Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Illustration med flera citattecken

Listan över världens mest citerade forskare utgår från publiceringar i databasen Web of Science.

NYHET

Världens mest citerade forskare

Varje år listas världens mest citerade forskare. Att hamna på listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb. Men fenomenet att lista högt citerade forskare och de konsekvenser det kan få möter också kritik.

Analysföretaget Clarivate Analytics publicerar årligen en lista över de forskare vars publikationer refererats mest av andra. Listan, ”Highly cited researchers”, utgår från publiceringar i databasen Web of Science de senaste elva åren och har tidigare haft andra utformningar och huvudmän.

På listan hamnar den procent av forskarna som är mest citerade inom något av 21 olika vetenskapsområden eller i en nyinrättad tvärvetenskaplig kategori. Den senaste listan kom 2018 och gällde citeringar och publiceringar under åren 2006-2016.

Ställa rätt frågor

Av de totalt drygt 6 000 forskare som listas är ungefär 70 baserade i Sverige. Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, finns med i den tvärvetenskapliga kategorin. Han hoppas att han citeras mycket för att hans studier är bra, vilket han anser handlar mycket om att ställa rätt frågor.

– Jag tror att många forskare, inklusive mig själv, kan bli bättre på att redan på idéstadiet vara mer kritiska och ställa frågan ”är det här verkligen relevant och viktigt”? Det finns oändligt många frågeställningar. Därför kan det vara en god idé att lägga mer kraft på frågor vars lösningar har potential att tillämpas brett eller är kritiska för att komma framåt inom ett fält, säger Joakim Larsson.

Han är glad över att finnas med på listan, men konstaterar samtidigt att det inte är särskilt viktigt.

– Att man citeras mycket kan spela roll när man söker forskningsmedel, men idag har det ingen större betydelse om man är med på just den här listan eller inte, systemet är inte sådant. Det är roligt att vara med på en lista som i någon mån säger att man gör ett bra jobb, men citeringar är ju bara ett av många sätt att mäta vetenskaplig framgång.

Ger inte hela bilden

Även Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, konstaterar att citeringar inte ger hela bilden.

– Citeringar är inte det enda som identifierar kvalitet. Men det finns ett samband mellan vad som uppfattas som kvalitet bland andra forskare och antalet citeringar den forskaren eller artikeln har.

Vetenskapliga fält kommunicerar på olika ställen och med olika tempon. Det gör citeringsmåttet till ett trubbigt verktyg inom många områden, påpekar han.

– Citeringar som mått är mer användbart inom vissa fält. Om man ska använda citeringar som kvalitetsmått måste det vara ett väldigt snävt urval forskare som sysslar med samma sak för att de ska vara jämförbara.

Toppforskare hamnar utanför

Inom vissa områden publicerar forskarna knappt i källor som är med i Web of Science, där data för den här listan hämtas. De flesta av listans kategorier finns också inom naturvetenskap och medicin (se faktarutan).

– I många discipliner kan du aldrig komma in på den här listan även om du är en topp-topp-forskare, säger Björn Hammarfelt.

Listan påverkas också av det faktum att antalet artikelförfattare inte spelar någon roll (utom i kategorierna fysik och rymdvetenskap). Det gör att artiklar med många författare lätt kan få många citeringar.

Samförfattande är nämligen en av de saker man vet kännetecknar högt citerade artiklar. När fler författare sprider artikeln i olika nätverk tenderar den att citeras mer. Översiktsartiklar och artiklar i internationella samarbeten är generellt också högre citerade.

Bevis för genomslag

Med på listan över mest citerade forskare finns också Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet. Han konstaterar att han tidigt omedvetet gjorde sådant som kan öka antalet citeringar; som att publicera med internationella kolleger, ha med medarbetare på artiklarna och citera egna tidigare arbeten. Dessutom har han publicerat flera välciterade litteraturöversikter med en holländsk forskare.

Att finnas med på listan ser han som ett bevis på att hans forskning får genomslag och ett tecken på att han har valt rätt personer att samarbeta med.

– Här hamnar man bara om de studier man gjort används, och det är viktigt. Men det handlar också om att jag har valt ett forskningsområde där det publiceras mycket och där jag och mina kolleger har varit så tidigt ute att vi är svåra att komma runt när någon gör en ny studie, säger Gerhard Andersson.

Hellre öka sitt inflytande

En annan av forskarna på topplistan är Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon tycker att forskare bör fokusera på att öka sitt inflytande snarare än antalet citeringar, eftersom det är inflytande man egentligen försöker mäta.

