Flera partier nämner orden "hållbart samhälle" i svaret om den viktigaste forskningspolitiska frågan. Foto: Matton
NYHET
Vilken är den viktigaste forskningsfrågan inför valet?
Vad vill våra politiska partier med svensk forskning? Curie har ställt fem frågor till de åtta riksdagspartierna inför valet 2014. Först ut är vilken som är den allra viktigaste forskningspolitiska frågan.
Centerpartiet (C)
– Vi behöver stärka bandet mellan forskning, nya idéer och näringslivet. Gärna fler svenska nobelpris men ännu hellre ett nytt svenskt Ericsson eller Spotify.
Folkpartiet (FP)
– Kvalitet framför kvantitet och ökade basanslag till lärosätena. Med Folkpartiet har de statliga forskningsanslagen höjts kraftigt, och vi vill fortsätta prioritera forskningen. Men forskningens framgångar är inte bara beroende av resursernas storlek, utan också av hur de används. När forskningsresurserna fördelas ska de mest framgångsrika forskarna identifieras och deras forskning få ökat stöd. Svenska universitet ska också kunna handplocka forskarstjärnor från utländska lärosäten och ge dem förmånliga villkor så att de lockas hit.
Kristdemokraterna (KD)
– En viktig fråga för EU gällande forskning är vikten av struktur för hur EU-medlen ska fördelas och användas. Ska de fördelas genom projekt, eller kanaliseras ut genom ramprogram? Det är viktigt att dessa avvägningar görs utefter djupgående analyser.
En konkret forskningspolitisk fråga för Sverige att driva i EU är rymdforskningen. Mer och mer av vår vardag går genom rymden. Allt från vanliga telefonsamtal och sms, till vad vi tittar på genom våra teveapparater. Satelliter är viktiga från allt från trafikledning till vardagligt datoranvändande. Forskning är viktigt inom det europeiska samarbetet för att förvandla vetenskapliga framgångar och genombrott till nya produkter och tjänster som i sin tur leder till ökad tillväxt för Sverige och EU. Sverige ligger i framkant gällande dagens rymdforskning.
Men även inom humaniora tycker kristdemokraterna det är viktigt att bedriva högkvalitativ forskning, forskning som är viktig för samhällsbyggande men som inte alltid leder fram till nya innovationer.
Miljöpartiet (MP)
– I en värld i ständig förändring står vi hela tiden inför nya utmaningar som vi behöver forskningens metoder, analys och slutsatser till hjälp för att hantera. Vår tids största utmaningar måste ses ur ett globalt perspektiv, där den nationella arenans uppgift är att bidra med resurser för att lösa mänsklighetens problem, i stort och smått. Forskningspolitiken handlar därför om hur vi tillsammans skapar förutsättningar för en mer vetenskapligt förankrad samhällsutveckling, både lokalt och globalt.
En mer forskningsorienterad och kunskapsintensiv samhällsutveckling gäller demokratin och välfärden lika mycket som den gäller ekonomin och ekologin. Vi behöver en forskningspolitik som ger förutsättningar för en infrastruktur som i sin tur möjliggör ett ständigt tillskott av ny kunskap i samhällets alla delar, inom industrin, i tjänstesektorn och i välfärden. Vi ser stora behov av att underlätta för tvärvetenskapliga samarbeten och ser positivt på en ökad internationalisering inom akademin.
Moderaterna (M)
– Sverige är en kunskapsnation och vår förmåga att klara den internationella konkurrensen om framtidens jobb beror i hög grad på vår forskning och utveckling. Därför har Alliansregeringen höjt forskningsanslagen med 9 miljarder på åtta år.
Det finns stora behov i samhället och näringslivet av avancerad kunskap och forskningskompetens inom vissa områden och det kan då finnas anledning att från statens sida göra riktade satsningar. Därför vill vi få på plats strategiska innovationsområden för att utveckla samverkan mellan olika aktörer, till exempel företag, universitet och högskolor samt forskningsinstitut.
Alliansregeringen har identifierat några områden där det finns behov av riktade forskningssatsningar. Det handlar om gruv-, mineral- och stålforskning, forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande. Dessutom finns motsvarande satsningar på två områden inom livsvetenskap.
Socialdemokraterna (S)
– Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation och vi ska delta i den främsta internationella kunskapsutvecklingen och främja ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Genom investeringar i utbildning, forskning och innovation rustas Sverige för morgondagens utmaningar så att svenska företag kan växa och anställa. För att forskningen ska ges stabila förutsättningar att leverera goda resultat krävs långsiktighet och samverkan över de partipolitiska gränserna. Vi vill se en 10-årig blocköverskridande överenskommelse så att Sverige får en långsiktig forsknings- och innovationspolitik som ligger fast vid regeringsskiften.
Vi vill stärka samverkan mellan akademin, näringslivet, politiken, offentlig sektor och det omgivande samhället och inrätta ett nationellt innovationsråd direkt knutet till statsministern. I rådet ska representanter för politik, näringsliv och forskning samlas för att arbeta för att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft.
Sverigedemokraterna (SD)
– Vi vill framhålla betydelsen av att satsa mer på forskning och utveckling av nya teknisk för att utvinna energi. Här ser vi generation fyra av kärnkraft som ett prioriterat område. Att vi i framtiden kan upprätthålla energiförsörjningen och förse näringslivet med energi är en förutsättning för hela vår civilisation.
Vänsterpartiet (V)
– Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för att utsätta vårt samhälle för kritisk granskning i syfte att utveckla demokratin, kulturliv m.m. De viktigaste forskningspolitiska frågorna för oss att bevaka forskningens frihet och bredd.
Läs också i Curie:
Hur ska svensk forskning finansieras? (Curie)
Ska fokus ligga på bredd eller spets? (Curie)
Valet 2014
Med anledningen av riksdagsvalet i september 2014 har Curie karlagt partiernas forskningspolitik genom att ställa fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren kommer från respektive forskningspolitiska talesperson.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 4 oktober 2022
Vart fjärde år är de hett villebråd hos medierna. När valrörelsen ska diskuteras, analyseras och problematiseras sitter valforskarna där som objektiva orakel. Men vilka frågor svar...
Debatt 5 september 2022
Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...
Nyhet 31 augusti 2022
Tryggare anställningar, fler universitetslärare, förändringar av migrationslagen och minskat politiskt inflytande över lärosätena. Det är några av riksdagspartiernas förslag på hur...