Hon bloggar om forskningskommunikation och kommande förändringar inom hälsa och sjukvård. Anna Birgersdotter arbetar som projektsamordnare på enheten för bioentreprenörskap vid Karolinska institutet. På sin fritid tränar hon yoga, pratar med vänner och kollar på scifi-serier.
Det var ett spännande jobb på tidskriften Forskning & Framsteg som fick historikern Henrik Höjer att lämna akademin för 20 år sedan. Han har aldrig ångrat sig, men skulle möjligen kunna lockas tillbaka för att doktorera i demografi.
Varför är forskningskommunikation viktigt och vilken roll spelar den i samhället? Sarah Davies, forskare inom ämnet, vill uppmuntra alla som ägnar sig åt att kommunicera forskning att ta ett steg tillbaka och reflektera över den frågan.
– Det gäller att se helheten och inse att forskningskommunikation bidrar till att skapa ett robust och demokratiskt samhälle.
Ett seminarium med varje utskott och ett avslutande gemensamt seminarium med två Nobelpristagare. Det är schemat för riksdagens forskningsdag den 8 april.
– Pandemin har satt blixtbelysning på behovet av utbyte mellan forskare och politiker, säger talmannen Andreas Norlén.
En ny svensk vetenskaplig tidskrift har sett dagens ljus. Forskning om äldre och åldrande får en egen publikation knuten till den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i Centrum. Den ska ge utrymme för studier som annars kanske inte publiceras och även bidra till att knyta forskningen närmare praktiken.
Hedersdoktorer har utsetts vid svenska universitet sedan mitten av 1800-talet och traditionen är fortfarande stark. I början var utnämningarna få, men med tiden har lärosätena blivit allt mer generösa. Riskerar hedern att bli utspädd?
För sex år sedan utsågs hans bild av ett jättevirus till en av årets tio bästa vetenskapliga bilder av tidskriften Nature. Nu har han tillsammans med kolleger gjort ett stort genombrott på vägen mot att få en bild av ett enskilt protein.
– Bilder är oslagbara när det gäller att kommunicera saker som proteiners strukturer, säger forskaren Tomas Ekeberg.
