Forskningsstudier genomförs inte alltid enlig regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit med om att granska studier inom olika discipliner – och upptäckt många brister.

Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.

Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram från Nasa. Det innebär att både tolkning och datering kommer i ett nytt ljus.

Är det okej att som forskare kartlägga människors etnicitet eller hudfärg? Frågan om jämlikhetsdata väcker starka känslor i forskarvärlden.

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst gång på gång till nya upptäckter om oss själva – och till nya Nobelpris. Detta är den tredje och sista artikeln i Curies serie om forskningens modellorganismer.

Som enskilda arter kan de vara ointressanta, rentav oönskade - vi vill inte ha bananflugor i fruktskålen, möss i förrådet eller backtrav i rabatten. Men i forskarvärlden ägnas de enorm uppmärksamhet och genererar ständigt nya betydande upptäckter. I Curies artikelserie om några av våra viktigaste modellorganismer är det nu dags att presentera ett ogräs.

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går var det dags igen för ett Nobelpris där bananflugan spelat en central roll. Med denna lilla fluga inleds Curies artikelserie Forskningens hjältar, som handlar om några av våra viktigaste modellorganismer.