Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Enligt kartläggningen finns också stora skillnader i hur länderna fördelat pengarna mellan olika ämnen. Medan Sverige lagt 80 procent av medlen på medicinsk forskning har Norge satsat 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap.

Veterinärmedicinen och humanmedicinen brukar betraktas som ”skilda världar”, men under coronapandemin har dessa världar mötts. När ett covidtest ska analyseras spelar det faktiskt ingen större roll om provet kommer från en människa eller en katt.

När enormt mycket tid, kraft och resurser ägnas åt att förstå covid-19 förändras också villkoren för annan forskning. Tre forskare berättar här om nya förutsättningar och möjligheter, men också om försenade resultat och bristande granskning.

Pandemin har satt sin prägel på forskningspropositionen som också innehåller flera andra satsningar på samhällsutmaningar. Regeringen höjer även basanslagen till lärosätena och ökar anslagen till forskningens infrastrukturer. – Den här propositionen fångar upp det som är viktigt i vår tid, men den har också ett starkt fokus på att forskningspolitiken är långsiktig, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.

Många länder i Europa har speciella system för vetenskaplig rådgivning till beslutsfattare – men inte Sverige. Coronavirusets spridning gör dock frågan allt mer aktuell också här.