Det gör hon genom att tänka på vem som ska läsa hennes artiklar och skriva så att alla relevanta forskare kan förstå och ha nytta av dem. Det gäller att försöka nå dem som behöver veta om forskningen, menar hon.

– Det är viktigt att gå på rätt konferenser och marknadsföra sina artiklar, speciellt precis innan och efter att de publiceras, säger Ilona Riipinen.

Att vara med på listan är positivt eftersom det är ett tecken på att många har tagit del av hennes arbete, konstaterar hon.

– Det är en stämpel på att min forskning har haft inflytande på andra. Ingen mätmetod är perfekt, men det är bra att försöka mäta forskares inflytande och den här listan försöker i alla fall göra det på ett objektiv och transparent sätt.

Fler män på listan

Som regel finns fler män än kvinnor på listor över de mest citerade forskarna. Företaget bakom ”Highly cited researchers” har inga uppgifter om hur könsfördelningen ser ut, men bland de svenska universitet som skickat ut pressmeddelanden om sina forskare på HCR-listan är mansdominansen tydlig.

Forskaren Ulf Sandström, Skolan för industriell teknik och management vid KTH, har i en studie* undersökt könsfördelningen bland de mest citerade forskarna. Av de svenska forskare som återfinns i den här gruppen var 18 procent kvinnor när det gäller publiceringar mellan 2008 och 2011. Under den senaste fyraårsperioden, 2012-2015, har andelen ökat till 22 procent.

Men skillnaderna mellan olika vetenskapsområden är stora. Inom till exempel humaniora speglar andelen toppciterade kvinnor andelen kvinnor inom forskningsfältet. Bland de mest citerade forskarna inom medicin är däremot andelen kvinnliga forskare betydligt lägre än andelen kvinnor inom detta forskningsfält.

– Exakt vad det här beror på vet vi inte, men det är tydligt att kvinnor stöter på hinder inom vissa områden och det kan göra att viktig kompetens förloras, säger Ulf Sandström.

Kvinnor producerar också färre artiklar än män, vilket i sin tur minskar möjligheten att bli högt citerad.

Hur listan används

Analysföretaget Clarivate Analytics använder begrepp som ”elitforskare” och ”exceptionellt inflytande” för att beskriva forskarna på listan. Men de påpekar att det inte finns någon allmän överenskommelse om vad som utgör en exceptionell forskningsprestation eller elitstatus.

Björn Hammarfelt konstaterar att det är en sak vad företaget säger; frågan är hur listan används och tolkas ute i forskarvärlden.

– Att finnas med på listan kan betyda löneförhöjning eller att man kontaktas av lärosäten som försöker värva eller knyta till sig högt citerade forskare för att öka sin rankning. Kanske inte i Sverige, men på andra ställen.

Listan är till exempel en av indikatorerna i den så kallade Shanghai-rankningen som rangordnar universitet. Citeringslistan kan leda till tävlan mellan institutioner och att vara på listan blir en sorts varumärke för forskare. Det kan vara problematiskt, anser Björn Hammarfelt.

– Frågan är om det här sättet att framställa framgångsrika vetenskapsmän är något som bör premieras. Och vilken typ av forskare får vi om man ska sträva efter att vara en ”högt citerad forskare”? Att fokusera på att producera mycket i ett snävt urval av tidskrifter kan göra att andra uppgifter åsidosätts.

Clarivate Analytics årliga lista Highly cited researchers (English) Länk till annan webbplats.

Vetenskaplig artikel som beskrifter Ulf Sandströms metod att rangorordna forskare (PLOS One) (English) Länk till annan webbplats.

HCR-listans kategorier

Clarivates lista över 21 olika vetenskapsområden samt en nyinrättad tvärvetenskaplig kategori.

  • Agricultural Sciences
  • Biology & Biochemistry
  • Chemistry
  • Clinical Medicine
  • Computer Science
  • Economics & Business
  • Engineering
  • Environment/Ecology
  • Geosciences
  • Immunology
  • Materials Science
  • Mathematics
  • Microbiology
  • Molecular Biology & Genetics
  • Neuroscience & Behavior
  • Pharmacology & Toxicology
  • Physics
  • Plant & Animal Science
  • Psychiatry/Psychology
  • Social Sciences, general
  • Space Science
  • Cross-Field

Relaterat innehåll

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...

Krönika 27 november 2023

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.