Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på månens yta

Vem har rätt att upprätta baser eller utvinna mineraler på Mars och månen? Det enda avtal som finns om rymden är från 1960-talet. Foto: Nasa/Unsplash

NYHET

Visst har humanisterna i rymden att göra

Kan rymdforskning verkligen utvecklas till ett starkt forskningsområde inom humaniora och teologi? Ja, menar lundaforskarna bakom den tvärvetenskapliga forskningsplattformen Space Humanities.
– Frågorna om hur vi får exploatera rymden är på väg att bli heta, säger David Dunér och Erik Persson.

När fakultetsledningen för humanisterna och teologerna vid Lunds universitet år 2020 utlyste tvååriga anslag till fem tvärvetenskapliga forskningsplattformar var det en av ansökningarna som stack ut: Space Humanities. Dekanen Johannes Persson var skeptisk till att rymdforskning kunde utvecklas till ett starkt forskningsområde inom humaniora och teologi. Skulle ansökan gå hem i den vassa konkurrensen? Det gjorde den.

– Vi brukar inte ha externa granskare för tillfälliga satsningar men den här gången hade vi det från Vetenskapsrådet och Riksbanken. De tyckte att Space Humanities var ett spännande ämne, att projektplanen var bra och inte minst att det fanns ett väletablerat nätverk av hög kvalité. Det visar att verksamhet som inte liknar det vi vanligen ägnar oss åt lätt hamnar under radarn, säger Johannes Persson.

Infrastruktur och samverkan mellan ämnen

Plattformen Space Humanities, som inte bara är öppen för klassisk humaniora utan även för samhällsvetenskaper, juridik och ekonomi, antogs. Tanken med satsningen på tvärvetenskapliga forskningsplattformar är just att skapa en infrastruktur och samverkan utöver de traditionella facken på en fakultet som till stor del består av små ämnesområden med begränsade resurser.

Bakom ansökan stod David Dunér som är professor i idé- och lärdomshistoria och Erik Persson, forskare i praktisk filosofi.

– Som idéhistoriker har jag intresserat mig för de psykologiska och kognitiva effekter som uppstår i mötet med det främmande, till exempel när européerna kom till Amerika och mötte en annorlunda kultur. Det var problem som jag kom att överföra till möten med främmande livsformer i rymden, berättar David Dunér.

Konflikt forskning – privata rymdinitiativ

Han blev tidigt intresserad av astronomi och rymdforskning. Detsamma gäller Erik Persson som när han under en tid arbetade på Institute for Advanced Studies i Princeton deltog i ett NASA-finansierat projekt om etiska frågor i samband med astrobiologisk forskning.

– Det finns en konflikt mellan astrobiologisk forskning och privata rymdinitiativ, säger Erik Persson. När man skickar sonder till andra planeter gäller det att se till att de är ordentligt steriliserade så att till exempel Mars inte kontamineras av jordorganismer. Man kan förutse att det finns olika uppfattningar om hur viktigt detta är för forskare och för den som främst vill sätta en människa på en annan värld.

David Dunér och Erik Persson samarbete började på allvar 2009 när de träffades på en konferens om humaniora och rymdforskning som European Science Foundation anordnade. Davids Dunérs konferensbidrag handlade om hur det mänskliga tänkandet försöker tolka okända miljöer på jorden och i rymden, medan Erik Perssons handlade om hur rätten till gruvdrift på andra världar ska regleras.

Med hjälp av Pufendorfinstitutet, som har till uppgift att befordra tvärvetenskap vid Lunds universitet, drog David Dunér och Erik Persson igång ett projekt i astrobiologi. Ett tiotal forskare anslöt, däribland astronomer, biologer, geologer och kemister.

– I samband med det här projektet kom vi på många roliga idéer som ledde till artiklar, nya ansökningar och många spännande kontakter. Vi har till och med fått förfrågningar från folk som velat doktorera här men till det har vi ju inte haft några resurser, berättar Erik Persson.

