Det finns en lång tradition av samarbete mellan forskare i Norden, men nu blickar många istället ut mot Europa. Har det nordiska samarbetet spelat ut sin roll? Curie har frågat några representanter för forskarvärlden.
Klimatförändringar, cancer och förorenade hav. Det är några av de stora samhällsutmaningar som EU-kommissionen med hjälp av civilsamhälle och medborgare vill lösa till 2030. Satsningen ingår i EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa.
Från och med i år finns ett nytt europeiskt ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa. En färsk nationell strategi ska få svenska forskare och företag att söka fler stöd än tidigare. I det föregående programmet gick drygt tre procent av pengarna till Sverige.
Teater har alltid varit Meike Wagners passion. Nu leder hon ett projekt om hur 1800-talets amatörteater bidrog till att sprida idéer om demokratiskt medborgarskap. Forskningen blev möjlig tack vare ett av EU:s finaste forskarstöd, ERC Advanced Grant, som hon anser att fler humanister borde söka.
Svenska humsamforskare borde oftare söka medel ifrån Europeiska forskningsrådet. Det menar Stefan Svallfors.
- Jag är helt övertygad om att det finns ett antal forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som skulle vara mycket konkurrenskraftiga i de här sammanhangen.
Om Storbritannien lämnar EU:s forskningssamarbete behövs nya satsningar för att säkra utbytet mellan svenska och brittiska forskare. Det menar flera experter. För Astrid von Mentzer, som gör sin post doc i Cambridge, får den kommande tidens beslut stor betydelse.
Storbritannien har formellt lämnat EU men många frågor hänger fortfarande i luften. Efter tre och ett halvt års berg- och dalbana väntar brittiska forskare på avgörande besked om hur samarbetet med EU-länderna ska fungera framöver. Men Brexit har redan påverkat villkoren för forskning i landet.
