Organisationen Addgene vill göra det enklare för forskare inom genetik att dela med sig av material till grundforskningen. De tror på en förändring där fler forskare arbetar för en mer öppen forskningskultur.
Forskare producerar årligen stora mängder intressanta data. Data som skulle kunna återanvändas – om det var känt att de existerade. Svensk nationell datatjänst, SND, driver nu ett pilotprojekt för att göra data mer tillgängliga.
På nätet, i historiska samlingar och i arkiv finns oändliga mängder material. Men mycket är svårtillgängligt för forskare. Tack vare forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin kommer det att bli lättare att forska på digitaliserade källor. Ett aktuellt projekt är det stora kvinnobiografiska lexikon som nu byggs upp i Göteborg.
Många myndigheter bedriver forskning och utveckling i anslutning till sitt uppdrag. Trots att de har begränsade resurser bör de leva upp till samma kvalitetskrav som universitet, högskola, forskningsinstitut och forskningsråd. För att hjälpa varandra har de bildat ett nätverk för forskande myndigheter.
Vetenskapsrådet inför en ny modell för finansiering av forskningsinfrastruktur. I höst görs en inventering som ska visa var de nya behoven är störst. Bara de områden som identifierats under behovsinventeringen kan sedan få stöd.
Vad är orsakerna till vanliga sjukdomar som drabbar barn och ungdomar – och vilka blir konsekvenserna? För att finna svaren använder forskarna populationsbaserade hälsoregister och avancerade statistiska metoder.
Med hjälp av befolkningsregister försöker forskarna förbättra folkhälsa och levnadsförhållanden hos befolkningen. Satsningen på nätverket Simsam bygger på de unika förutsättningar Sverige har för registerforskning.
En ny lag som ska göra det möjligt att bygga forskningsdatabaser för framtida projekt. Det var ett av förslagen från registerutredningen som redovisades i fjol. I februari gick remisstiden ut och nu sammanställs svaren. Den lag det ska resultera i ser dock ut att bli försenad.