Lina Strömstedt gillade att forska, men upptäckte att hon tycker ännu mer om att få forskningsresultat att bli till nytta. Sedan ett år jobbar hon som affärsrådgivare på SLU Holding och hjälper forskare att nyttiggöra forskning på olika sätt. Vägen dit gick via forskning på lantrashöns, arbete med en biobank och en utredning om SLU:s nätverkande.

Intresset för forskning och medicin har funnits sedan barnsben. Både hennes mamma och mormor var gynekologer. Själv doktorerade Karin Tegmark Wisell, i dag generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten, i mikrobiologi. Något hon tycker har underlättat arbetet under pandemin. – Jag har haft stor nytta av min forskarutbildning, säger hon.

Historikern Åsa Linderborg älskade att forska, men lockades ännu mer av att arbeta som journalist. Med åren har hon gjort sig ett namn som författare, röd debattör och kulturchef på Aftonbladet. Nu är hon i färd med att göra en dokumentärfilm om en känd persons liv.

LTU-forskaren Jesper Martinsson har tagit fram ett verktyg som kan lokalisera jordskalv i gruvor. Nu lämnar han akademin och tar med forskningsresultaten in i det egna företaget. Tillsammans med sin doktorand ska han bidra till säkrare gruvdrift.

Redan i slutet av doktorandtiden kände Matteo Cavalleri att han inte ville fortsätta med en akademisk karriär. Istället valde han banan som redaktör för vetenskaplig publicering. – Det passar min personlighet och mina intressen, och jag tror att jag bidrar till forskarsamhället på ett bättre sätt än som forskare. 

För fem år sedan doktorerade Linn Spross i ekonomisk historia. Nu jobbar hon i vården, utbildar sig till sjuksköterska och skriver skönlitterära böcker. Den senaste handlar om en historiker som får nog av akademin och hivar ut datorn genom fönstret.

Ett mikroskop, en försöksladugård eller en databas. Det är exempel på infrastrukturer som kan behövas för att bedriva forskning och som Sofia Wretblad ägnar sig åt som forskningssekreterare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det var ett spännande jobb på tidskriften Forskning & Framsteg som fick historikern Henrik Höjer att lämna akademin för 20 år sedan. Han har aldrig ångrat sig, men skulle möjligen kunna lockas tillbaka för att doktorera i demografi.

Caroline Lindös bakgrund som forskare hjälpte henne starta eget om bakningens vetenskap. Nu är hon tillbaka i forskarvärlden. – Var inte rädd för att prova något som sticker ut lite. Det jag har gjort utöver forskningen har setts som meriterande, säger hon.

Naturvetenskap, människor och kommunikation. Det är tre intressen som forskarutbildade Sara Rosenquist fått möjlighet att kombinera som studievägledare och utbildningsledare på fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet.