Många forskare har svårt att hitta tillbaka till sin yrkesidentitet efter att ha flytt från sitt hemland. Göteborgs universitet deltar i två EU-projekt som ska stödja enskilda forskare, men även bearbeta det omgivande samhället och tänkbara arbetsgivare.
Runt om i landet utsätts forskare för hot i sin vardag. Hoten kan leda till att forskare känner sig otrygga på arbetsplatsen, inte vågar forska inom vissa områden eller blir försiktigare med vad de publicerar. Det finns dock hjälp att få. Curie har pratat med säkerhetsansvariga vid Umeå och Lunds universitet.
Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.
Efter revolutionen 2014 fanns stora förhoppningar bland ukrainska forskare på att nyorienteringen mot Europa skulle leda till bättre villkor. Fem år senare finns en besvikelse över att förändringarna går långsamt. Mer än hälften av de unga forskarna hoppas kunna jobba utomlands och för 90 procent är den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet
Helena Lindholm blev intresserad av människors olika villkor när hon som tonåring hemma i Mölndal såg sina romska skolkamrater diskrimineras. Och intresset för palestinsk identitet och nationalism har följt henne ända sedan den första resan till Jerusalem. Idag är hon professor i freds- och utvecklingsforskning.
Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av med fritänkande forskare, menar Andrea Petö som är professor i genusvetenskap i Budapest. Även i Sverige finns politiska krafter som ifrågasätter viss forskning.