Studiet av en enskild individ, händelse, plats eller grupp av människor kan problematisera och nyansera den generella historieskrivningen. Ofta handlar studierna om ”vanliga” människors liv och särskilt grupper som varit osynliga i historieskrivningen - som kvinnor, barn, sjuka eller obemedlade.

Doktoranden Angela Gui har alltid haft intressanta diskussioner med sin pappa förläggaren Gui Minhai. Nu forskar hon på samma ämne som han – kinesisk historia – samtidigt som hon gör allt för att få honom släppt ur Kina.

Mänskliga kvarlevor har i forskningens namn samlats in under hundratals år. Inte alltid med etiskt försvarbara metoder. Nu arbetar museer och institutioner med att inventera sina samlingar och att återbörda kvarlevor som plundrats från ursprungsbefolkningar.

Så länge hon kan minnas har hon varit intresserad av språk och historia. Nina Wormbs är docent i teknik- och vetenskapshistoria vid KTH och forskar om teknikens idéhistoria och människors tro om vad den kan åstadkomma. På sin lediga tid gillar hon att baka och handarbetar gärna.

Militärhistoriker Fredrik Thisner upplever att akademin kan vara både hård och orättvis, men själv har han haft medvind under karriären. Han är glad att han satsade på ett ämne som anses nördigt i Sverige.

Historien visar att den svenska staten kan ta emot och integrera ett mycket stort antal flyktingar. Den slutsatsen drar Uppsalahistorikern Mikael Byström utifrån sin forskning. Ändå är han pessimistisk till att vi kan lära av historien. Hur går det ihop? Och vad är då nyttan med historisk forskning? Curie har pratat med honom och Jonas Harvard, historiker och talesperson för Humtank, om historieforskningens roll i samhällsdebatt och politik.

Nyfikenheten går som en röd tråd genom idéhistorikern Ronny Ambjörnssons liv. I tonåren hade han en lärare som var folkviseforskare och det väckte hans intresse för hur vanliga människor uppträtt och tänkt genom historien.

Han är nyfiken på det mesta och har teknik - och vetenskapshistoria som specialitet. Thomas Kaiserfeld är professor i idé– och lärdomshistoria vid Lunds universitet och forskar bland annat om kunskapsöverföring inom jordbruket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

She is going to take the Curie blog readers on ”An Expedition into the Heart of the Humanities”. Dolly Jørgensen is a historian of the environment and technology at Umeå University and the first Curie blogger who writes in English.

Samhället förändras och nya forskningsområden uppstår. Tidigare innebar det ofta att nya vetenskapliga discipliner bildades, men nu är formeringarna lösare. Idéhistoriker Sverker Sörlin beskriver hur politiska beslut, finansieringssystem och forskares driv skapat den forskningsflora vi har idag.