Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Sara Danius stående inomhus framför fönster

Sara Danius bedömer forskningsansökningar för Vetenskapsrådet. Foto: Sofia Runarsdotter

NYHET

Sara Danius vill bidra med humor och olydnad

Ett av litteraturforskaren Sara Danius många uppdrag är att bedöma forskningsansökningar för Vetenskapsrådet. Hon vill ge samhällsvetenskap och humaniora en större del av kakan och ser fram emot att i december bli en del av Svenska Akademien.

I somras blev litteraturforskaren Sara Danius känd för den breda allmänheten när hon sommarpratade i P1. Hon hade innan dess blivit utsedd till ny ledamot av Svenska Akademien, men på Vetenskapsrådet har hon uppdrag sedan länge.

Sara Danius är ordförande i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för estetiska vetenskaper, som bedömer forskningsansökningar inom området, och trivs med uppgiften.

– Jag har lyckan att ha bra ledamöter i min grupp. Hälften kommer från andra nordiska länder, vilket minskar antalet jävsituationer. Vi får också ett nyktrare öga på svensk forskning och det skadar aldrig, säger hon.

Sara Danius är också ledamot av ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

– Ämnesrådet är en rådgivande verksamhet, men jag anser att vi också bör driva frågor, och det gör vi nu. En angelägen sak är att göra svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning mer internationell, till exempel genom fler utbyten mellan länder och genom att forskningen blir mer komparativt inriktad.

Den enskilt viktigaste frågan är dock att humaniora och samhällsvetenskap borde få större del av forskningskakan.

– I min beredningsgrupp kan bara var tolfte–trettonde ansökan beviljas. Det är väldigt lite och det finns många bra projekt. Inom naturvetenskap och medicin beviljas i regel en större andel och där finns dessutom fler finansieringsinstanser.

Forskar om litteratur och samhälle

Sara Danius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Som forskare är hon specialiserad på förhållandet mellan litteratur och samhälle, med tonvikt på den moderna romanens historia från 1800 och framåt.

I sin senaste bok – Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga – beskriver hon hur 1800-talets romankonst förändras, och hur författarna börjar skildra världen som den är, bland annat med hjälp av detaljer som blå tvål.

– Franskt 1800-tal är en exceptionellt intressant historisk period, oavsett man är intresserad av litteratur, konst, naturvetenskap, ingenjörskonst, mode, matlagning eller stadsplanering. Romanen antar utmaningen att gestalta det nya, efterrevolutionära samhället, säger Sara Danius.

Hon vill gärna skriva om mode, modeteori och litteratur i framtiden och beskriver sig som uthållig, humoristisk och ganska snäll – ”innerst inne, inte alltid ytterst ute”.

Är något av en nörd

Vilka egenskaper har då varit mest viktiga för karriären?

– Uthålligheten, självkritiken, frågvisheten. Jag är inte speciellt nyfiken, men däremot blir jag besatt av vissa saker. Jag har insett att jag är något av en nörd, säger hon och skrattar.

Viljan att verkligen förstå litteratur ledde till att hon gått två forskarutbildningar, vid Uppsala universitet respektive Duke University i USA.

– Forskarutbildningen vid Duke var superradikal, befann sig vid den vetenskapliga frontlinjen och vände upp och ner på allt. I Uppsala var det tvärtom – en traditionellt litteraturhistoriskt inriktad forskarutbildning. Jag fick det bästa av två världar.

Sara Danius tillbringade tio år i USA, men visste alltid att hon skulle flytta tillbaka till Sverige.

– Svenska är mitt modersmål. Dessutom är det närmare mellan kulturvärlden och universiteten i Europa än i USA. Här finns det offentliga intellektuella som syns i media och debatter. I USA måste man välja mellan kulturell offentlighet och universitetsforskning. Jag vill göra både och.

Snart till Svenska Akademien

I mars utsågs Sara Danius till ny ledamot i Svenska Akademien, men än har uppdraget inte börjat. Först den tjugonde december – vid den så kallade Högtidssammankomsten – får hon installera sig på stol nummer sju.

– Det är då jag tar mitt tillträde, som det heter, och jag ser fram emot arbetet i Akademien. Jag gläds särskilt åt att få vara del av en sammanslutning som inte bara består av universitetsforskare, utan också av fria intellektuella och författare, säger Sara Danius.

Hon tänker börja med att se och lära och bilda sig en uppfattning om hur saker och ting fungerar, men har en bild av vad hon kommer att tillföra på sikt.

– Jag kan bidra med det som redan finns i rikt mått – humor, egensinne, sittfläsk. Kanske också lagom olydnad. Det är det som är roligt med Svenska Akademien – att den har stor integritet och inte lyder under någon. Den gör som den vill.

Om Sara Danius

Arbete:

Kulturskribent på Dagens Nyheter sedan 1986.

Nybliven professor i litteraturvetenskap på Institutionen för idéhistoria och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Dessförinnan professor i estetik vid Södertörns högskola.

Har som ung arbetat inom långvården, stått i kassan på Systembolaget, serverat dåliga luncher på restaurang och assisterat på en veckotidningsredaktion. Hon är dessutom utbildad croupière och card dealer, en yrkesutbildning som hon tänker att hon ”alltid kan falla tillbaka på om allt går åt pipan”.

Några av förtroendeuppdragen:

Ledamot av ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, och ordförande för beredningsgruppen för estetiska vetenskaper, Vetenskapsrådet.

Ledamot av beredningsgruppen för ERC Synergy Grants inom European Research Council.

Ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien, Kungl. Vetenskaps-Societeten samt Kungl. Humanistiska Vetenskaps-samfundet.

Gör i höst:

Arbetar på inträdestalet hon ska hålla vid Svenska Akademien – om föregångaren på stol nummer 7, Knut Ahnlund.

Arbetar också med en beställd artikel om Marcel Proust, Thomas Mann och homosexualitetsfrågan kring tiden för förra sekelskiftet.

Undervisar på Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Höjdpunkter i karriären:

”När jag blev klar med min avhandling i USA och fick försvara den, när jag fick avhandlingen antagen som bok vid ett ansett förlag och när jag blev utsedd till fellow vid Wissenschaftskolleg zu Berlin. Det var också roligt att bli utnämnd till professor i estetik, som första svenska kvinna.”

Gärna på fritiden:

”Läser modemagasin. Umgås. Simmar och cyklar med min son, i Stockholm med omnejd.”

Om att vara en offentlig person:

”Jag är inte så intresserad av att exponera min person, men om jag kan vara ambassadör för litteraturforskning, humaniora och intellektuell verksamhet, så gärna för mig. Jag får låna ut mig för den goda sakens skull.”

Väckte senast uppmärksamhet:

När hon sommarpratade i radio P1, mycket om sin pappa. Sedan hörde både kända och okända av sig och berättade att de blivit berörda. ”Till och med ärrade kulturjournalister hade fått tårar i ögonen.”

Du kanske också vill läsa

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...