Mykologen Sara Landvik hade inte haft en tanke på att arbeta inom industrin. Men av en slump hittade hon sitt drömjobb på ett danskt bioteknikföretag. Idag forskar hon om hur man kan göra industrier mer miljövänliga med hjälp av svampar.

Biologen Andreia Miraldo forskar om svenska insekters livsviktiga roll i ekosystemet. Hon beskriver sig själv som en nomad som reser dit hennes forskning tar henne. Hon har bland annat undersökt fröers egenskaper i Amazonas djungel och inventerat dyngbaggar på Madagaskar.

Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens i London. Men forskargruppen kan han fortsätta arbeta med ändå.

Neurobiologen Gillian Einsteins karriärväg var långt ifrån given. Hon började med att studera konsthistoria och blev efter hand nyfiken på hur hjärnan bearbetar synintryck. Nu forskar hon på hur kön och genus påverkar hjärnan, och delar sin tid mellan Toronto och Linköping.

Mikroorganismer finns överallt i vår värld och spelar en viktig roll i naturliga ekosystem. Trots detta är mycket ännu okänt, om vilka som finns och om deras funktion. Den internationella databasen Earth Microbiome Project syftar till att kartlägga dem och deras samspel med omgivningen.

Han bloggar om tillvaron som gästprofessor på Harvard och hur utlandsvistelser kan bidra till internationaliseringen av svensk forskning. Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre. På sin fritid ägnar han sig åt orientering tillsammans med familjen.

De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforskare av olika nationaliteter för att rädda den biologiska mångfalden och motverka effekterna av klimatförändringarna i Kina.

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst gång på gång till nya upptäckter om oss själva – och till nya Nobelpris. Detta är den tredje och sista artikeln i Curies serie om forskningens modellorganismer.