På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.
Under flera år har det varit ont om pengar till forskningens infrastrukturer. Det var till och med osäkert om nästa planerade utlysning skulle kunna genomföras. Men i dagarna blev det klart att regeringen skjuter till 1,3 miljarder i budgeten för infrastrukturer under tre år, som en del i en stor satsning på forskning.
På Snow Hill i Antarktis står forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och hans kolleger byggde år 1902 fortfarande kvar. Den hotas dock av naturens krafter. Nu har svenska forskare dokumenterat den med bland annat laserscanner för att göra huset tillgängligt virtuellt.
Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internationell infrastruktur. Men kostnadsökningen beror också på att svenska forskare varit framgångsrika och fått mer tid vid flera internationella anläggningar.
Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.
Förhoppningarna om vad 5G kan åstadkomma är stora. Uppkopplade bilar och smarta hem är bara ett par exempel på områden där tekniken förutspås få stor betydelse. Flera svenska universitet bygger nu nät för att testa tekniken. I Umeå blir hela staden en 5G-stad.
Organisationen Addgene vill göra det enklare för forskare inom genetik att dela med sig av material till grundforskningen. De tror på en förändring där fler forskare arbetar för en mer öppen forskningskultur.
