I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...

Ett hundratal anmälningar om oredlighet har utretts de fyra senaste åren. Vad blir konsekvenserna av en fällning? Och vilket ansvar har en medförfattare för innehållet i en vetensk...

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Sverige behöver utveckla en etikprövning som hanterar olika discipliner på olika sätt. Och som inte bygger på en svartvit legalistisk syn på etik. Det skriver Oskar MacGregor, etik...

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...

Fusk eller hjälp? Möjligheterna med AI-verktyg som ChatGPT har tagit universiteten på sängen. Några universitet håller på att ta fram riktlinjer, andra låter det vara upp till ensk...

Visst måste forskare få ta ställning ideologiskt – bara de samtidigt tolererar meningsmotståndare och tydliggör vad som har vetenskapligt belägg och inte. Det skriver humaniorafors...

Mia Liinason har lång erfarenhet av att forska om aktivism, bland annat i länder där forskare som själva blir aktivister riskerar sin frihet. I Sverige är det mer kollektiva värden...

Var går gränsen mellan att vara forskare och aktivist? Går de båda rollerna att förena? Curie har frågat forskare från olika delar av forskarvärlden.

Det är problematiskt att Önep:s tillsynsbeslut inte kan överklagas. Dessutom försvåras viss forskning på ett sätt som inte står i proportion till behovet av att skydda forskningspe...

Jörgen Svidén vid Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, efterlyser i sitt inlägg en ändring av etikprövningslagen. Men Etikprövningsmyndigheten, EPM, kan utfärda ett undantag...

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har fått kritik för att den anmält forskare till åklagare vid mindre allvarliga förseelser. Men detta är det enda alternativ nämnden har...

GPS, smarta telefoner och sociala medier har skapat helt nya möjligheter för medborgarforskning. Men den snabba teknikutvecklingen väcker också frågor. Var går gränsen mellan forsk...

Etikprövningen innebär en del arbete för forskaren, tar tid och kostar pengar, vilket kan vara hämmande inte minst för små projekt. Kan man hantera problemet genom ett nivåindelat ...

I ganska många år har jag undervisat i forskningsetik, främst för doktorander men också deras handledare. När man frågar dem vad ”forskningsetik” handlar om tänker många antingen p...

Han skriver om etikprövning och myten om det ensamma geniet i coronatider. Per Sandin är lektor vid SLU och forskar om tillämpad etik och forskningsetik. På sin lediga tid cyklar h...

Pedro Velica tecknar serier om celler och tillvaron som forskare. Till en början var syftet att underhålla, men numer tar han också upp olika forskningsetiska problem. – Ibland bl...

Sverige tycks som enda EU-land vilja fasa ut djurbaserad forskning som inte orsakar djuren onödigt lidande. Det blir konsekvensen av en juridiskt egendomlig definition av djurförsö...

Varför rapporteras inte etiskt godkännande i alla vetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter? Det frågar sig Kjell Asplund och Kerstin Hulter Åsberg vid Umeå respektive Up...

Den nya nämnd som ska granska forskningsfusk räknade med 15 ärenden under det första året – det blev tre gånger så många. Men många av anmälningarna handlar snarare om kulturen ino...

I Sverige har riksdagen bestämt att det är syftet med användningen av djur som avgör om det är djurförsök eller inte, inte huruvida djuret lider eller inte. Osvath, Persson och Fal...

Att tillämpa djurskyddslagen och EU-direktiv är det snabbaste sättet att ställa om från djurförsök till säkrare kliniska studier. Det skriver fyra företrädare för alternativa metod...

Läkemedelsverket arbetar aktivt för att reducera, ersätta, och förfina djurförsök inom läkemedelsområdet, framförallt internationellt. Läkemedelsutveckling sker mot en global markn...

Sverige driver på både nationellt och inom EU för att djurförsök ska fasas ut på sikt. Vi delar inte bilden att brist på riktlinjer hindrar alternativa metoder att slå igenom och a...

