Klargörande av Claes Nilholm om blogginlägg

2014-04-01

Curie speglar forskarvärlden  bland annat med hjälp av gästbloggare som under några månader får ge sin syn på forskarvärlden. Så här långt har mer än 20 personer från olika delar av forskarsamhället bloggat om frågor som rör forskning och forskningens villkor. Många av de hundratals inläggen har  blivit mycket lästa, delade och kommenterade.

För ett par veckor sedan publicerades ett blogginlägg i Curie av gästbloggaren Patrik Lindenfors om skolan och undervisningen i pedagogik.  I blogginlägget Beror skolans kris på undervisningen i pedagogik? citeras bland annat professor Claes Nilholm. I en kommentar till inlägget påpekar Claes Nilholm att citatet är ryckt ur sitt sammanhang. Redaktionen för Curie vill här ge Claes Nilholm möjlighet till nedanstående förtydligande.

Mikael Jonsson, ansvarig utgivare för tidningen Curie

Replik av Claes Nilholm:

Jag är tacksam för att Curie låter mig reda upp vad som i bästa fall är ett missförstånd i Patrik Lindenfors blogg ”Beror skolans kris på undervisningen i pedagogik”. Jag ser ingen anledning att ytterligare polemisera av skäl som jag antytt i anslutning till min kommentar till bloggen. Här vill jag endast återge min position angående betydelsen av kunskap i skolan. Denna position blev förvrängd genom hur jag citerades i artikeln. Lindenfors skriver:

”Ett annat generellt problem med evidensrörelsen är fokuseringen på kunskapsresultat, menar han. Här känner jag att det svindlar. Medan politiker och samhällsmedborgare har i det närmaste panik inför att resultaten störtdyker tycker alltså professor Nilholm att fokuseringen på kunskap är ett problem?”

Den inledande kursiverade texten är alltså ett citat från mig. Jag låter som någon som tycker att fokusering på kunskap är ett problem. Taget ur sitt sammanhang är detta en rimlig tolkning av citatet.  Men om man tar del av det större sammanhang där citatet är taget ifrån blir denna tolkning helt orimlig. Så här lyder nämligen texten i Lärarnas Tidning varur citatet är hämtat:

”Ett annat generellt problem med evidensrörelsen är fokuseringen på kunskapsresultat, menar han. Claes Nilholm tar John Hatties omtalade metastudie Visible learning som exempel. Hattie-studien handlar om skolans kunskapsmål. Men i styrdokumenten finns flera mål för skolans verksamhet, till exempel att eleverna ska vara kritiska och självständiga och ha kvar sin lust för lärandet.

– Kunskapsuppdraget är såklart jätte-viktigt, det måste alltid vara centralt. Men hela vår moderna skola är framväxt i skuggan av andra världskriget. Så det handlar också om medborgarförberedelse, att skapa människor som inte är för auktoritetstroende, som är kritiskt tänkande, säger Claes Nilholm.”

Här är det helt uppenbart att jag lyfter fram betydelsen av kunskapsuppdraget på ett närmast motsätt sätt än vad Lindenfors påstår. Samtidigt som jag hävdar att skolan också har andra mål som är viktiga. Intressant nog  uttalar jag inget annat än vad som vi i demokratisk ordning bestämt att skolan ska handla om.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter