Vilken är forskningspolitikens viktigaste fråga?

Centerpartiet (C)

Den viktigaste forskningspolitiska frågan är att stärka den fria och nyfikna forskningen.

Sverige tappar mark som kunskapsnation eftersom politiker detaljstyr för mycket genom riktade anslag. När forskarna själva får definiera sina frågor görs de viktigaste upptäckterna. Centerpartiet vill därför minska den politiska styrningen och flytta makt från politiken till professionen. Konkret vill vi öka basanslagen direkt till lärosätena på bekostnad av konkurrensutsatta medel från forskningsråd. Det frigör forskarnas tid och kreativitet, stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar lösningar på framtidens utmaningar.

Krist­demokraterna (KD)

Sveriges konkurrenskraft kräver satsningar inom teknik, digitalisering och AI, inte minst för att stärka svensk industri och utveckla nya hållbara lösningar. Men även satsningar inom medicinsk forskning och Life science, där Sverige har starka traditioner och stora möjligheter att utveckla nya behandlingar, läkemedel och vårdinnovationer.

Viktigast är långsiktig, konkurrensutsatt finansiering och samverkan mellan akademi och näringsliv, så att forskning omsätts i innovation, jobb och samhällsnytta.

Liberalerna (L)

Liberalerna vill prioritera forskning i områden där Sverige redan har, eller kan utveckla, internationell spets och strategisk betydelse, såsom teknik, AI, life science och klimatomställning. Samtidigt som det också är avgörande att värna den fria grundforskningen, eftersom många avgörande genombrott växer fram ur nyfikenhetsdriven forskning.

Miljöpartiet (MP)

Det viktigaste för svensk forskning är att den får vara fri.

Sverige behöver mer långsiktig basfinansiering till universitet och högskolor, så att forskare och lärosäten kan göra egna prioriteringar, bygga starka miljöer och ta fram ny kunskap. När för mycket pengar styrs genom riktade satsningar och detaljreglering riskerar forskningen att bli kortsiktig och mindre självständig.

Vi vill främja detta genom att stärka den akademiska friheten, höja basanslagens andel av forskningsfinansieringen, låta lärosätena ha större rådighet över sina medel och minska den politiska detaljstyrningen av forskningen.

Vi vill också avskaffa produktivitetsavdraget, stärka utbildningens forskningsanknytning och förbättra tryggheten för lärare och forskare – långsiktiga villkor är en förutsättning för hög kvalitet. Samtidigt vill vi göra strategiska satsningar för att möta klimat- och miljökrisen, men med extra tillförda medel så att de inte tränger undan den fria forskningen.

Moderaterna (M)

Sveriges välstånd bygger på kunskap och ingenjörskonst. Svensk forskningspolitik behöver en agenda som sätter vetenskaplig kvalitet främst. Vi måste våga prioritera så att Sverige kan bli världsbäst inom vissa strategiska områden och det innebär att vi måste koncentrera forskningsresurserna till färre lärosäten. Vi måste vattna där det växer.

Den moderatledda regeringen har i forskningspropositionen 2024 gjort historiskt stora satsningar på spets och excellens, vilket är ett steg i rätt riktning. Sverige är också unikt eftersom näringslivet står för en majoritet av FoU-utgifterna, det är en styrka vi måste värna. Vi vill också se över forskningsfinansieringen så att systemet verkligen premierar kvalitativ forskning.

Men det är inte bara pengar som avgör om forskning blir banbrytande. Minst lika viktigt är att forskarna har verklig akademisk frihet och täta internationella nätverk. Sverige måste bli en mer attraktiv forskningsnation som lockar världens främsta forskare. Och för att det ska lyckas krävs en utbildningskedja som håller ihop, från förskola till högskola och tillämpad forskning och innovation. Därför är reformerna på skolområdet avgörande.

Social­demokraterna (S)

Socialdemokraterna har under en lång tid fört en politik som främjat både bredd och spets i forskningen. Detta har både bidragit till att befästa Sverige som forskningsnation och skapat utvecklingskraft över hela landet. Högskole- och forskningspolitiken är, rätt utformad, en regional och nationell tillväxtmotor som stärker både jobben, välfärden och Sveriges konkurrenskraft.

Vi vill fortsätta investera långsiktigt i forskningen och höja forskningsanslagen. En viktig grundbult är att säkra fria forskningsmedel. Fri grundforskning har bidragit till många banbrytande upptäckter som fått stor påverkan på samhällsutvecklingen.

Sverige står inför flera framtidsutmaningar där akademin i samverkan med näringslivet kan säkra att vi ligger i den tekniska utvecklingens framkant. Det rör områden som AI, den gröna omställningen, rymd- och polarforskning för att nämna några. Det är även av vikt att satsa på forskningsinfrastruktur som kan användas såväl av forskningen som av industrin.

Sverige­demokraterna (SD)

Vi i Sverigedemokraterna anser att forskningens kvalitet är av högsta prioritet. Anslag efter prestation, som regeringen infört, är ett viktigt steg på vägen. Andra åtgärder är att se till att all forskning bygger på vetenskaplig grund, ett ansvar som främst vilar på lärosätena. Lärosätena och regeringen har ett gemensamt ansvar att prioritera forskningsområden som är viktiga för samhället.

Vänsterpartiet (V)

Ökat stöd till den fria forskningen!
Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi samt ökade medel till grundforskning. Vi vill se en inriktning på forskningspolitiken som ökar både lärosätenas fria forskningsresurser och forskningsrådens medel. Rådens resurser är viktiga ur många aspekter. Bland annat är de inte lärosätesspecifika utan utgår från forskningens kvalitet , vilket kan gynna de mindre lärosätena. Det är också via forskningsråden som forskning inom samhällsutmaningarna kan finansieras. Forskningsråden bör även få utökade möjligheter att stödja den fria forskningen.