Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över att förändringarna går långsamt. Mer än hälften av de unga forskarna hoppas kunna jobba utomlands och för 90 procent är den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet

Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet och nationalism har följt henne ända sedan den första resan till Jerusalem. Idag är hon professor i freds- och utvecklingsforskning.

Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforskning och rekommenderar fler att göra det. Särskilt angeläget är tvärvetenskaplig forskning inom hälsa och IT.

Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av med fritänkande forskare, menar Andrea Petö som är professor i genusvetenskap i Budapest. Även i Sverige finns politiska krafter som ifrågasätter viss forskning.

Karolinska institutet har startat ett unikt center i Hongkong för att utveckla regenerativ medicin. Det är ett av många exempel på svenska universitet som knyter nya band med Kina. Men kontakterna väcker också frågor om forskningsetik och akademisk frihet.

Som ung var biogeokemisten Örjan Gustafsson en fena på simning, en talang som gav honom möjlighet att plugga kemi på college i USA. Nu forskar han på Arktis permafrost och Asiens bruna moln, och har stora fördelar av sin internationella bakgrund.

Nu startar ett snabbspår för nyanlända forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Arbetsförmedlingen. Programmet ska underlätta för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Den ryska forskningsvärlden är motsägelsefull. En minister får sin undermåliga avhandling godkänd och ett oberoende universitet trakasseras. Samtidigt satsar staten på att få med fem lärosäten bland de 100 högst rankade i världen.

Han bloggar om tillvaron som gästprofessor på Harvard och hur utlandsvistelser kan bidra till internationaliseringen av svensk forskning. Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre. På sin fritid ägnar han sig åt orientering tillsammans med familjen.