Rapporterna om att forskningsresultat inte går att upprepa blir allt fler. Det är ett generellt problem inom forskningen, säger Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg. Hon har i flera studier undersökt reproducerbarheten hos resultat publicerade i topprankade tidskrifter.
Mänskliga kvarlevor har i forskningens namn samlats in under hundratals år. Inte alltid med etiskt försvarbara metoder. Nu arbetar museer och institutioner med att inventera sina samlingar och att återbörda kvarlevor som plundrats från ursprungsbefolkningar.
De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforskare av olika nationaliteter för att rädda den biologiska mångfalden och motverka effekterna av klimatförändringarna i Kina.
En självständig myndighet som utreder och beslutar om misstänkt oredlighet, en möjlighet att överklaga samt en lagfäst definition av begreppet oredlighet i forskning. Det är några av förslagen som oredlighetsutredningen lägger fram i sitt betänkande.
Det började med en karismatisk forskare och slutade med en skandal. Likheterna mellan det så kallade Penkowa-fallet i Danmark och det pågående Macchiarini-ärendet i Sverige är många. Även Danmark ser just nu över sitt system för hantering av oredlighet i forskning och en aktuell utredning har föreslagit flera förändringar.
Det finns varken en enhetlig definition eller hantering av oredlighet i forskning vid svenska lärosäten idag. I många fall handlar det mer om slarv än om medvetet fusk, men gränsdragningen är otydlig. Nu håller en utredning på att reda ut begreppen och föreslå konkreta förändringar av systemet.
