För att motverka dagens trend att ignorera vetenskaplig evidens krävs mer än forskningskommunikatörer som är duktiga på att popularisera. Det menar Alexander Gerber, professor i forskningskommunikation vid Rhein Waal-universitetet i Tyskland, som efterlyser evidensbaserad forskningskommunikation.
Hur kunde en textilbygd på fallrepet som Borås börja blomma igen? Och vad krävs för att organisationer och företag ska klara kriser? Det kan forskningsfältet organisatorisk resiliens ge svar på. Nu vill FN lära av svenska forskares rön för att stärka sina organisationer.
Den tekniska utvecklingen gör att medborgarforskning har ökat lavinartat under det senaste decenniet. Nu ska en nationell portal hjälpa både forskare och allmänhet att hitta rätt bland appar och etik så att framtidens projekt håller en hög kvalitet. Vinnova stöder projektet med tio miljoner kronor under en treårsperiod.
Hon tar forskningskommunikation på största allvar. Möt forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans som nyligen vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets röst för sina insatser mot faktaresistens.
Det är pitchen som räknas! Åtminstone för de tio finalisterna i Skolar Award som har tre minuter på sig att beskriva sin forskning på ett levande sätt.
Vinnare 2017 blev Johan Seijsing som forskar om naturliga enzymer som kan hejda antibiotikaresistensen.
För 17 år sedan råkade forskaren och konstnären Jenny Wiklund ut för en olycka som gjorde att hon tillfälligt förlorade både minne och uppfattning om tid och rum. Händelsen har gjort stort avtryck på hennes fortsatta forskarkarriär.
Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle skriva en lärobok i organisationsteori – och det gav dem pris för bästa kurslitteratur 2016. Läs den sista av tre artiklar om forskarspråket.