Nya datormodeller överträffar djurförsök i träffsäkerhet. Nu är det hög tid att ansvariga myndigheter sätter upp tydliga kvalitetskriterier och tillämpar djurskyddslagen – för förs...

Krönika av Kjell Asplund, professor emeritus vid Umeå universitet, om forskningsfusk.

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet...

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskar...

Forskningsstudier genomförs inte alltid enligt regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit ...

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Krönika av författaren Hanne Kjöller om sin granskning av forskarvärlden.

Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas prep...

I tidigare inlägg har jag berört forskning som bedrivs med ideologiska motiv, moraliska eller politiska, skriver Christian Munthe.

Svensk forskning om forskningsetik får dela på 25 miljoner kronor. Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien gör en gemensam utlysning som öppnar i april.

Nyligen avslöjade en rapport ett omfattande forskningsfusk i Ryssland. Rapporten har lett till att ryska tidskrifter dragit tillbaka mer än 800 vetenskapliga artiklar.

Under 2018 accepterades ett antal förfalskade artiklar av flera tidskrifter inom kritiska studier, skriver Christian Munthe.

Låt oss knyta an till den långa tradition av omsorg om resurser som Sverige har. Bestämmelser som syftat till att ransonera ändliga resurser har funnits sedan medeltiden. Det skriv...

Artificiell intelligens påverkar samhället och individer på många nivåer. För att AI ska fungera på ett sätt som överensstämmer med våra etiska värderingar krävs ett tvärvetenskapl...

Många forskare har levt i en bubbla av internationella utbyten och konferensbesök. Nu måste det bli en förändring om lärosätena ska leva upp till en hållbar verksamhetsutveckling, ...

Krönika av författaren Cilla Naumann om hemlighetens betydelse i litteraturen och om hur forskningsfusk leder till en familjekatastrof.

I början av augusti genomfördes den största återbegravningen av samiska kvarlevor hittills i Sverige. Det sätter nytt ljus på frågan om hur universitet och museer ska hantera sina ...

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets ...

Krönika av Joacim Rocklöv om forskarens ansvar att nå ut med kunskap om omställningen mot ett hållbart samhälle – och om ett brev från Prins Albert II av Monaco.

Forskare skriver ofta egna, skräddarsydda, program för sina forskningsprojekt. Men få av forskarna är programmeringsexperter. Följden kan bli felaktiga slutsatser eller att det är ...

Forskningsetik bör diskuteras i betydligt större utsträckning än idag och fler behöver ta ansvar för de här frågorna. Det menar forskare som Curie talat med. – Vi väljer väg när d...

Krönika av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, som nyss utkommit med del två i sin intellektuella självbiografi, Etikprofessorn. Här beskriver han hur resonem...

Rapporterna om att forskningsresultat inte går att upprepa blir allt fler. Det är ett generellt problem inom forskningen, säger Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg. Hon har i f...

Digitala patientjournaler och register har möjliggjort ett nytt sätt att inhämta medicinsk kunskap. Genom att använda sig av data från tusentals patienter kan man utvärdera åtgärde...

I januari 2019 sjösätts en ny etikprövningsmyndighet för att godkänna forskningsprojekt på människor. Curie har pratat med Johan Modin, särskild utredare för inrättandet av myndigh...

Inrätta en särskild lag som reglerar forskningsdatabaser. Det föreslår forskningsdatautredningen som lämnade sitt förslag till regeringen i juni. Syftet är att underlätta för forsk...

I spåren efter Macchiarini och andra forskare som avslöjats med dålig vetenskaplig sed: Vad kan man göra för att undvika liknande skandaler i framtiden? Så här svarar riksdagsparti...

De kallas rovdjurstidskrifter och att stödja dem är en oacceptabel handling enligt de europeiska riktlinjerna för forskningsetik. Hur ser svenska lärosäten och forskningsfinansiäre...

Snabb publicering, open access och stort genomslag. Det erbjuds ofta forskare av så kallade rovdjurstidskrifter som med falska löften om referentgranskning och seriositet erbjuder ...

