2020-09-15
Vi måste bedöma riskerna i internationella forskningssamarbeten
Efter att ha följt internationella forskningssamarbeten ser vi stora utmaningar kring akademisk frihet och etik. Samtidigt ser vi behovet av att fortsätta samarbeta med forskare från länder där normer och politik skiljer sig väsentligt från Sverige, men där forskningen inom många områden ligger i den globala framkanten. Därför vill vi lyfta frågor kring ansvarsfull internationalisering, skriver företrädare för STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
Nyhetssajten Scidevnet bevakar forskning och innovationer i låginkomstländer. Ofta finns inga andra medier i regionen som tar upp dessa frågor. I många av länderna där journalisterna arbetar är pressfrihet ett okänt begrepp. Merparten av finansieringen kommer från svenska Sida.
Doktoranden Muhammad Irfan var nästan klar med avhandlingen när Migrationsverket ville utvisa honom ur Sverige. Fallet gick hela vägen till Migrationsöverdomstolen som gav honom rätt och upphävde verkets utvisningsbeslut. Beslutet kan bli vägledande för liknande fall, men när det kom hade han redan bestämt sig för att flytta till USA.
- Det är en stor förlust för svensk forskning, säger hans handledare Christina Bark.
Om Storbritannien lämnar EU:s forskningssamarbete behövs nya satsningar för att säkra utbytet mellan svenska och brittiska forskare. Det menar flera experter. För Astrid von Mentzer, som gör sin post doc i Cambridge, får den kommande tidens beslut stor betydelse.
Storbritannien har formellt lämnat EU men många frågor hänger fortfarande i luften. Efter tre och ett halvt års berg- och dalbana väntar brittiska forskare på avgörande besked om hur samarbetet med EU-länderna ska fungera framöver. Men Brexit har redan påverkat villkoren för forskning i landet.
Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över att förändringarna går långsamt. Mer än hälften av de unga forskarna hoppas kunna jobba utomlands och för 90 procent är den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet
Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet och nationalism har följt henne ända sedan den första resan till Jerusalem. Idag är hon professor i freds- och utvecklingsforskning.
Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforskning och rekommenderar fler att göra det. Särskilt angeläget är tvärvetenskaplig forskning inom hälsa och IT.