Vilken är den viktigaste forskningspolitiska frågan?

Centerpartiet (C)

”Skapa attraktiva forskningsmiljöer”

Svensk forskning behöver stärkas och det måste vara attraktivt att forska.

Vi måste knyta till oss lovande och begåvade studenter, och det måste finnas tydliga karriärvägar. Utländska akademiker måste kunna komma hit utan onödigt regelkrångel och möjligheten att få stanna förbättras. En fungerande rörlighet gör att vi kan rekrytera världens bästa forskare till Sverige.

Vi behöver skapa attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag som vill bedriva forskning i Sverige. En stärkt samverkan mellan lärosäten och näringsliv är viktigt för vår konkurrenskraft. Den akademiska friheten behöver stärkas och utbildningars kvalitet förbättras.

Kristdemokraterna (KD)

”Sverige ska ligga i forskningstoppen”

Att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation är den viktigast övergripande forskningspolitiska frågan. För att nå dit krävs det stöd till den fria forskningen där tilldelning styrs av vetenskaplig kvalitet och ger förutsättningar för fler forskningsmiljöer av högsta kvalitet. Tydliga karriärvägar, baserade på meriteringsanställningar är en annan viktig del.

Kristdemokraterna ser även behov av att komplettera det fria forskningsstödet med ett antal strategiska forskningssatsningar i syfte att stärka kvinnors och äldres hälsa samt kärnkraften och dess bidrag för att säkra framtidens energiförsörjning. Den exakta utformningen av de strategiska satsningarna bör dock formuleras av relevanta forskningsfinansiärer och forskarsamhället för att på bästa sätt tillvarata forskarnas kunskap, kreativitet och förmåga till såväl problemformulering som problemlösning.

Liberalerna (L)

”Arbeta för en kunskapsnation i världsklass”

Liberalernas ambition är att aktivt arbeta för att genom reformer och satsningar bana väg för Sverige som en framtida kunskapsnation i världsklass. Sveriges förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad där utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter är god. Landet har en relativt välutbildad befolkning, högteknologisk industri och ett högre utbildningsväsende som är både utbyggt och lättillgängligt. Ett välfungerande skolväsende i kombination med en högre utbildning som präglas av kvalitet är avgörande för att både bibehålla och på sikt även stärka Sveriges position i den internationella konkurrensen.

Vi vill införa ett nytt mål som ska vara övergripande och vägledande för högre utbildning i Sverige. Målet lyder som följer: ”Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.”

Miljöpartiet (MP)

”Låt lärosätena bestämma mer över finansieringen”

Miljöpartiet vill stärka forskningens oberoende och ge forskare och lärare bättre förutsättningar för att lyckas i sina uppdrag. Det gör vi genom att höja basanslagen och ge högskolor och universitet större rådighet över forskningsfinansieringen. Det ger möjligheter att stärka den viktiga grundforskningen, men även att skapa bättre arbetsvillkor för forskare och lärare. Det i sin tur skulle gynna kvaliteten i både forskning och undervisning.

Det är i mötet mellan forskning och utbildning som goda kunskapsmiljöer skapas. Därför behöver vi ha såväl utbildning med hög och likvärdig kvalitet som starka forskningsmiljöer över hela landet. Miljöpartiet menar att vi behöver satsa på både spets och bredd. Utan bredden i både forskning och undervisning finns det inget underlag för spetsforskning. Det omvända gäller också: spetsen behövs för att skapa en bredd med hög kvalitet. Vi vill se en fortsatt breddad rekrytering och utbyggnad av antalet platser i högre utbildning över hela landet.

Moderaterna (M)

”Sätt vetenskaplig kvalitet främst”

Svensk forskningspolitik behöver en ny agenda som sätter vetenskaplig kvalitet främst. Våra lärosäten och forskare måste bygga starkare och tätare internationella nätverk. Sverige måste kunna erbjuda mer attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig världens främsta kompetens. Som ett litet land måste vi våga prioritera så att Sverige kan bli ett land där vi är världsbäst inom vissa strategiska områden. Detta innebär att man måste koncentrera forskningsresurserna till färre lärosäten.

För att ytterligare stärka svensk konkurrenskraft krävs en utbildningskedja av hög kvalitet och som håller ihop, från förskola till högskola och tillämpad forskning och innovation. Som huvudfinansiär av den högre utbildningen har det offentliga ett särskilt ansvar för att säkerställa att resurserna används på ett bra sätt. Forskningsfinansiering är viktigt men sällan det som avgör framgång och banbrytande resultat. Minst lika viktigt är att det råder stor akademisk frihet för forskare med täta internationella kontakter.

Socialdemokraterna (S)

”Främja både bredd och spets”

Socialdemokraterna har under en lång tid fört en forskningspolitik som främjat både bredd och spets i forskningen. Detta har både bidragit till att befästa Sverige som forskningsnation och skapat utvecklingskraft över hela landet. De senaste åren har vi genomfört kraftfulla satsningar som ökar de statliga investeringarna i forskning till nära 42 miljarder kronor per år 2024. Fem prioriterade samhällsutmaningar är klimat och miljö, hälsa och välfärd, demokratiskt och starkt samhälle, digitalisering samt kompetensförsörjning och arbetsliv.

Sverigedemokraterna (SD)

”Mer självstyre och hög vetenskaplig kvalitet”

Sverige är ett litet, exportberoende land och för att vi ska vara internationellt konkurrenskraftiga är forskning av hög vetenskaplig kvalitet direkt avgörande. Det gäller inom samtliga discipliner, men framför allt inom medicin, naturvetenskap och teknik.

Högskolor och universitet måste bli mer självstyrande, såväl vad gäller ledningen som förfogandet över anslagen. Vi vill därför höja basanslagen så att varje lärosäte får större möjligheter att påverka vilken forskning som bedrivs.

Lärosätenas ledarskap måste stärkas och utvecklas och förutsättningarna för disputerade att bedriva forskning måste förbättras. Det kan till exempel ske genom att inrätta fler postdoktortjänster och skapa en bättre balans mellan undervisning och forskning. Detta är en viktig förutsättning, dels för att rekrytera de allra bästa studenterna till forskarutbildningen, dels se till så att de stannar i akademin.

Vänsterpartiet (V)

”Öka resurserna till fri forskning och samhällsutmaningar”

Ökat stöd till den fria forskningen. Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi, ökade medel till grundforskning och ökade medel till flera av de strategiska områdena.

Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Samtidigt var det också tydligt att forskningsfinansiärernas resurser är viktiga ur många aspekter. Dessa resurser är inte lärosätesspecifika utan fördelas utifrån kvalitet på forskning och ansökningar, vilket kan gynna de mindre lärosätena. Det är också via de statliga forskningsfinansiärerna som forskning inom samhällsutmaningarna kan styras.

Vänsterpartiet vill därför både öka lärosätenas fria forskningsresurser och forskningsfinansiärernas anslag, samt öka finansiärernas möjligheter att stödja den fria forskningen.