Forskare som är hotade i sina hemländer kan få skydd genom det internationella nätverket Scholars at Risk. Två utsatta forskare är just nu verksamma vid Göteborgs universitet tack vara nätverket. De hoppas båda kunna bidra till fredliga lösningar i världen och uppbyggnad efter krig genom sin forskning.

Igår utsågs nya ledamöter till Formas och Fortes styrelser samt till Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd – majoriteten valda av forskarsamhället. I våra grannländer är det ministern som utser ledamöter.

I USA har offentlighetslagstiftning tvingat allt fler forskare att på begäran lämna ut mejl och annan korrespondens. Om det är ett problem eller inte och vad det betyder för forskningen råder det delade meningar om.

Många forskare vittnar om att det blivit tuffare att våga säga sin mening sedan autonomireformen gett högskoleledningarna ökad makt. Men det finns de som vågar.- Jag har aldrig dragit mig för att gå ut i debatt offentligt. Men jag märker ju att folk är försiktiga, säger Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet.

Rädslan att förlora finansiering eller meriteringsanställningar när man kritiserar den egna organisationen, gör att många tystnar. Men yngre forskare, som är oftare använder sociala medier, kan ha en fördel av att uttrycka sig där. Läs den tredje av fyra artiklar i Curie om debattklimatet i akademin.

Reaktionen från forskarkolleger har varit överväldigande, säger Erik J Olsson.Han är en av grundarna till Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att dokumentera överträdelser. Läs den andra av fyra artiklar i Curie om debattklimatet i akademin.

Alla tecken tyder på att det blivit mycket lägre i tak när det gäller att kritisera den egna organisationen. Det säger statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg som menar att det är en effekt av autonomireformen. Läs den första av fyra artiklar i Curie om debattklimatet i akademin.