Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.
Förhoppningarna om vad 5G kan åstadkomma är stora. Uppkopplade bilar och smarta hem är bara ett par exempel på områden där tekniken förutspås få stor betydelse. Flera svenska universitet bygger nu nät för att testa tekniken. I Umeå blir hela staden en 5G-stad.
Organisationen Addgene vill göra det enklare för forskare inom genetik att dela med sig av material till grundforskningen. De tror på en förändring där fler forskare arbetar för en mer öppen forskningskultur.
Forskare producerar årligen stora mängder intressanta data. Data som skulle kunna återanvändas – om det var känt att de existerade. Svensk nationell datatjänst, SND, driver nu ett pilotprojekt för att göra data mer tillgängliga.
På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det att bli lättare att forska på digitaliserade källor. Ett aktuellt projekt är det stora kvinnobiografiska lexikon som nu byggs upp i Göteborg.
Många myndigheter bedriver forskning och utveckling i anslutning till sitt uppdrag. Trots att de har begränsade resurser bör de leva upp till samma kvalitetskrav som universitet, högskola, forskningsinstitut och forskningsråd. För att hjälpa varandra har de bildat ett nätverk för forskande myndigheter.
Vetenskapsrådet inför en ny modell för finansiering av forskningsinfrastruktur. I höst görs en inventering som ska visa var de nya behoven är störst. Bara de områden som identifierats under behovsinventeringen kan sedan få stöd.
Vad är orsakerna till vanliga sjukdomar som drabbar barn och ungdomar – och vilka blir konsekvenserna? För att finna svaren använder forskarna populationsbaserade hälsoregister och avancerade statistiska metoder.