Det måste bli lättare för svenska lärosäten att ta emot donationer och bilda och förvalta stiftelser. Det skulle göra dem mer ekonomiskt självständiga och stärka deras förutsättningar att uppnå internationell toppklass, skriver Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum.

På papperet har svenska lärosäten, forskare och universitetslärare ett gott skydd för både lärosätesautonomi och akademisk frihet. Men i praktiken hotas oberoendet av dagens system för att finansiera svensk forskning, skriver företrädare för fackförbundet SULF som vill öka andelen basanslag som går direkt till lärosätena för forskning.

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskningen. Men akademisk frihet är lika viktig inom utbildningen, skriver Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Den akademiska friheten ska främjas och värnas, menar regeringen, och vill lägga in en skrivning om det i högskolelagen. Det är ett steg i rätt riktning för att skydda en viktig princip som idag inte är särskilt skyddad alls. Men Fackförbundet ST anser att flera förändringar måste till, om man verkligen vill värna den akademiska friheten inte bara i ord utan också i handling.

Krönika av Karolina Enquist Källgren, forskare i idéhistoria, om spänningen mellan vetenskapens politiska oberoende och humanioras kritiska uppgift.

Krönika av Carin Eriksson Lindvall, docent vid Uppsala universitet, om vikten av att förena akademisk frihet med ansvar.

Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationalisering och mobilitet för yngre forskare underlättas och det akademiska ledarskapet stärkas. Det skriver Sveriges unga akademi inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.