Metoo blev en ögonöppnare för många och starten på flera satsningar mot sexuella trakasserier inom akademin. Lisa Salmonsson, som ledde #akademiuppropet, tror att det har blivit lättare att prata om övergrepp inom universitetsvärlden, men ser samtidigt en trötthet. − Det är inte det där vrålet längre, säger hon.

I en tid då nästan alla dörrar in i akademin var stängda för kvinnor lyckades ändå några ta sig fram. Flera av de första kvinnorna som gjorde forskarkarriär i Sverige hittar vi paradoxalt nog inom vår tids mest mansdominerade ämnen.

Det ”akademiska hushållsarbetet” stjäl tid från forskningen och ger inga meriter. Det handlar om osynliggjorda arbetsuppgifter som främst utförs av kvinnor.

Män dominerar fortfarande i den akademiska toppen, det visar en rapport från stiftelsen Allbright. I synnerhet vid de tekniska lärosätena är kvinnor kraftigt underrepresenterade. På Chalmers är över 80 procent av professorerna män. Nu satsar lärosätet 300 miljoner kronor under tio år på att öka andelen kvinnor och på sikt förändra kulturen.

Tre av fem studenter och hälften av alla disputerade är kvinnor, men bara var fjärde professor. Vad krävs för en mer jämställd akademi? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Vad vill våra politiska partier med svensk forskning? Curie har ställt fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Först ut är vilken som är den allra viktigaste forskningspolitiska frågan.