Frågor om hur man definierar liv

Nästa steg för att vidga kretsen av intresserade forskare togs också vid Pufendorfinstitutet. 2016 genomförde de ett projekt som hette A Plurality of Lives Länk till annan webbplats. där de ställde frågor som spände över ett ännu större fält än astrobiologin. De handlade till exempel om syntetiskt liv och om hur man definierar liv.

Det hände också saker på det internationella planet. 2019 bildades European Astrobiology Institute.

– Nasa hade redan ett center för astrobiologi och Europa ville också på detta sätt samla sin astrobiologiska forskning. Inom institutet finns en arbetsgrupp för humaniora och samhällsvetenskap där jag är ordförande, säger David Dunér och fortsätter:

– Frågorna om hur man får exploatera rymden kommer att bli heta. Det finns säkert många fler forskare som kan tänkas engagera sig i detta. Och dem hoppas vi nu nå. Vi är starka när det gäller historia, etik och filosofi men det finns en stor potential till förstärkning inom juridik och ekonomi.

Hur rymdforskning samverkar med samhället

Att inte en människa har satt sin fot på månen sedan 1972 beror inte på att den tekniska utvecklingen har avstannat, tvärtom, den har ju utvecklats väsentligt sedan dess, understryker han.

– Rymdforskningen och den nya rymdkapplöpningen som vi står inför kan med andra ord inte förklaras enkom med teknisk och naturvetenskaplig forskning, påpekar David Dunér. Förklaringarna ligger i de mänskliga och samhälleliga omständigheterna.

Det är hur rymdforskningen samverkar med samhället, sin tids värderingar och prioriteringar som Space Humanities ska undersöka, förklarar David Dunér.

Vem har rätt att utvinna mineraler på månen?

Mot den bakgrunden tycker varken han eller Erik Persson att det är svårt att argumentera för samhällsnyttan med plattformen. I stället för 1960-talets rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen har det nu uppstått en situation där ett växande antal nationer – Japan, Indien, Kina, Förenade Arabemiraten och Europa – genom EU/ESA vill hävda sig som framstående rymdtekniknationer.

Dessutom finns det ju nu också ett antal privata aktörer som SpaceX som utfört uppdrag åt NASA och Virgin Galactic som ska satsa på rymdturism.

– Och detta, säger David Dunér, kommer att accelerera den tekniska utvecklingen och samtidigt skapa en rad etiska, filosofiska, juridiska och ekonomiska problem. Vem har rätt att upprätta baser eller utvinna mineraler på Mars och månen? Det enda avtal som finns om rymden – Outer Space Treaty – är från 1960-talet och söker reglera rymdens militarisering, förbjuder kärnvapen och säger att rymden är till för alla.

Ändå har Luxemburg och USA stiftat lagar som ger den som först kommer till ett ställe rätten att bryta mineraler där, konstaterar han. Till detta kommer frågan om kommersialiseringen och den förväntade rymdturismen.

Reglera i god tid

– Många problem skulle inte behöva uppstå om vi kunde reglera saker och ting i god tid. Idag har rymdskrotet som kretsar kring jorden hunnit bli ett stort problem som vi inte riktigt vet hur vi ska tackla.

Tillsammans med ett 20-tal internationella forskare har David Dunér och Erik Persson varit redaktörer och medförfattare till en rapport om relationen mellan astrobiologin och det omgivande samhället Länk till annan webbplats..

– En sak som man lätt glömmer bort när man talar om samhällsnyttan är att begreppet ”liv” är något som berör oss alla, för att nu inte tala om frågan om liv i universum. Jag har svår att tänka mig att det finns någon människa som inte tycker att den är spännande. Att bidra till det är också ett slags samhällsnytta även om det inte syns i BNP, säger Erik Persson.

Forskningsprojeketet A Plurality of Lives Länk till annan webbplats.

Boken Astrobiology and Society in Europe Today (Springer förlag) (English)
Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Krönika 27 februari 2024

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Krönika 13 november 2023

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.