USA: Här kan fusk anmälas direkt

Forskningsfusk är ett internationellt problem som uppmärksammas alltmer.

– Andelen artiklar som dras tillbaka ökar, dessutom är det problem att reproducera forskning, berättar Ivan Oransky, en amerikansk redaktör som startat bloggen retractionwatch.com.

Till exempel visade en enkät publicerad 2013 i PLoS One att minst hälften av forskarna på ett cancerforskningsinstitut hade erfarenhet av att minst en gång inte kunnat upprepa publicerade studiers resultat. Under 2013 har bland annat artiklar från Nature dragits tillbaka (Se Top 10 retractions of 2013).

Starkt varumärke ingen garanti mot fusk

Anders Ekbom, professor vid Karolinska institutet, har utrett fusk och föreläst om sina erfarenheter. Enligt honom är ett starkt varumärke inte heller en garanti.

– Även på Harvard kom det fram studenter efter föreläsningen och berättade att de kände igen sig i de problem som finns i svenska systemet, att den som anmäler är utsatt och att forskningsfusk sopas under mattan.

I de flesta länder får högskolorna själva styra hur fall av misstänkt forskningsfusk ska hanteras (se faktaruta). I ett fåtal länder finns även en nationell instans för att hantera forskningsfusk.

Övervakar misstänkt fusk

I USA övervakar myndigheten Office of Research Integrity (ORI) fall av misstänkt forskningsfusk inom statligt finansierad medicinsk forskning. De tar del av utredningen som högskolorna gjort och drar ibland egna slutsatser som kan leda till att forskaren övervakas eller får indragna anslag.

David E. Wright, director på ORI, berättar att de hanterar omkring 400 anmälningar per år, varav en tiondel blir utredningsfall för ORI.

– Omkring 40 procent av fallen slutar med att vi hittar vetenskaplig oredlighet.

Det betyder cirka 16 bevisade fuskfall om året.

Det finns dock enkäter som antyder att ORI endast fångar upp en bråkdel av de avvikelser från god forskningssed som verkligen förekommer, påpekar David E Wright. Siffran kan också jämföras med att expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) i Sverige hanterat sex ärenden sedan 2010.

Fortfarande högskolor som utreder

Ivan Oransky påpekar att ORI har varit en förebild för andra länder, ett exempel är Danmark som tagit efter med Udvalgene Vedrørende Videnskabelig Uredelighed (UVVU). Han tycker ORI har stor makt, men makten finns bara över forskning som får federala medel. Dessutom gör ORI inte själva utredningen.

– Det gör högskolorna – och de har en intressekonflikt, ingen vill associeras med fusk.

David E. Wright bekräftar att det oftast är högskolan där det misstänkta fusket förekommer som avgör om det är oredlighet, inte ORI. Samtidigt kan någon som misstänker fusk vända sig direkt till ORI om man inte tycker att högskolan inte tagit en anmälan om misstänkt fusk på allvar.

– Det har minskat risken att högskolor ignorerar bevis på oredlighet eller att de vägrar göra en utredning när det har rekommenderas av en utredningskommitté, vilket vi tror var ett problem i ORI:s tidiga historia.

Rättsäkerhet för anmälare och anklagad

Den som anmäler misstänkt forskningsfusk kan råka ut för negativa konsekvenser. David E Wright pekar på att man kan göra en anonym anmälan till ORI, men att den samtidigt måste vara tillräckligt specifik så att en utredning kan göras. För den som är misstänkt är bästa försvaret att visa data som motbevisar anklagelsen.

– Därför måste varje forskare grundligt dokumentera och när dokumentationen är digital, regelbundet göra säkerhetskopior.

David E. Wright berättar att antalet anmälningar om misstänkt forskningsfusk till ORI ökat de senaste två åren.

– Det kan bero på att fler forskare använder dataprogram för att granska vetenskapliga artiklar, så att fler fall upptäcks än tidigare.

Ivan Oransky tror också att vetenskapen är mer granskad än tidigare, hans blogg är inte den enda och på en del bloggar uttalar sig anonyma whistleblowers. För några månader sen öppnade även PubMed för kommentarer på artiklar.

Läs mer:

Top ten retractions of 2013 (The Scientist) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Retraction Watch Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Hur ska forskningsfusk hanteras? (Curie)