Att studera hur forskningskommunikation fungerar och når ut har blivit allt viktigare. Det visar inte minst det som händer under pandemin, när korrekt information snabbt måste nå så många som möjligt – och på ett sätt så att människor tar den till sig.
Tajming, tålamod och social förmåga är viktiga egenskaper för forskare som vill kunna påverka de politiska besluten. Det menar statsvetaren Åsa Knaggård som i flera år har studerat relationen mellan forskning och politik.
Hur kan man förändra synen på forskning och öka människors intresse för forskningsfrågor? Två försök att skapa nya bilder av forskarvärlden är den populärvetenskapliga You tube-kanalen BOOA och programmet Förklara din forskning på Axess TV.
Forskning blir bra film men låt inte forskarna bestämma över själva formatet. Det är Tomas Brodins slutsats efter att han och kollegan Gustav Hellström varit med i Netflix-serien Connected. Allra viktigast är att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan forskarna och filmproducenterna.
Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.
Piano Suite Curie skildrar 23 viktiga händelser i den världsberömda vetenskapskvinnans liv. Tonsättaren och musikern Camilla Ringquist blev fascinerad av Marie Curie efter att ha sett en dokumentär på SVT.
För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.
