Han bloggar om tillvaron som gästprofessor på Harvard och hur utlandsvistelser kan bidra till internationaliseringen av svensk forskning. Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre. På sin fritid ägnar han sig åt orientering tillsammans med familjen.

De artrika bergstrakterna i Yunnan har lockat europeiska botaniker under sekler. Växtinsamlandet var närmast ett rofferi i början av 1900-talet. Idag samarbetar istället växtforskare av olika nationaliteter för att rädda den biologiska mångfalden och motverka effekterna av klimatförändringarna i Kina.

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst gång på gång till nya upptäckter om oss själva – och till nya Nobelpris. Detta är den tredje och sista artikeln i Curies serie om forskningens modellorganismer.

Som enskilda arter kan de vara ointressanta, rentav oönskade - vi vill inte ha bananflugor i fruktskålen, möss i förrådet eller backtrav i rabatten. Men i forskarvärlden ägnas de enorm uppmärksamhet och genererar ständigt nya betydande upptäckter. I Curies artikelserie om några av våra viktigaste modellorganismer är det nu dags att presentera ett ogräs.

Molekylärbiologen Siv Andersson blev fascinerad av DNA redan i tonåren. Hon har brutit ny mark inom sitt fält och vill nu förstå hela arvsmassan hos en bakterie. Sin energi hämtar hon i Dalarnas vackra skogar.

I Portugal stödjer samhället kvinnor i att göra karriär. Utmaningen inom akademin handlar mer om att hitta en egen nisch inom forskningen för att klara konkurrensen och effekten av den ekonomiska krisen.

Han forskar om saker som är viktiga för växter, till exempel hur trädet vet när det är höst. Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. På sin fritid släktforskar han gärna och spelar i ett coverband.

Varje lukt för med sig unika molekyler till hjärnan och påverkar vårt luktsinne. Men luktsinnet förändras även biologiskt eftersom de nervceller som kommunicerar lukter till hjärnan förändras med åldern.- Försämrat luktsinne hos äldre kan vara en markör för demenssjukdom, säger doftforskaren Jonas Olofsson.