På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det att bli lättare att forska på digitaliserade källor. Ett aktuellt projekt är det stora kvinnobiografiska lexikon som nu byggs upp i Göteborg.

Många myndigheter bedriver forskning och utveckling i anslutning till sitt uppdrag. Trots att de har begränsade resurser bör de leva upp till samma kvalitetskrav som universitet, högskola, forskningsinstitut och forskningsråd. För att hjälpa varandra har de bildat ett nätverk för forskande myndigheter.

Vetenskapsrådet inför en ny modell för finansiering av forskningsinfrastruktur. I höst görs en inventering som ska visa var de nya behoven är störst. Bara de områden som identifierats under behovsinventeringen kan sedan få stöd.

Vad är orsakerna till vanliga sjukdomar som drabbar barn och ungdomar – och vilka blir konsekvenserna? För att finna svaren använder forskarna populationsbaserade hälsoregister och avancerade statistiska metoder.

Med hjälp av befolkningsregister försöker forskarna förbättra folkhälsa och levnadsförhållanden hos befolkningen. Satsningen på nätverket Simsam bygger på de unika förutsättningar Sverige har för registerforskning.

En ny lag som ska göra det möjligt att bygga forskningsdatabaser för framtida projekt. Det var ett av förslagen från registerutredningen som redovisades i fjol. I februari gick remisstiden ut och nu sammanställs svaren. Den lag det ska resultera i ser dock ut att bli försenad.

Människors attityder och beteenden undersöks vartannat år i en gemensam enkät för ett 30-tal länder i Europa. Syftet är att kartlägga och tolka förändringar i sociala, politiska och moraliska system. Det insamlade materialet är tillgängligt för alla som är intresserade – forskare, samhällsplanerare, journalister, privatpersoner.

Infrastrukturer är kanske främst förknippade med forskning inom naturvetenskap, men nu växer de också fram inom humaniora och samhällsvetenskap. Det kan revolutionera forskningen, menar Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

Sverige bidrar varje år med över en miljard kronor till stora, internationella forskningsanläggningar. En del av pengarna kommer tillbaka hit genom att svenska företag vinner upphandlingar och får leverera till dessa. Nu ska nybildade sekretariatet Research Match hjälpa företagen med detta.