Det var ett spännande jobb på tidskriften Forskning & Framsteg som fick historikern Henrik Höjer att lämna akademin för 20 år sedan. Han har aldrig ångrat sig, men skulle möjligen kunna lockas tillbaka för att doktorera i demografi.
Kristian Kristiansen fann sitt livsintresse i farfars arkeologiska fynd på gården hemma på Jylland. Nu ska han som seniorprofessor leda ett jätteprojekt som fått 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet. Med hjälp av dna ska forskarna undersöka människors migrationsmönster före och under bronsåldern.
I november blev Fredrik Charpentier Ljungqvist docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är sedan tidigare även docent i historia. Det gör honom till en udda fågel i forskarvärlden. Han står stadigt med ena foten i humaniora och andra i naturvetenskapen, men ibland krockar fältens olika traditioner och arbetssätt.
Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram från Nasa. Det innebär att både tolkning och datering kommer i ett nytt ljus.
På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forskare dokumenterat den med bland annat laserscanner för att göra huset tillgängligt virtuellt.
Det var en liten och homogen krets som studerade vid de svenska universiteten under 1600-talet. En typisk student var en adelsyngling i 17–18-årsåldern, som både kunde hantera böcker och svärd, som valspråket lydde vid Lunds universitet.
Forskning i vår moderna mening slog inte igenom förrän i mitten av 1800-talet.
En tvärvetenskaplig forskargrupp har omtolkat skriften på Rökstenen i Ödeshög. Världens längsta runinskrift handlar inte om en gotisk kejsare – utan om ljusets rytm och kampen mot makter som hotar ljuset. Tolkningen har rönt stort intresse från media över hela världen.
Joakim Malmström insåg tidigt att forskning inte var något för honom, eftersom det var för ensamt. I sitt nuvarande arbete som myndighetschef vid Naturhistoriska riksmuseet har han ändå stor nytta av sin forskningsbakgrund.
Hur känslor påverkar beslut bör finnas med som en variabel inom historisk vetenskap. Det menar historikern Dolly Jørgensen som tar sin egen forskning om utdöda djur som utgångspunkt.
– Känslor är inte något som står utanför teknik och vetenskap, de är en del av det rationella tänkandet.
