Forskare i Sverige som söker forskningspengar från Europeiska forskningsrådet beviljas medel i lägre grad än genomsnittet bland sökande. Det framgår av en rapport från Vetenskapsrådet, som nu föreslår en rad åtgärder för att öka andelen bidrag till Sverige.
I år är det tio år sedan Europeiska forskningsrådet, ERC, grundades. Ett mål var att stärka den globala konkurrenskraften hos europeisk forskning. Och det ser ut att ha lyckats. Gapet mellan europeisk och amerikansk forskning minskar.
Inte mindre än fyra stater på västra Balkan är för närvarande officiella kandidatländer till EU: Albanien, Makedonien, Montenegro och Serbien. Ett viktigt förhandlingsområde behandlar forskningssystemen, som måste möta EU-kraven för att länderna ska bli fullvärdiga medlemmar. Curie besökte regionen för att undersöka hur denna process löper.
Storbritannien har varit mycket framgångsrikt i konkurrensen om forskningsmedel från EU. Under perioden 2007–2015 tog landet emot nästan en tredjedel av bidragen från Europeiska forskningsrådet. Oron för vad Brexit kan betyda är stor bland brittiska forskare. Inte minst för hur gästforskare och medföljande till landet kommer att få det efter EU-utträdet.
USA är extremt polariserat för närvarande, och inte bara ifråga om traditionella politiska frågor som skatter, familjepolitik eller sociala frågor. Även forskning har börjat ifrågasättas i världens mäktigaste forskningsnation, vilket fått amerikanska akademiker att mobilisera. Såväl forskningsresultat som finansiering ligger i vågskålen.
Konflikter, psykisk ohälsa och ineffektivt forskningsarbete.
– Kulturskillnader kan vara ett stort problem för utländska doktorander, säger Reza Salim, forskare vid Mittuniversitetet och vice ordförande i Sulfs doktorandförening, som arbetar för att förbättra situationen för internationella doktorander.
Språkfrågor bör få större utrymme i forskarutbildningen och det behövs resurser för att hantera flerspråkiga miljöer vid svenska lärosäten. Det anser Megan Case, doktorand i pedagogik vid Högskolan Dalarna och Örebro universitet.
Intresset för globala universitetsrankningar har vuxit snabbt. När resultaten idag används av finansiärer, studenter och blivande medarbetare är det viktigt för lärosätena att ligga bra till på topplistorna – oavsett vad man tycker om rankningarnas kvalitet. Curie har frågat några svenska lärosäten hur de förhåller sig till fenomenet universitetsrankningar.
Listorna som rangordnar världens högre lärosäten har på kort tid blivit fler och fått större inflytande. Fall och avancemang blir nyhetsstoff och rankningarna påverkar idag både universitetens lokala verksamheter och nationell forskningspolitik. Men dessa försök att mäta lärosätenas kvalitet möter också hård kritik.