Göteborgsforskaren Astrid von Mentzer studerar den sjukdomsframkallande bakterien ETEC. Ett viktigt verktyg är elektronmikroskopets bilder, som bidragit till viktiga kunskaper om hur bakterien koloniserar tarmen. Med en av bilderna vann hon också en bildtävling som skulle länka samman konst och vetenskap.

Hur var forskare som barn? Om det handlar boken Forskardrömmar – Berättelser för nyfikna barn som rymmer 60 berättelser om forskares uppväxt och deras väg till forskningen. ─ Vi vill att alla barn ska veta att man kan forska om i princip vad som helst och känna att de kan arbeta som forskare i framtiden om de vill, säger Robert Lagerström som är en av initiativtagarna till boken.

Att som forskare förmedla sina resultat till allmänheten kan vara en utmaning – men det finns många olika vägar att gå. Barnläkaren Jonas F Ludvigsson har jobbat mycket med att skriva och berätta om sin forskning, genom allt ifrån debattartiklar till studiebesök.

Konstnärligt skapande kan stimulera en forskares kreativitet – eller ge ett välkommet avbrott i arbetet. Matematikern Manya Sundströms poesi till fysikern Mattias Marklunds foton har publicerats i en ansedd matematiktidskrift och även ställts ut på galleri.

Många länder i Europa har speciella system för vetenskaplig rådgivning till beslutsfattare – men inte Sverige. Coronavirusets spridning gör dock frågan allt mer aktuell också här.

Att studera hur forskningskommunikation fungerar och når ut har blivit allt viktigare. Det visar inte minst det som händer under pandemin, när korrekt information snabbt måste nå så många som möjligt – och på ett sätt så att människor tar den till sig.