Tre av fem studenter och hälften av alla disputerade är kvinnor, men bara var fjärde professor. Vad krävs för en mer jämställd akademi? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Vad vill våra politiska partier med svensk forskning? Curie har ställt fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Först ut är vilken som är den allra viktigaste forskningspolitiska frågan.

Hon bloggar om genus- och arbetslivsforskning, finansiering och forskarvärldens samverkan med industrin. Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och forskar om förändringar av organisation och teknik på arbetsplatser. På sin lediga tid är hon ofta ute i naturen och ägnar sig gärna åt olika byggprojekt.

I USA startade debatten om sexuella trakasserier inom forskarvärlden redan 2014. Först kom en studie om trakasserier vid fältstudier, sedan avslöjades flera kända forskare med grova övertramp. En grogrund för dessa är att män dominerar stort på de högre tjänsterna vid amerikanska universitet, menar Meg Urry som är professor i fysik och astronomi vid Yale University.

För att förhindra sexuella trakasserier inom akademin behöver maktkoncentration och beroenden minska. Genusforskarna Anneli Häyrén och Fredrik Bondestam vill se tryggare anställningsvillkor, ge doktorander rätt att byta handledare och införa tydliga sanktioner för sexuella trakasserier, även för akademins kändisar.

Att tacka nej till meriterande resor eller betala barnvaktens flygbiljetter och hotellrum ur egen ficka. Det är alternativen för många forskare med barn. Trots att förväntningarna på internationella kontakter ökar, är möjligheterna till bidrag för barnomsorg begränsade.