Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information. Det ska en ny forskningsinfrastruktur ändra på.
Vetenskapsrådet har beslutat att etablera en ny organisation för att möta det växande behovet av storskalig beräkning och datahantering inom forskningen. I dagsläget sköts dessa tjänster av den nationella datorinfrastrukturen SNIC som nu ska ersättas eftersom organisationen inte längre anses leva upp till kraven.
Ett märkligt samspel mellan en stekel och en orkidé var upptakten till det som idag kallas Station Linné på Öland. Curie berättar historien om forskningsstationen som idag drivs helt i privat regi och lockar såväl forskare och studenter som allmänhet.
Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utredning där han bland annat föreslår en ny organisation för digital infrastruktur och att politiker ska ingå i forskningsberedningen.
På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.
Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev det klart att regeringen skjuter till 1,3 miljarder i budgeten för infrastrukturer under tre år, som en del i en stor satsning på forskning.
På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forskare dokumenterat den med bland annat laserscanner för att göra huset tillgängligt virtuellt.
Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internationell infrastruktur. Men kostnadsökningen beror också på att svenska forskare varit framgångsrika och fått mer tid vid flera internationella anläggningar.
Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.
