Viktigast är lärarnas kontakt med forskning

Det är augusti 2013 och Eva Björck-Åkesson gör en av sina sista dagar som VD och akademisk ledare för Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon är ny huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté – formellt tillträdde hon vid halvårsskiftet, men i praktiken blir första dagen på det nya jobbet den 19 augusti.

Eva Björck-Åkesson är professor i specialpedagogik och har i sin forskning framför allt intresserat sig för små barn i behov av särskilt stöd. Valet av forskningsområde gjorde hon på sätt och vis redan på 1970-talet, innan hon avslutat sin grundutbildning till psykolog, konstaterar hon.

– Då var psykologutbildningen uppdelad, och det normala var att man efter tre år arbetade ett tag innan man fortsatte studierna. Jag jobbade med tidig intervention inom barnhabilitering, barnhälsovård och särskolan under de åren och har sedan fortsatt på det spåret – först som praktiserande barnpsykolog och senare som forskare.

Internationalisering viktigt

2001 var Eva Björck-Åkesson med och grundade forskargruppen CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development), som hon har fortsatt att vara en del av. Samtidigt har hon haft tunga ledarbefattningar som prorektor respektive tf rektor vid Mälardalens högskola, och sedan 2006 som VD för Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

– Jag kommer att fortsätta forska även nu, säger hon. Det blir 75 procent på Vetenskapsrådet, och 25 procent som professor i Jönköping.

Vilka frågor kommer hon att driva som huvudsekreterare?

– Ett viktigt område är internationalisering. Vi behöver underlätta för svenska forskare att utveckla sina internationella nätverk. Svensk utbildningsvetenskap inom skolans område har varit för nationell. Det förklaras ibland med att läroplaner ser olika ut i olika länder, men jag tycker inte att den ursäkten håller. Samtidigt ska sägas att det skett en mycket positiv utveckling det senaste decenniet, vilket bland annat syns i ökad internationell publicering.

En rad tankar om hur ökat internationellt samarbete kan stimuleras har hon med sig från organisationen STINT, The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education, där hon har varit styrelseledamot.

… och utbyte med andra discipliner

En annan viktig fråga för utbildningsvetenskapen är att öka dess tvärvetenskapliga utbyte med andra discipliner, menar Eva Björck-Åkesson. Hon nämner hjärnforskning, ny teknik samt hälsa som tre exempel på forskningsområden som är mycket relevanta för utbildningsvetenskap.

– Inom hjärnforskningen har det ju skett en väldigt snabb utveckling på senare år, med bland annat ny kunskap relaterad till lärande. Då är det viktigt att pedagogerna håller sig framme och är med i arbetet med att utforma den forskningen och tolka resultaten.

Närmare band mellan forskning och skola

En tredje fråga som ligger Eva Björck-Åkesson varmt om hjärtat är hur de utbildningsvetenskapliga forskningsresultaten i större utsträckning kan leda till förbättringar i skolvärlden. Starkare band mellan teori och praktik, alltså.

Helst skulle hon vilja att forskningsbasen i lärarutbildningen utökades så att alla nya lärare redan från början har bra kontakt med forskarvärlden. Det vore nog den enskilt viktigaste förändringen för att stärka svensk utbildningsvetenskap, tror hon.

– Jämför med andra kunskapsområden, som medicin, där det anses självklart för de flesta att följa med i utvecklingen och ta del av aktuell forskning. Vi behöver utveckla motsvarande syn på kunskapsöverföring inom utbildningsvetenskap.

Men den ska knappast ske på precis samma sätt som inom medicinen, säger hon.

– Skolan behöver utgå från sina egna förutsättningar och behov. Jag ser också fram emot att vi i Sverige utvecklar ett forum för att systematiskt sammanställa och kommunicera forskningsresultat inom det utbildningsvetenskapliga området.