För att förstå samhället vi lever i måste vi ta hänsyn till vetenskap och teknik och dess roll i vår vardag. Det menar Massimiano Bucchi, professor i sociologi vid universitet i Trento, Italien. Han studerar forskningskommunikation ur ett sociologiskt perspektiv och betonar vikten av mångfald inom forskningskommunikation.
Forskare måste diskutera fakta, för fakta talar inte för sig själv. Det menar vetenskapshistorikern Naomi Oreskes.
- Vi måste våga visa känslor och våra värderingar.
Det är farligt att avfärda klimatförnekare som galna eller felinformerade människor. Förnekelsen är ett mycket effektivt verktyg vid politiska kampanjer, enligt forskaren Stephan Lewandowsky som studerat sambandet mellan alternativa fakta, förnekelse av vetenskaplig evidens och tron på konspirationsteorier.
Gräsrotsfinansiering, crowdfunding, handlar om att med hjälp av internet samla in pengar. Fenomenet omsätter mer för varje år och har även blivit ett sätt för forskare att skaffa bidrag. Curie har undersökt vad som ligger bakom framgångsrika insamlingskampanjer.
Forskare och journalister beskrivs ofta som varandras motsatser när det gäller arbetssätt. Här berättar två forskare och två prisbelönta, bokskrivande journalister om sina arbetsmetoder – och ger sin syn på den andra yrkeskårens sätt att jobba.
På nätet växer nu en ovanlig kombination av konst och forskning fram: ERC comics. Tanken är att locka nya målgrupper, ovana vid forskning. Europeiska forskningsrådet, ERC, finansierar projektet.
Forskaren och författaren Anna Gavanas är aktuell med boken Pensionärsplaneten - om svenska pensionärer på den spanska solkusten och Kanarieöarna. I arbetet med boken valde hon att ta den populärvetenskapliga uppgiften på allvar och lärde sig det journalistiska hantverket från grunden.