Nästan bara män får Nobelpris

2015-10-05

Fester, fanfarer och framstående forskare. Nu stundar Nobeltider! Den här veckan tillkännages Nobelprisen i fysiologi eller medicin, fysik och kemi. Först ut är medicinpristagarna. Årets pristagare är William C. Campbell, USA, Satoshi Ōmura, Japan, och Youyou Tu, Kina, som delar priset för sin forskning kring nya terapier för parasitsjukdomar.

Spelar det någon roll var i världen man är född för ens chanser att bli Nobelpristagare? Den frågan ställer sig Gustav Källstrand, Nobelmuseet, i sin krönika. Hans svar är ett entydigt ja. Mer än en fjärdedel av alla Nobelpristagare är födda i USA liksom var tredje fysikpristagare. Men vad beror det på och kan dagens situation förändras? Läs hela krönikan här.

Ett annat vanligt debattämne så här års är hur Nobelprisen fördelas mellan män och kvinnor. Den första kvinnan som fick Nobelpriset var Marie Curie. Redan 1903 delade hon fysikpriset med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie för sin forskning om radioaktivitet. Åtta år senare tilldelades hon kemipriset för upptäckten av grundämnena polonium och radium. Det gör henne unik – ingen annan människa har fått Nobelpriset i två olika vetenskapliga discipliner. Läs mer i Curie om hennes forskarbana.

Hennes vetenskapliga framgångar för mer än hundra år sedan har dock inte banat väg för fler kvinnliga Nobelpristagare i någon större utsträckning. Mellan 1901 och 2014 har totalt 46 kvinnor tilldelats ett Nobelpris (av totalt 860 individuella Nobelpristagare). Av dessa kvinnor har elva fått medicinpriset, fyra kemipriset och två fysikpriset. Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har bara tilldelats en kvinna vid ett enda tillfälle.

Värt att notera är att ingen (!) kvinna fått fysikpriset efter 1963 och att bara en kvinna tilldelats kemipriset efter 1964. Bland medicinpristagarna har däremot andelen kvinnor ökat på senare år, tio av elva kvinnliga pristagare har fått priset efter 1976.

För att lyfta fram fler lovande kvinnor som är i början av sina forskarkarriärer lanseras nu ett nytt årligt vetenskapspris i Sverige. Sveriges unga akademi utlyser tillsammans med kosmetikaföretaget LÓreal Sverige och Svenska Unescorådet The L’Oréal-UNESCO For Women in Science Prize Sweden.

Priset ska uppmärksamma två kvinnliga forskare inom naturvetenskap, teknik och matematik och delas ut den 7 mars 2016, dagen före den Internationella kvinnodagen. De två pristagarna får 150 000 kronor vardera och erbjuds också ett ettårigt mentorprogram i Sveriges unga akademis regi. Sista ansökningsdatum är 16 nov 2015.

L’Oréal-Unesco For Women in Science Award-priset instiftades av L’Oréal Foundation och Unesco år 1998. Sedan starten har mer än 2 000 kvinnliga forskare världen över belönats. Två av dem har senare blivit Nobelpristagare.

Hur många fler kvinnliga Nobelpristagare som den här typen av satsningar kan ge på sikt återstår att se.

Läs mer i Curie om Nobelprisen och tidigare Nobelpristagare

Peter Tillhammar / Redaktionen

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Närverket Vetenskapskvinnan

    Det sker en kontinuerliga utsorteringen av kvinnor efter disputation när det gäller att få tjänster, erhålla anslag, få förtroendeuppdrag, få sin forskning citerad, få inbjudningar till konferenser mm. De strukturer som möjliggör den negativa särbehandlingen gör att väldigt få kvinnor når toppen. En beräkning visar att i Sverige är det mer än två gånger svårare för en kvinna att än en man att bli professor, se http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2012/02/fordelning-av-resurser.html. Eftersom Sverige inte är unikt i detta avseende blir underlaget av potentiella nobelpristagare av kvinnligt kön mycket lägre än det borde vara sett till kvinnornas samlade kompetens. Detta kompetensläckage innebär en hög kostnad för såväl individ, arbetsgivare och stat och förklaringen ligger inte i att kvinnor inte vill. De både vill och kan, se http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2012/12/kvinnor-kan-men-far-inte.html. Så länge det är andra parametrar än meriter som är vägledande kommer det vara svårt att komma till bukt med och därför har vi inför forskningspropositionen tagit fram ett manifest om vad vi anser svensk forskning behöver, se http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2015/06/vetenskapskvinnans-manifest-for.html. Goda intentioner i alla ära, men vore det inte bättre om kvinnor på allvar ses som kandidater till de pris som redan finns och under sin karriär får konkurrera på lika villkor som sina manliga kollegor istället för att instifta pris öronmärkta till kvinnor? Och trots att få kvinnor når toppen, finns där i alla fall fler där än fraktionen som belönats med Nobelpris indikerar vilket indikerar att glastaket består också på den högsta nivån.

    Nätverket Vetenskapskvinnan
    vetenskapskvinnan.blogspot.se

    2015.10.09

  • Charlotte Lennartsdotter

    Hur ska jag förmedla detta till mina fina elever på högstadiet där vi har stort fokus på jämställdhet och genus? När toppen av naturvetenskaplig forskning detta år är uteslutande män. Vet att det pågår ett aktivt påverkansarbete men vad är det för tidsperspektiv innan förändring sker. Brukar intala mig själv och mina elever att detta fixar ni mycket bättre och därmed ser framtiden ljusare ut.

    2016.10.11