Flera stora forskningsprojekt inom klimatområdet läggs på is som en följd av sanktionerna mot Ryssland. Det får konsekvenser för forskarnas möjligheter att bidra med ny kunskap om klimatförändringarna.

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosätena vässas. Samtidigt får det inte slå över i paranoia, säger experter till Curie.

Ukraina och Sverige har band långt tillbaka i historien. Men någon svensk-ukrainsk ordbok har aldrig funnits. I vår skulle arbetet med att skapa en sådan starta. Den ryska invasionen kom dock emellan och de två ukrainska forskarna som ingår i projektet tvingades fly. Initiativtagaren Thomas Rosén hoppas att projektet ändå kan komma igång så småningom.

Det finns en stark vilja inom akademin att stötta det ukrainska forskarsamhället. Enskilda svenska forskningsledare agerade snabbt när flyktingströmmen växte och har gjort plats i sina labb. Även från lärosäten och forskningsfinansiärer kommer nu satsningar som underlättar för ukrainska forskare att verka i Sverige.

Beslutet att stoppa alla forskningssamarbeten med ryska och belarusiska institutioner innebär att flera utbyten har avbrutits. Internationella samarbeten inom rymd- och polarforskning hör till de områden som kommer att påverkas mest av sanktionerna.

I tidiga tonåren skrev Louise Bringselius en insändare om att personalen inom offentlig sektor måste få mer att säga till om. Intresset för organisation och ledning väcktes tidigt och har knappast mattats av. Nu är hon föreståndare på nybildade Institute for Public Affairs.