I morgon onsdag startar Sveriges största genuskonferens i Göteborg. Under tre dagar möts 200 deltagare för att diskutera och presentera genusforskning.

Genus blir allt svårare att ignorera för forskare i allmänhet. Numera finns en större medvetenhet om genus betydelse för olika människors livsvillkor och inom politiken. Det menar Ulrika Dahl, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola och keynote-talare vid genuskonferensen g12 i Göteborg som inleds imorgon. 

Samverkan över partigränser för att åstadkomma en långsiktig forskningspolitik. Samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor för att gynna hållbar ekonomisk tillväxt. Stöd till unga forskare och en jämställdhetsbonus för lärosäten som förbättrar jämställdheten. Så vill Socialdemokraterna vitalisera svensk forskning, skriver Thomas Strand (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, med anledning av att regeringen presenterat sin forsknings- och innovationsproposition.

Efter satsningarna på stora forskningsmiljöer kommer nya trender. Idag är det elitforskning och forskning för att lösa stora samhällsproblem som gäller. Det finns dock risker med trendtänkandet, påpekar universitetsföreträdare som Curie har pratat med. Finansieringssystemet kan bli ryckigt och leda till för lite variation.

Enligt den utvärdering av Linnémiljöerna som publicerades i juni bedriver forskningsmiljöerna nyskapande spetsforskning och mång- och tvärvetenskapliga samarbeten. De ger också utrymme för unga forskare att utvecklas. Däremot var panelen kritisk till att så få forskare var rekryterade utanför det egna lärosätet. Hur ser då rektorerna på Linnébidragen? Curie har frågat sex rektorer.