Beatriz Villarroel förenar forskning i astrofysik med att spela kammarmusik på sin fritid. Hon ser konst och vetenskap som två sätt att beskriva världen som båda kräver hantverkskunnande och kreativ inspiration.
– Under mina bästa perioder brukar jag både spela mycket musik och göra goda framsteg i min forskning.
För sex år sedan utsågs hans bild av ett jättevirus till en av årets tio bästa vetenskapliga bilder av tidskriften Nature. Nu har han tillsammans med kolleger gjort ett stort genombrott på vägen mot att få en bild av ett enskilt protein.
– Bilder är oslagbara när det gäller att kommunicera saker som proteiners strukturer, säger forskaren Tomas Ekeberg.
Susanne Aalto har fascinerats av stjärnhimlen ända sedan hon var barn. Idag är hon professor i radioastronomi och leder en forskargrupp vid Onsala rymdobservatorium. Under alla år har hon studerat hur galaxer utvecklas, och försöker nu också förstå mer om supermassiva svarta hål.
Konstnärligt skapande kan stimulera en forskares kreativitet – eller ge ett välkommet avbrott i arbetet. Matematikern Manya Sundströms poesi till fysikern Mattias Marklunds foton har publicerats i en ansedd matematiktidskrift och även ställts ut på galleri.
Efter forskarutbildning inom kvartärgeologi lämnade Jonas Björck akademin och har sedan dess arbetat vid bland annat Vetenskapsrådet och på Utbildningsdepartementet. I april i år tillträdde han som generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Forskaren Hiranya Peiris växte upp i Sri Lanka där stjärnorna syntes tydligt på natthimlen. Nu forskar hon på vad som hände strax efter Big Bang och vad som sker med universum i framtiden.
Hon bloggar om dagsaktuella tankar som ligger och pyr. Ella Carlsson är biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och har forskat om planeten Mars. På sin lediga tid ser hon gärna science fiction och älskar att baka och göra chokladpraliner.