Krönika av Farshid Jalalvand, mikrobiolog vid Köpenhamns universitet, om att fixeringen vid att publicera artiklar går ut över forskningens kvalitet. Att publicera har blivit vikti...

Allt ifrån magiska ringar till åtal för Macchiarini och botemedel mot demenssjukdomar. Det är några av forskarnas önskningar i Curies högst ovetenskapliga enkät där vi frågade fem ...

En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet....

Forskningsetik. Och där är det kanske lätt att sluta att läsa om man inte jobbar med forskning som direkt involverar djur eller människor. Men det finns andra aspekter av forskning...

Att följa utvecklingen i stamcellsvärlden senvintern 2014 kändes ungefär som att följa livesändningen av en militärkupp i något större land, skriver Margarita Bartish.

Mänskliga kvarlevor har i forskningens namn samlats in under hundratals år. Inte alltid med etiskt försvarbara metoder. Nu arbetar museer och institutioner med att inventera sina s...

De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforska...

En självständig myndighet som utreder och beslutar om misstänkt oredlighet, en möjlighet att överklaga samt en lagfäst definition av begreppet oredlighet i forskning. Det är några ...

Macchiariniaffären har lärt oss faran av ensidiga hajpade strategiska satsningar, som gjort att den akademiska grundstrukturen fått stå tillbaka. Det måste finnas plats för forskar...

Nobelpriset i medicin kungjordes som om inget hänt. Men Macchiarini-skandalen har allvarligt skadat förtroendet för Karolinska institutet – som ligger bakom urvalet av pristagare. ...

Vetenskapliga tidskrifter har ett stort ansvar för att avslöja oredlighet. Allt fler artiklar dras tillbaka, enligt en ny studie av Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, vid...

Krönika av journalisten Johan Frisk om researchen inför Uppdrag gransknings reportage om Paolo Macchiarini.

Forskningspolitiken har skapat en kultur där vetenskapliga artiklar hetsas fram i jakten på bibliometriska mätetal. Det har lett till ett minskande utrymme för sådant som gransknin...

Det började med en karismatisk forskare och slutade med en skandal. Likheterna mellan det så kallade Penkowa-fallet i Danmark och det pågående Macchiarini-ärendet i Sverige är mång...

Det finns varken en enhetlig definition eller hantering av oredlighet i forskning vid svenska lärosäten idag. I många fall handlar det mer om slarv än om medvetet fusk, men gränsdr...

Organtrafficking, förfalskade mediciner och stamcellsturism. Forskaren och etnologen Susanne Lundin kartlägger gränslandet mellan tillåtet och kriminellt.

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stel...

Det kan vara oetiskt att inte forska, men dålig forskning är oetisk forskning. Etikprövningsnämnderna bör inte bara granska etiska aspekter utan även kvaliteten på klinisk forsknin...

Det är byråkratin kring etiska tillstånd och hur patientinformationen utformas jag vänder mig mot. Det skriver Hugo Lagercrantz i sitt svar till Nils-Eric Sahlin, som skrev en repl...

Idag är det högskolan själv som utreder vid misstanke om forskningsfusk. Det finns flera brister i systemet och regeringen tillsatte i början av oktober en utredning för att kartlä...

All forskning kräver att vi funderar igenom våra värderingar. Det handlar inte bara om att historien förskräcker. Också vår samtid visar hur viktigt det är att inte glömma de etisk...

Förutom alla de tillstånd som krävs för att utföra klinisk forskning krävs också patienternas samtycke. Idag uppmuntras inte patienter att delta, vilket gör det svårt att rekrytera...

Det pågår just nu en debatt om huruvida man bör implementera så kallad ”evidensbaserad politik”. Evidens känns som lite av ett modeord och det verkar finnas oklarheter i vad som eg...

Krönika av Fredrik Sjöberg, författare och biolog, om vetenskaplig rasism och debatten kring Anders Retzius medalj.

En ny lag som ska göra det möjligt att bygga forskningsdatabaser för framtida projekt. Det var ett av förslagen från registerutredningen som redovisades i fjol. I februari gick rem...

