Vad gör universiteten om kriget kommer?

Annevi Fredäng från Linköpings universitet är en av säkerhetscheferna.

– Det var flera lärosäten som hade sett ett behov att kartlägga vilken roll vi har i totalförsvaret och hur vi ska gå tillväga för att skapa de förutsättningar som behövs.

Oklart om undervisning vid krig

I lagstiftningen finns ingen vägledning om hur länge och i vilken omfattning lärosätena ska fortsätta med utbildning och forskning i händelse av krig. Det som finns är en uppmaning, som gäller alla statliga myndigheter: att ha en beredskap för kris och krig. Men vad innebär det?

Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan, beskriver vad som hittills har förväntats av universitet och högskolor om kriget bryter ut.

– Den traditionella synen på lärosätena i Sverige har varit att om kriget kommer så stänger de ner och studenterna åker ut i kriget.

Våren 2023 besökte Robert Egnell Ukraina. Där fanns inga tankar på att stänga ner.

Stor motståndskraft vid universitet i Ukraina

– Det fanns en otrolig motståndskraft vid universiteten. Vissa universitetsbyggnader var ju förstörda men undervisningen fortsatte ändå, säger Robert Egnell.

Det fanns flera skäl att fortsätta verksamheten, trots granatregn och medarbetare som försvunnit till fronten. Dels behövs fortsatt nyutexaminerad kompetens för att hålla samhället igång. Dels ska Ukraina byggas upp igen till ett mer Europaorienterat samhälle när kriget väl är slut, och då behövs välutbildade personer som kan ta det ansvaret.

Det tredje skälet var inte lika konkret, men väl så starkt.

– Forskning och utbildning är själva symbolen för framtidstro och hopp i ett samhälle. Ukrainarna ville visa att ”vi ger oss aldrig och vi slutar aldrig att tro på en bättre framtid och på att utvecklas”, säger Robert Egnell.

Campus totalförsvar – initiativ för samverkan

I Sverige är det upp till varje lärosäte att själva besluta hur de ska förbereda sig inför en eventuell krigssituation. Men sedan säkerhetscheferna konstaterat att läget är oklart har flera samarbeten inletts. Ett sker inom en arbetsgrupp på SUHF, ett annat inom något som kallas Campus totalförsvar, en virtuell samarbetsorganisation med centralnod vid Försvarshögskolan, där lärosätena i samverkan med myndigheter och näringsliv ska hjälpas åt att utveckla Sveriges totalförsvar.

– Bakgrunden är att man inom totalförsvaret inte insett vilken enorm resurs som finns hos lärosätena, och det är anmärkningsvärt att inte utnyttja den resursen. Samtidigt har lärosätena för lite kunskap om totalförsvaret, säger Robert Egnell.

Lärosätena skulle kunna utveckla specifika kurser, till exempel om katastrofmedicin för läkare eller om förvaltning i kris för statsvetare och jurister.

Forskare känner inte till totalförsvarets behov

– Det bedrivs mycket spännande forskning vid lärosätena, men forskargrupperna vet sällan vilka behov som finns inom totalförsvaret, säger Robert Egnell.

I somras fick Campus totalförsvar sex miljoner kronor från KK-stiftelsen och under hösten ska arbetet komma igång på allvar. Försvarshögskolan, Örebro Universitet och Luleå tekniska universitet har äskat medel från Utbildningsdepartementet på 12 miljoner kronor per år 2025-2027 för att administrera Campus totalförsvar.

Att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina kom för många som en överraskning, för att inte säga chock. Det kan liknas vid hur många togs på sängen när ett nytt virus fick för sig att sprida sig över världen. För Karolinska institutet ledde corona-pandemin till att de startade Centrum för hälsokriser, där Johan von Schreeb är föreståndare.

Beredskap behövs vid lärosäten oavsett kris

– Det startades för att det kom lite som en överraskning att Sverige kunde drabbas av något sådant och för att universitetets roll är otydlig vid olika kriser. Två veckor efter att jag tillträdde kom den fullskaliga invasionen av Ukraina. Då blev det väldigt tydligt att vi måste ha en generisk beredskap på universiteten oavsett kris, säger Johan von Schreeb.

Han har varit i Ukraina vid flera tillfällen och har precis som Robert Egnell slagits av den självklarhet med vilken universiteten fortsätter som vanligt.

KI har även startat ett nätverk för expertis inom just hälsokriser med 16 anslutna lärosäten. I november arrangerar de Sveriges första hälsokrisforum där medlemmar i nätverket ska mötas för att tillsammans med myndigheter, civilsamhället, Regeringskansliet, regioner och andra diskutera universitetens roll i hälsokriser och hur de bäst samverkar med andra samhällsaktörer.

Kännedom om universitetens roll i försvaret behövs

– Den främsta uppgiften vi har nu är att se till att forskare är medvetna om att universiteten har en central funktion i totalförsvaret. Det finns en långsamhet och konservatism inom universitetsvärlden. Men nu måste vi utveckla agilitet och beredskap. Det är ett gyllene läge för universiteten att ta täten och visa att de kan ta det ansvaret, säger Johan von Schreeb.

David Gisselsson Nord är vice dekan på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Förutom de vanliga ansvarsområdena har han även fått beredskap och säkerhet i sin portfölj. På universitetet börjar en totalförsvarsplattform tar form där fakulteterna samarbetar.

Vill skapa system för krigsplacering

– Just nu försöker vi få till ett system för krigsplacering där vi behöver samarbeta med Region Skåne. Vi har valt att sätta igång med den här frågan för att det är många inom Medicinska fakulteten som har en anställning på universiteten och samtidigt arbetar på regionen där de är krigsplacerade. Då måste vi reda ut vem som ska vara var, så att inte kritiska personalgrupper försvinner, säger David Gisselsson Nord.

Han ingår också i SUHF:s arbetsgrupp för lärosätenas bidrag till totalförsvaret.

– Det är väldigt mycket aktivitet ute på svenska universitet. Vi som jobbar med säkerhet och beredskap är eniga i att bygga ett ekosystem där vi stöttar varandra hellre än att göra liknande saker och sedan konkurrera om medel för att göra det.

Läs mer:

Centrum för hälsokriser (Karolinska Institutet) Länk till annan webbplats.

Natos civila beredskapsarbete (MSB) Länk till annan webbplats.

Läs mer i Curie:

Exportkontroll: Så skyddas känsliga forskningsdata från främmande makt - Tidningen Curie Länk till annan webbplats.