En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet.
– I grunden handlar det om att bevara förtroendet för forskning i samhället, säger etikprofessorn Göran Hermerén.
Rapporterna om att forskningsresultat inte går att upprepa blir allt fler. Det är ett generellt problem inom forskningen, säger Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg. Hon har i flera studier undersökt reproducerbarheten hos resultat publicerade i topprankade tidskrifter.
Mänskliga kvarlevor har i forskningens namn samlats in under hundratals år. Inte alltid med etiskt försvarbara metoder. Nu arbetar museer och institutioner med att inventera sina samlingar och att återbörda kvarlevor som plundrats från ursprungsbefolkningar.
De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforskare av olika nationaliteter för att rädda den biologiska mångfalden och motverka effekterna av klimatförändringarna i Kina.
En självständig myndighet som utreder och beslutar om misstänkt oredlighet, en möjlighet att överklaga samt en lagfäst definition av begreppet oredlighet i forskning. Det är några av förslagen som oredlighetsutredningen lägger fram i sitt betänkande.