Som barn drömde Johannes Rousk om skapandet av nya världar. I dag studerar han de mikrober som utgör en egen värld under våra fötter. Tillsammans med forskare i såväl Abisko som Etiopien mäter han hur jordens svampar och bakterier påverkas av olika förändringar i mikroklimatet. Hans namn finns på en lista över världens mest citerade forskare.

Forskning blir bra film men låt inte forskarna bestämma över själva formatet. Det är Tomas Brodins slutsats efter att han och kollegan Gustav Hellström varit med i Netflix-serien Connected. Allra viktigast är att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan forskarna och filmproducenterna.

Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.

På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället för enstaka gener, menar Johan Malmström på nationella forskningsinfrastrukturen BioMS.

Efter forskarutbildning inom kvartärgeologi lämnade Jonas Björck akademin och har sedan dess arbetat vid bland annat Vetenskapsrådet och på Utbildningsdepartementet. I april i år tillträdde han som generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Han har utnämnts till årets agronom och hans bok om spannmål till årets bästa historiska måltidslitteratur. Matti Wiking Leino undersöker gamla växters genetik i förhållande till jordbruksmetoder och klimatförhållanden. Inom Kålrotsakademien har han ett spännande samarbete med odlare, forskare och kockar.

Mykologen Sara Landvik hade inte haft en tanke på att arbeta inom industrin. Men av en slump hittade hon sitt drömjobb på ett danskt bioteknikföretag. Idag forskar hon om hur man kan göra industrier mer miljövänliga med hjälp av svampar.

Biologen Andreia Miraldo forskar om svenska insekters livsviktiga roll i ekosystemet. Hon beskriver sig själv som en nomad som reser dit hennes forskning tar henne. Hon har bland annat undersökt fröers egenskaper i Amazonas djungel och inventerat dyngbaggar på Madagaskar.

Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens i London. Men forskargruppen kan han fortsätta arbeta med ändå.

Neurobiologen Gillian Einsteins karriärväg var långt ifrån given. Hon började med att studera konsthistoria och blev efter hand nyfiken på hur hjärnan bearbetar synintryck. Nu forskar hon på hur kön och genus påverkar hjärnan, och delar sin tid mellan Toronto och Linköping.