”Vi kastar ut de smartaste människorna från vårt land”

Det är sen eftermiddag när vi träffar Mats Persson på utbildningsdepartementet. Han har varit minister i snart fyra månader och börjar komma in i rutinerna.

Under dagen har han deltagit i ett seminarium på Science Week i Södertälje och besökt Karolinska institutet i Stockholm. Tidigare i veckan var han på Linköpings universitet och i övermorgon ska han till Uppsala.

− Det blir ungefär tre lärosäten i veckan så det är intensivt. Jag försöker få en bild av verksamheterna och vad man ser för problem och möjligheter.

Excellens, internationalisering och innovation är Mats Perssons nyckelord för forskningspolitiken.

− Vi måste våga prioritera och satsa på det vi är bra på och även se till att vi får ut mer produkter och tjänster från den forskning vi gör.

Han beskriver internationalisering som en del i att nå hög kvalitet inom forskningen.

− I det ligger också att människor från andra länder som vill komma hit och forska i Sverige måste kunna göra det och inte bli utkastade.

Skäms över migrationsreglerna

När migrationslagen ändrades år 2021 skärptes kraven så att det blev svårare att få permanent uppehållstillstånd, vilket slog hårt mot utländska doktorander och postdoktorer. Många har tvingats ge upp tanken på en forskarkarriär i Sverige.

Sverige är ett av få länder i världen som inte skiljer på reglerna för asylsökande kontra reglerna för kvalificerad arbetskraft

Mats Persson beskriver förändringen av reglerna för utländska forskare som ”ett stort misstag”.

− Jag skäms. Vi kastar ut de smartaste människorna från vårt land.

I Tidöavtalet öppnar regeringen och Sverigedemokraterna för att ändra reglerna och införa särskilda bestämmelser kring uppehållstillstånd för doktorander och forskare. Utgångspunkten är att man vill göra det lättare för just dessa grupper att få permanent uppehållstillstånd.

− Sverige är ett av få länder i världen som inte skiljer på reglerna för asylsökande kontra reglerna för kvalificerad arbetskraft. Så kan vi inte ha det. Vi behöver ha en stram migrationspolitik i allmänhet, med tanke på de integrationsproblem vi har, men vi behöver också ha attraktiva regler för högkvalificerad arbetskraft, inte minst forskare.

Möjligt att få hit doktorander och forskare

Han tycker inte att det blir orättvist att ha olika regler för olika grupper.

− Inte alls. Det är två helt olika frågor. Den ena handlar om att asylsökande som kommer till Europa ska fördelas på ett jämnare sätt mellan olika länder. Det ska inte påverka lärosätenas möjligheter att få hit doktorander och forskare.

Mats Persson säger att han vill se en ändring av migrationsreglerna för forskare så snart som möjligt. Några besked om när det kan tänkas bli av kan han inte ge.

− Det kommer ta lite tid men vi håller högt tempo i den här frågan. Hade jag fått bestämma hade vi ändrat det imorgon, men vi måste så klart göra det inom rättsstatens regelverk och då tar det lite tid.

Utreder ”cancelkultur”

Ett av de första initiativen som Mats Persson tog som nytillträdd utbildningsminister var att initiera en granskning av vad som har beskrivits som en cancelkultur vid svenska lärosäten. Forskare har vittnat om att de blivit utfrysta eller nedtystade när de har berört frågor som rör till exempel rasism eller sexism.

I januari gav regeringen i uppdrag åt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att göra fördjupande fallstudier som visar hur universiteten arbetar med att motverka problemet. Initiativet har kritiserats av forskare och debattörer som menar att problemen överdrivs.

Det verkliga problemet, menar vissa, är snarare att det fortfarande finns en rasistisk och sexistisk jargong inom akademin, vilket gör att vissa grupper inte kan ta plats på samma villkor som andra.

Mats Persson beskriver det som att problemen med cancelkultur är större i USA och Storbritannien, men att det också drabbar forskare i Sverige.

Hot mot akademisk frihet

− Det är ett mycket stort hot mot den akademiska friheten. Det akademiska samtalet bygger ju på att olika åsikter och uppfattningar får mötas. Om du på förhand säger att en viss teori är förbjuden eller om du inte vill utsätta dig för den, då kväver du samtalet, säger han.

I kritiken mot beslutet att granska cancelkulturen på lärosätena påpekar vissa att frågan inte alls hör hemma inom politiken, eftersom det inte finns några politiska lösningar.

Det akademiska samtalet bygger ju på att olika åsikter och uppfattningar får mötas. Om du på förhand säger att en viss teori är förbjuden eller om du inte vill utsätta dig för den, då kväver du samtalet.

Mats Persson tycker tvärtom att det är en angelägen fråga för politiken.

− Det går inte att lagstifta mot en kultur men jag tror att fallstudierna kommer bli ett viktigt stöd för akademiska ledare ute på våra lärosäten. Om det är så att studenter eller kolleger ifrågasätter en enskild forskare så ska rektorerna och andra ledare inom akademin kunna känna sig trygga med att från politiken förväntar vi oss att man står upp för den akademiska friheten.

