jag inte visste att jag hade.

Outtalade regler och otydliga karriärvägar kan knäcka unga forskare. Åsa Morberg, vid Strömstad akademi vill se mer av karriärvägledning för både doktorander och disputerade. Hon har tagit initiativ till antologin Forskarkarriärer där forskare delar med sig av sina bästa tips för framgång.

I december börjar marinbiologen Andreas Fahlman som ny forskningschef på Kolmårdens djurpark. Vägen dit har varit krokig och gått via många olika länder. Nu ser han fram emot en kombination av forskning, undervisning och att utveckla djurparkens forskningsverksamhet. – Jag har dragit vinstlotten.

Redan i slutet av doktorandtiden kände Matteo Cavalleri att han inte ville fortsätta med en akademisk karriär. Istället valde han banan som redaktör för vetenskaplig publicering. – Det passar min personlighet och mina intressen, och jag tror att jag bidrar till forskarsamhället på ett bättre sätt än som forskare. 

För fem år sedan doktorerade Linn Spross i ekonomisk historia. Nu jobbar hon i vården, utbildar sig till sjuksköterska och skriver skönlitterära böcker. Den senaste handlar om en historiker som får nog av akademin och hivar ut datorn genom fönstret.