Historikern Lars Hansson insåg sent i livet att han ville forska. Vid 74 års ålder lade han fram sin avhandling om flyktingströmmarna från Norge under andra världskriget. Därtill har han skrivit en populärvetenskaplig bok om materialet och har en bok till på gång – det är bråttom att hinna med allt som han vill göra.

Med hjälp av artificiell intelligens går det att lära en dator att automatiskt transkribera många hundra år gamla texter. Programvaran Transkribus har testats både på domböcker från 1600-talet och polisrapporter från förra sekelskiftet. Det öppnar en helt ny värld av material som annars är svåråtkomlig för forskare.

Etnologen Rebecka Lennartsson växte upp i ett torp nära skogen och tyckte att städer var skrämmande. Nu är hon forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och aktuell med en bok om verklighetens Ulla Winblad.

Det var ett spännande jobb på tidskriften Forskning & Framsteg som fick historikern Henrik Höjer att lämna akademin för 20 år sedan. Han har aldrig ångrat sig, men skulle möjligen kunna lockas tillbaka för att doktorera i demografi.

Kristian Kristiansen fann sitt livsintresse i farfars arkeologiska fynd på gården hemma på Jylland. Nu ska han som seniorprofessor leda ett jätteprojekt som fått 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet. Med hjälp av dna ska forskarna undersöka människors migrationsmönster före och under bronsåldern.

I november blev Fredrik Charpentier Ljungqvist docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är sedan tidigare även docent i historia. Det gör honom till en udda fågel i forskarvärlden. Han står stadigt med ena foten i humaniora och andra i naturvetenskapen, men ibland krockar fältens olika traditioner och arbetssätt.

Litteraturforskaren Virginia Langum studerar 1800-talets migranter och medicinska turister och berörs av deras öden. Själv har hon flyttat mellan USA och Europa flera gånger och upplevt vitt skilda klimat och traditioner. Nu har hon rotat sig i Umeå.

Historikern Aryo Makko växte upp i Tyskland och minns dramatiken vid återföreningen 1989. Nu leder han Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet.

Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram från Nasa. Det innebär att både tolkning och datering kommer i ett nytt ljus.