Ministern älskade jobbet som forskare

År 2009 fick Mats Persson, som tidigare varit vice ordförande i LUF, en förfrågan om att kliva på som regionråd i Skåne och efter viss övertalning tackade han ja.

− Jag tänkte att jag kunde prova och fastnade. Politiken visade sig vara ännu roligare än forskningen, fast jag älskade jobbet som forskare och tycker fortfarande att det är det finaste jobbet man kan ha. Både att undervisa studenter och att forska fram nya rön är så viktigt.

Han skrev sin avhandling inom ekonomisk historia och disputerade vid Lunds universitet år 2015. Avhandlingen handlade om sjukskrivning och förtidspension bland arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige på 1950- och 1960-talet.

När han disputerade hade han just klivit på sitt första riksdagsuppdrag. Han tror att hans erfarenheter från akademin är en styrka i jobbet som utbildningsminister.

− Jag tycker det är en fördel. Jag vet hur det är att vara forskare och hur olika system fungerar, säger han och tillägger att det kanske inte heller skadar att han är gift med en professor.

Allvarligt med klimatförnekare i riksdagen

Efter valet i höstas uppstod en diskussion om kunskapssynen bland politiker. Bakgrunden var att det bland riksdagspolitikerna finns både klimatförnekare och de som ifrågasätter evolutionsläran.

Däremot är det för få inom politiken som själva har forskarbakgrund. Vi är väldigt, väldigt, väldigt få och det är en svaghet.

− Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Vi som beslutsfattare har ett stort ansvar att lyssna på forskningen. Generellt upplever jag att man gör det och är ödmjuk inför vad forskningen säger. Däremot är det för få inom politiken som själva har forskarbakgrund. Vi är väldigt, väldigt, väldigt få och det är en svaghet.

Kanske är det något med det politiska samtalet som avskräcker forskare från att ge sig in i politiken, resonerar han

− Akademin är stenhård. Man måste vara beredd på att bli granskad, eller sågad, beroende på hur man väljer att se det. Men inom politiken är samtalet ännu mer polariserande och hätskt, och det kan bli personangrepp. Inom akademin säger man kanske saker i stil med ”jag är tveksam till om det du påstår håller” medan det inom politiken är mer ”du har fel” och ”du är dum”. Jag tycker det politiska samtalet är bedrövligt.

Lärosäten riskerar utländsk påverkan

Mats Persson menar att svenska lärosäten står inför flera utmaningar och att vissa av dem hänger samman med det spända säkerhetspolitiska läget.

Jag tycker det politiska samtalet är bedrövligt.

I mitten av januari avslöjade Dagens Nyheter att forskarstudenter som har antagits via programmet Chinese Scholarship Council (CSC) tvingas skriva under ett avtal om lojalitet mot kommunistpartiet. Avtalet tvingar forskarstudenterna att tjäna regimens intressen och de riskerar ”konsekvenser” om de inte gör som kinesiska myndigheter vill.

Efter avslöjandet har flera lärosäten valt att avbryta samarbetet med CSC.

Mats Persson beskriver avslöjandet som en påminnelse om att lärosätena måsta vara vaksamma vid samarbeten med icke-demokratier.

”Vi har varit naiva”

− Lärosätena behöver ta större ansvar för säkerhetspolitiska bedömningar och säkerhetspolitiska aspekter. Man ska ha ögonen öppna, vilket inte är detsamma som att se alla kinesiska gästforskare eller doktorander som potentiella spioner. Det är viktigt att säga tycker jag. Många gör fantastiska insatser och är jätteduktiga studenter och forskare.

Mats Persson uppfattar att det finns en växande förståelse inom akademin kring riskerna för spionage och påtryckningar.

− Det gäller att ha en medvetenhet om detta och att vi från politiken ger lärosätena rätt verktyg att vidta åtgärder, men det finns ingen quick fix. Jag skulle säga att Sverige har påbörjat en resa kring detta. Vi har varit naiva tidigare och nu vidtar vi kraftfulla åtgärder.

Pandemin ögonöppnare för vikten av öppen vetenskap

Ett annat område där han upplever att det sker en utveckling i rätt riktning är i arbetet för öppen och tillgänglig forskning.

Kungliga biblioteket, KB, har fått i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap, ett uppdrag som ska redovisas till regeringen i september 2023.

− Jag hoppas att de kommer med förslag som förflyttar frågan framåt. Jag tror att coronapandemin var en ögonöppnare för många inom vetenskapssamhället kring vikten av tillgång till data och möjlighet att ta del av vetenskapliga publikationer, säger Mats Persson.

Han har inga tankar på att lämna politiken, men om han skulle få det i framtiden är det inte omöjligt att han gör come back som forskare.

− Akademin är en fantastisk miljö och jag trivdes jättebra.

Läs också i Curie: Nya migrationslagen slår mot doktorander Länk till annan webbplats.
Läs också i Curie: Akademin särskilt utsatt för spionage och påtryckningar