Högre utbildning måste ge framtida beslutsfattare träning i att tänka både kritiskt och etiskt. Det skriver Lennart Levi och Bo Rothstein, som föreslår en internationell, tvärvetenskaplig analys av hur detta ska gå till.

Krönika av journalisten Johan Frisk om researchen inför Uppdrag gransknings reportage om Paolo Macchiarini.

Forskningspolitiken har skapat en kultur där vetenskapliga artiklar hetsas fram i jakten på bibliometriska mätetal. Det har lett till ett minskande utrymme för sådant som granskning, tvivel och omprövning i forskningen. Det menar Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet.

Norge ligger långt före Sverige när det gäller forskningsetisk medvetenhet. I april införde grannlandet riktlinjer som faktiskt ger konkret vägledning, skriver Göran Collste som vill se något liknande i Sverige.

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stellan Welin. Det är inte lämpligt att lärosäten utreder sina egna anställda.

Bara en liten del av de etiska dilemman en forskare konfronteras med faller inom ramen för lagen om forskningsetik. Idag saknas forum för en levande diskussion om forskningsetiska frågor, skriver Gunnel Colnerud, professor emerita vid Linköpings universitet, i en replik på tidigare inlägg om etiska tillstånd vid kliniska studier.

Det kan vara oetiskt att inte forska, men dålig forskning är oetisk forskning. Etikprövningsnämnderna bör inte bara granska etiska aspekter utan även kvaliteten på klinisk forskning. Det skriver Johnny Ludvigson, senior professor vid Linköpings universitet, i en replik på inläggen av Hugo Lagercrantz och Nils Erik Sahlin om etiska tillstånd vid kliniska studier. 

Det är byråkratin kring etiska tillstånd och hur patientinformationen utformas jag vänder mig mot. Det skriver Hugo Lagercrantz i sitt svar till Nils-Eric Sahlin, som skrev en replik på ett tidigare inlägg av Hugo Lagercrantz.