Vägen till forskning i världsklass

Stig Slördahl, dekan för den medicinska fakulteten på Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet (NTNU), hade alltid sagt att han skulle gå i pension när Maj-Britt och Edvard Moser fått ett Nobelpris.

– Jag trodde att det skulle hända lagom till pensionsåldern. Jag sade faktiskt upp mig på skoj när Maj-Britt hade dansat in i mitt kontor, berättar han.

Bästa forskarna får guldkort

Stig Slördahl är noga med att poängtera att han absolut inte hade något att göra med rekryteringen av paret Moser, det var före hans tid som dekan.

– Däremot har jag jobbat aktivt för att hålla kvar dem här på NTNU och tror att det har varit av betydelse. De har fått många fina erbjudanden från internationella topuniversitet. Det hade varit förödande att förlora dessa excellenta forskare, påpekar han.

Rekrytering och etablering av nya forskare tar tid. Därför får de bästa forskarna ett guldkort vilket betyder att de prioriteras. Det betyder i praktiken bland annat hjälp med administrationen och prioritering av forskningsansökningarna.

– De bästa forskargrupperna får mer resurser. Men de måste bevisa att de är värda denna utmärkelse, annars kan de förlora kortet.

För att få den gyllene biljetten till forskningsresurserna krävs det att forskarna utmärker sig på något sätt. Det kan till exempel vara att de har fått en mycket bra bedömning i en internationell ansökan för forskningsmedel eller blivit utvalda för ett center för excellens.

Krävs mod att rekrytera

Paret Moser blev från början erbjuden en tjänst som sedan blev två.

– Institutet för psykologi hade ganska gott om resurser just då, därför gick det att erbjuda två tjänster och lite till.

Forskningsområdet, kopplingen mellan beteende och hjärnans biologi, låg egentligen utanför den forskning som pågick på universitet. Men paret Moser fick bygga upp det nya fältet – och så småningom ett helt institut. Ett klokt beslut som inte är någon enstaka företeelse, påpekar Stig Slördahl.

– Det krävs lite mod när man rekryterar och att man kan se när en forskare har en bra idé. Det behöver inte nödvändigtvis passa in i det som fakulteten redan håller på med. Vi kan skapa möjligheterna för dessa talanger, om allting går bra kommer deras forskning så småningom att generera nya resurser i form av forskningsanslag.

Enligt honom handlar en kreativ forskningsmiljö om att tillhandahålla en infrastruktur och pengar. Själva kreativiteten står forskarna själva för.

– Unga forskare följer sin nyfikenhet, vi kan inte vara kreativa för dem. Men vi kan tillåta dem att vara det och stödja dem när de är villiga att ta en risk, säger Stig Slördahl.

Han tycker att det är synd att ett misslyckande, när ett mer vågat projekt inte har lett till en ny upptäckt och en publikation, väger så tungt inom akademin. Liksom i näringslivet borde det vara en del av processen att misslyckas ibland, menar han.

Kunna fatta snabba beslut

Ett annat vinnande koncept, enligt Stig Slördahl, är att fakulteten kan fatta snabba beslut. Det för med sig att det är enklare att driva igenom förändringar och att anpassa forskningsverksamheten efter behovet.

– Ledningen på alla nivåer vid NTNU är inte vald, som vid andra fakultet och universitet, utan anställd. Det ger ett helt annat ledarskap, det blir inte bara att man pratar om någonting utan man genomför det också. Annars kan just den processen vara lite långsam vid ett universitet.

Samtidigt är det viktigt att bygga upp ett förtroende mellan forskarna och ledningen samt att etablera en gemensam vision. Alla ska vara del av någonting större, av NTNU:s vision att forska fram ”kunskap för en bättre värld”.

– Alla ska kunna känna att de kan bidra med någonting och att de kan utveckla sin karriär här. Det är högt i tak och alla ska kunna säga vad de tycker.

Stanna på toppen

Läkarutbildningen vid NTNU är den mest populära i Norge. Många internationella forskare söker sig också till Trondheim på grund av forskningsmiljön. Nobelpriset kommer säkert att öka intresset, men utöver det tror Stig Slördahl att NTNU har mycket att erbjuda.

Till exempel samarbetar NTNU tätt med universitetssjukhuset St. Olavs Hospital. Detta har resulterat i framstående forskning, som ultraljudundersökning för hjärtat och stora befolkningsstudier som kopplar ihop levnadsvanor och hälsa.

– NTNU har nyligen beslutat att gå ihop med en högskola i Trondheim och två andra högskolor i Gjøvik och Ålesund. Det blir den största fakulteten för hälsa i Norge, berättar Stig Slördahl.

I det nybyggda universitetssjukhuset pågår forskning, fakulteten för medicin äger en fjärdedel av sjukhuset.

– Det är tufft att vara bäst, det gäller att hela tiden tänka nytt för att behålla den positionen. Vi försöker att förstärka den positiva spiralen genom att få saker att hända, genom att rekrytera kreativa och excellenta forskare. Nobelpriset till paret Moser är ett bevis på att vi har lyckats med att skapa en bra forskningsmiljö med duktiga forskare, avslutar Stig Slördahl.

Läs också i Curie:

Forskningen som förenar Nobelparet (Curie)