Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst gång på gång till nya upptäckter om oss själva – och till nya Nobelpris. Detta är den tredje och sista artikeln i Curies serie om forskningens modellorganismer.

Som enskilda arter kan de vara ointressanta, rentav oönskade - vi vill inte ha bananflugor i fruktskålen, möss i förrådet eller backtrav i rabatten. Men i forskarvärlden ägnas de enorm uppmärksamhet och genererar ständigt nya betydande upptäckter. I Curies artikelserie om några av våra viktigaste modellorganismer är det nu dags att presentera ett ogräs.

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går var det dags igen för ett Nobelpris där bananflugan spelat en central roll. Med denna lilla fluga inleds Curies artikelserie Forskningens hjältar, som handlar om några av våra viktigaste modellorganismer.

Forskare och journalister beskrivs ofta som varandras motsatser när det gäller arbetssätt. Här berättar två forskare och två prisbelönta, bokskrivande journalister om sina arbetsmetoder – och ger sin syn på den andra yrkeskårens sätt att jobba.

Sommarlovet har börjat. Doktorander, forskare och universitetslärare har upp till 35 dagars semester. Men gränsen mellan arbete och ledighet är inte alltid skarp. Semestern används för att komma i kapp, skriva artiklar och granska ansökningar, berättar forskare som Curie har pratat med.

När media avgör vilka forskningsresultat som ska lyftas fram vägs god evidens mot andra kriterier, som nyhetsvärde och läsarintresse. Och evidensen väger tungt för Maria Gunther, vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter. – För mig är det bland det viktigaste när jag väljer vad jag ska skriva om. Bra vetenskapsrapportering måste handla om bra vetenskap.

Politiska beslut bör grundas på vetenskaplig evidens och helst på resultat från randomiserade kontrollstudier. Det är budskapet från Nätverket för evidensbaserad policy, som bildades i våras. Men kontrollstudier är inte det enda sättet att samla in kunskap, och ibland måste evidensen vägas mot etiska aspekter vid politiska beslut, betonar de personer som Curie pratat med.