Vem står för hushållsarbetet i akademin?

Forskaren Sara Kalm har tagit den amerikanska termen ”academic housekeeping” till Sverige genom en artikel i tidskriften Sociologisk forskning.

− Jag tycker att termen sätter fingret på någonting som är svårt att ta på men som behöver synliggöras, säger Sara Kalm som till vardags främst forskar om internationell migration men också är intresserad av frågor som rör villkoren inom akademin.

Akademiskt hushållsarbete kan beskrivas som ett slags intern service som måste göras av någon, men inte av alla. Det kan vara att trösta en doktorand som har det motigt, hoppa in som lärare när kollegan blir sjuk eller hålla i trådarna för institutionens seminarieserie.

I Sverige har det inte gjorts någon studie över hur de här sysslorna fördelas, men det finns forskning från andra länder. Sara Kalm, lektor vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet, har i sin artikel sammanställt resultat från studier som har gjorts i bland annat USA.

En amerikansk studie visar till exempel att det är ungefär 50 procent mer sannolikt att en kvinna erbjuder sig att göra en sådan här servicesyssla än att en man gör det. Dessutom tillfrågas kvinnor i betydligt högre grad och är även mer benägna att tacka ja när de får frågan.

Förlegade förväntningar på kvinnor och män

Att det främst är kvinnor som utför den här typen av osynliga arbetsuppgifter är ett känt fenomen inom forskning om genus i akademin internationellt, menar Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet.

− Det handlar om informell arbetsfördelning inom forskargrupper och institutioner, en arbetsfördelning som ofta är könsmärkt och som uppstår utan att det medvetet har bestämts av ledningen, säger hon.

I hennes egen omfattande kvalitativa studie om sexism i den finländska akademin kom fenomenet tydligt fram.

− Min data visade att kvinnliga forskare kunde få beröm av ledningen när de tog sig an sådana hushållssysslor samtidigt som deras vetenskapliga meriter gavs mindre uppmärksamhet, säger hon och berättar att vissa lektorat informellt kunde kodas för hushållsuppgifter.

Hennes studie visade också att många manliga forskare förväntade sig att kunna prata med kvinnliga kolleger om sitt privatliv och äktenskapsproblem. Samtidigt tog samma män inte initiativ till eller visade något intresse för att diskutera vetenskapliga frågor med dessa kvinnliga kolleger.

− Förlegade förväntningar påverkar fortfarande hur kvinnor och män behandlas och vad man förväntar sig av dem i akademiska sammanhang, säger Liisa Husu.

”Stjärnforskarna” slipper undan

Sara Kalm konstaterar att kvinnor förväntas ställa upp och sätta sina egna intressen åt sidan i större utsträckning än män.

− Om det till exempel ska hållas en julfest känns det av någon anledning bra att fråga en ung, kvinnlig doktorand. Man tänker att hon kommer göra det på ett bra sätt.

I artikeln i Sociologisk forskning delar hon in det akademiska hushållsarbetet i tre olika kategorier: uppdrag med låg status, sysslor som görs av plikt samt omsorgsarbete. Det kan handla om att sitta i jämställdhetskommittén, vara den som tar anteckningar på mötet eller att ställa upp när någon kollega behöver stöd.

Den amerikanska studien som refereras ovan visar att det inte bara är kvinnor som är överrepresenterade bland dem som utför det akademiska hushållsarbetet. Även forskare ur minoritetsgrupper och forskare på lägre nivå sticker ut. Det verkar som att sysslorna hamnar hos personer med lägre status medan personer med hög status slipper undan.

De amerikanska forskarna har undersökt om de som utför merparten av det akademiska hushållsarbetet kanske trivs bättre med sysslorna än övriga forskare, men så ser det inte ut att vara.

− Det verkar som att alla egentligen hellre vill fokusera på sin egen forskning, säger Sara Kalm.

Hushållsarbetet hindrar karriären

Liisa Husu gör en koppling mellan att kvinnor utför majoriteten av det akademiska hushållsarbetet och jämställdhetsstatistiken som visar att en överväldigande majoritet av professorerna i Sverige – och i andra länder – är män. Att kvinnor utför en stor del av det akademiska hushållsarbetet kan vara en del av förklaringen, menar hon.

− Naturligtvis blir det negativt om man ägnar mycket tid åt sådant som inte spelar någon roll för den akademiska karriären.

Hon pekar på en fråga som hon tycker har blivit allt mer aktuell. Den gäller servicearbetet i kommittéer och beslutande organ där det finns krav på en jämn könsfördelning, som det gör i Norden.

− Då kan kvinnliga professorer, som är färre till antalet, bli överbelastade med sådana uppgifter, på bekostnad av tid för forskning och publicering.

Ett sätt att synliggöra den ojämställda fördelningen av hushållsarbetet skulle kunna vara att ställa frågor om servicesysslorna i medarbetarundersökningar. Liisa Husu menar dock att det finns så många olika typer av servicesysslor att de är svåra att ringa in i en enkät. Det är inte heller säkert att medarbetarna själva vet hur mycket tid de lägger på dessa sysslor, eller ens är medvetna om att de utför eller förväntas utföra detta osynliga arbete.

− Det är svårt att mäta fördelningen av det akademiska hushållsarbetet kvantitativt. Kvalitativa metoder är bättre lämpade för att komma åt den här typen av frågor. Då kan man sätta dem i ett sammanhang av formell och informell arbetsfördelning, förväntningar från ledningen, arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor.

Smörjmedel för stjärnforskare

Sara Kalm beskriver det akademiska hushållsarbetet som ett smörjmedel som gör det möjligt för ”stjärnforskarna” att skina. Mot bakgrund av det efterlyser hon mer diskussion om akademins prestationsinriktade kultur och forskaridealet: mannen som går upp helt i sitt arbete.

− Den akademiska kulturen skapar inte incitament att hjälpas åt utan snarare att lägga andra åt sidan och fokusera helt på den egna karriären.

Även om det akademiska hushållsarbetet varken ger pengar eller meriter finns det andra fördelar med att ta sig an uppgifterna. Genom att stötta kolleger bidrar man till ett bättre arbetsklimat, konstaterar Sara Kalm.

− Men det är någonting som alla borde ta ansvar för.

I slutändan består det akademiska hushållsarbetet av sysslor som faktiskt måste göras. Det fungerar inte att alla bara struntar i dem, förklarar hon. I USA ingår service som en del av universitetens uppdrag. Kanske kan det vara ett sätt att synliggöra sysslorna, resonerar Sara Kalm.

Fråga för ledningen

Den ojämställda fördelningen är, åtminstone delvis, en fråga för universitetens ledning, menar hon.

− Vissa av de här arbetsuppgifterna skulle man kunna fördela mer rättvist uppifrån. Andra är svårare att kontrollera. Man kan till exempel inte bestämma vem en doktorand ska anförtro sig åt, säger hon.

Ett första steg tror hon är att börja prata om sysslorna och öka medvetenheten om vem som utför dem.

− Då blir det förhoppningsvis enklare att dela upp dem mer rättvist, säger hon.

Vetenskaplig artikel: Om akademiskt hushållsarbete och
dess fördelning (tidskriften Sociologisk forskning vol. 56) Länk till annan webbplats.

Vetenskaplig artikel: Gender Differences in Accepting and Receiving Requests for Tasks with Low Promotability (tidskriften American Economic Review 107) (English) Länk till annan webbplats.