Det behövs en riktad satsning på humanistisk forskning med fokus på länderna i östra och sydöstra Europa. Utan kunskaperna som sådan forskning kan bidra med riskerar viktiga historiska, språkliga och kulturella nycklar till förståelsen av situationen och den långsiktiga utvecklingen i Belarus och områdena närmast EU:s gränser att förbli oupptäckta. Det skriver Thomas Rosén, universitetslektor i ryska vid Göteborgs universitet.

Krönika av Karolina Enquist Källgren, forskare i idéhistoria, om spänningen mellan vetenskapens politiska oberoende och humanioras kritiska uppgift.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

En tidig eftermiddag 1963 svängde den spanske poeten José Bergamín (1895-1983) in på sin gata och upptäckte att hans lägenhet brunnit ner till grunden, med Guardia Civil som passiva åskådare. Eftersom han samma förmiddag hade släppts ur arresten, där han suttit anklagad för motstånd mot Franco-regimen, insåg han omedelbart nödvändigheten av att lämna landet. Det ...

Under min doktorandperiod kunde jag, tack vare ett STINT-stipendium, tillbringa ett läsår vid Universidad de Barcelona i Spanien. Universitetet är ett av de högt rankade i Spanien och har en framträdande roll i Barcelonas kulturliv. Vid universitetet fanns dessutom ett seminarium och en tidskrift enbart ägnade åt studiet av just den filosof som min avhandling ...