För sex år sedan utsågs hans bild av ett jättevirus till en av årets tio bästa vetenskapliga bilder av tidskriften Nature. Nu har han tillsammans med kolleger gjort ett stort genombrott på vägen mot att få en bild av ett enskilt protein.
– Bilder är oslagbara när det gäller att kommunicera saker som proteiners strukturer, säger forskaren Tomas Ekeberg.
Göteborgsforskaren Astrid von Mentzer studerar den sjukdomsframkallande bakterien ETEC. Ett viktigt verktyg är elektronmikroskopets bilder, som bidragit till viktiga kunskaper om hur bakterien koloniserar tarmen. Med en av bilderna vann hon också en bildtävling som skulle länka samman konst och vetenskap.
Forskningsstudier genomförs inte alltid enlig regelboken.
De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit med om att granska studier inom olika discipliner – och upptäckt många brister.
Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.
För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.
Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram från Nasa. Det innebär att både tolkning och datering kommer i ett nytt ljus.
Är det okej att som forskare kartlägga människors etnicitet eller hudfärg? Frågan om jämlikhetsdata väcker starka känslor i forskarvärlden.