Krönika av Eva F Dahlgren, författare och frilansjournalist, om hur hon tappade tilltron till vetenskapen när hon gjorde research inför böckerna ”Farfar var rasbiolog” och ”Fallna ...

Krönika av Katarina Bjärvall, frilansjournalist och författare, om forskare som jobbar både för statliga myndigheter och näringslivet – och om den akademiska friheten.

Nya behandlingar som livmodertransplantationer utmanar hälso- och sjukvårdens resurser. Både myndigheter och landsting är angelägna om att identifiera vilka metoder som är kostnads...

En svensk kvinna blev tidigare i höst först i världen att föda ett barn efter en livmodertransplantation. – Vi har vetenskapliga bevis för att det är en fungerande behandling, säg...

Mycket talar för att det är en utbredd praxis bland handledare till studenter att använda deras arbeten i sina egna. Ledningarna vid lärosätena behöver klargöra vad som är acceptab...

Allt fler och större biobanker byggs för medicinsk big data-forskning. Pratar vi för lite om säkerheten – eller för mycket? Det senare, tycker två forskare som Curie har talat med....

SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström hoppas i sin slutreplik att Miljöpartiet vill rösta för växtförädling i EU och att David van der Spoel öppnar för att använda b...

David van der Spoel, professor i biologi, reagerar mot SLU-forskarna Jens Sundströms och Torbjörn Fagerströms sätt att förenkla resonemangen. För att förstå varför författarna välj...

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och europaparlamentariker Isabella Lövin replikerar på en debattartikel i Curie av SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström som varnar...

Allt fler gröna politiker och lobbyister försöker misskreditera seriösa forskare och anpassa vetenskapen till sin egen ideologi, skriver SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn F...

Idag utreder högskolorna själva misstänkt forskningsfusk, men regelverket är otydligt och det finns risk att fusk sopas under mattan. Sveriges universitets- och högskoleförbund och...

I mitt förra inlägg beskrev jag ett par situationer där det antytts att min forskning varit alltför kontroversiell, eller till och med direkt oetisk, skriver Thomas Frisell.

Ofta funderar jag över oetiska forskningsfrågor, skriver Thomas Frisell.

Nej, jag är inte ironisk. Du får gärna kränka min integritet om du vill, på det där sättet som forskare gör när de länkar ett register över taxerad inkomst till ett annat register ...

Han älskar statistik och samhällsfrågor och skriver gärna om konflikter i mötet mellan forskarvärlden och samhället. Thomas Frisell forskar om genetisk epidemiologi vid Karolinska ...

Krönika av Ann Heberlein, lektor i etik vid CTR, Lunds universitet.

Det nya EU-direktivet för djurförsök ställer helt nya krav på utbildning för dem som utför djurförsök. Det har lett till en kurs på nätet som kan bli tillgänglig i hela landet.

Ny forskning visar att fysisk aktivitet kan förhindra kroniska sjukdomar och för tidig död. Och patientens ökande kunskap och makt, den snabba medicinsktekniska utvecklingen och be...

En ny nationell kommitté ska börja sitt arbete, de djurförsöksetiska nämnderna får större ansvar och forskare måste betala för att få sin ansökan hanterad. Allt efter årsskiftet.

Uttryckliga samtycken som kan dras tillbaka och godkända etiska prövningar. Det ska bli grunden för att tillåta registerbaserad forskning. Så kan utbildningsdepartementets förslag ...

I höstas förbjöds patentering av mänskliga embryonala stamceller efter en dom i EU:s högsta domstol. Syftet är att undvika kommersialisering av produkter som är framtagna ur mänskl...

Bilda ett nationellt kompetenscentrum för att öka kunskapen om alternativa metoder till djurförsök. Och gör tätare utvärderingar av forskning som ska minska användningen av djurför...

Efter sin pappas död kände den danske vetenskapsjournalisten Lone Frank att hon hade tappat sitt sammanhang och hängde i luften, mamman var död sedan länge och hon har själv inga e...