Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Annacarin Nyberg

Föräldrarna uppmuntrade Annakarin Nyberg att gå sin egen väg under uppväxten. Idag är hon universitetslektor i informatik vid Umeå universitet och skriver mycket i sitt yrke som forskare. Foto: Emil Nyström

NYHET

Uppfostrad att ifrågasätta

Nyfikenheten har alltid drivit henne. Och lusten, passionen. Som barn ville hon veta hur både människor och symaskiner fungerar. Som forskare undersöker Annakarin Nyberg hur vi beter oss på sociala medier.

Först ville hon bli sekreterare, för att de skrev på skrivmaskin och såg lite viktiga ut, men hennes lågstadielärare upptäckte att hon också kunde uttrycka sig.

”Du blir nog författare när du blir stor,” sade fröken Backgård på sjungande finlandssvenska. Och föräldrarna sporrade läslusten genom att betala för varje bokrecension hon skrev.

För att få sina två och femtio var hon tvungen att besvara frågor om författarens syften, vilka värden hon upplevde i boken eller vad den kunde tänkas tillföra andra läsare. Mycket jobb för lite pengar tyckte hon redan som sjuåring.

Idag är Annakarin Nyberg universitetslektor i informatik vid Umeå universitet. Hon skriver mycket i sitt yrke som forskare. Och ja, hon blev också författare.

Högt i tak i familjens diskussioner

Annakarin Nyberg växte upp i Vännäsby, ett stenkast utanför Umeå. Hon spelade fotboll, var med i scouterna, satt aldrig stilla.

Mamma var gymnasielärare i historia, samhällskunskap och religion. Det var högt i tak i familjens diskussioner.

– På lördagsmorgnarna kom morfar klockan sju. Han satt utanför huset och väntade på att vi skulle stiga upp och tända lyset. Då stampade han av sig snön och kom in för att prata om vad han hade läst i tidningen, berättar Annakarin Nyberg.

Föräldrarna uppmuntrade henne att gå sin egen väg. ”Men pröva då”, brukade pappa säga – även om det kunde sluta med att symaskinen gick sönder.

– Jag ville veta hur saker fungerar och varför människor beter sig som de gör.

Började forska och undervisa

Annakarin Nyberg började läsa systemvetenskap för att hitta argument för att INTE jobba med datorer – och för att en kille sagt att det inte var något för henne. Snart lyckades hon bättre än han på tentorna.

– Jag hade inte vuxit upp med datorer och ville utforska vad det var. Det blev en utmaning. Varför skulle jag inte klara det?

Hon blev lärare på grundutbildningen i systemvetenskap direkt efter sin examen 2000 och antogs på forskarutbildningen året därpå.

– Jag upptäckte att akademin är en miljö där man får vara nyfiken och utforska det som är spännande – och göra det på sitt eget sätt. Det ställs också krav på det man gör. Jag tyckte om att komma till en sådan arbetsplats.

Datorer i privata sfären

Andra doktorander undersökte hur yrkesliv och organisationer förändras av ny teknik, men Annakarin Nyberg ville veta vad som händer när datorerna träder in i den privata sfären. Vilka bjuder in tekniken, vilka håller den borta?

Avhandlingen 2008 berättar bland annat om en 25-årig man som tyckte att datorn var lika självklar som sängen i hans hem. En ensamstående mamma hade å andra sidan valt bort internet, eftersom hon ansåg att barnen var för unga och omogna.

Nästa studie handlade om kvinnor som bloggar. Boken Digitalt entreprenörskap visar hur bloggare byggde upp personliga varumärken, trots att de varken hade förebilder eller kunskap om teknik eller företagsamhet.

– Kvinnorna var duktiga på att bygga relationer med läsarna och omvandla dem till kundrelationer. De var också generösa mot varandra och duktiga på att samarbeta. De lyfte inte bara varandra utan också sig själva. Det var uppfriskande att se, kommenterar Annakarin Nyberg.

Strategier mot näthat

Samspelet mellan bloggare och deras följare fick Annakarin Nyberg att intressera sig för kommentarsfälten. I samarbete med professor Mikael Wiberg studerade hon både nätprofiler och vanliga användare för att ta reda på om de hade några strategier mot otrevliga inlägg.

I studien använde de härskartekniker, som professor Berit Ås beskrev i slutet av 1970-talet. Att osynliggöra, undanhålla information, förlöjliga eller skuldbelägga andra personer – ofta kvinnor – är medvetna eller omedvetna metoder för att utöva makt.

Forskarna fann att härskarteknikerna har flyttat ut på nätet, där spridningseffekterna är enorma. De såg också att bloggare utvecklar motstrategier.

Enklast är kanske att tiga ihjäl påhoppen eller att rensa ut elakheter ur kommentarsfältet. Eller att blockera följare som uttrycker sig kränkande.

Humor fungerar också bra. Och vänlighet!

Kan få stora konsekvenser

– Tekniken är inte neutral. När programvarorna uppdateras förändras våra möjligheter att agera. Små förändringar av datorernas gränssnitt kan få stora konsekvenser för handlingsutrymmet, konstaterar Annakarin Nyberg.

Unga och gamla, vänner, grannar och släktingar möts idag i olika sociala grupperingar på Facebook, Instagram och andra sociala medier. Många av oss tycker att det är roligt att ”tagga” namnen på personer på våra bilder på Facebook eller Instagram, och de flesta av oss har ingenting emot att själva bli publicerade av släktingar, vänner och kolleger.

Men det är också fullt möjligt att helt anonymt lägga ut en bild på till exempel en ful gubbe och tagga namnet på någon som man tycker väldigt illa om.

– Både it-designers och användare har ett stort ansvar, säger Annakarin Nyberg.

Hitta en balans

Allt fler och allt yngre personer är uppkopplade under allt längre tidsrymder varje dag. ”Vill bara spela en gång till, mamma” kan hennes egna barn säga.

– Tekniken lockar och förför. Det är en utmaning att hitta en balans mellan fotboll, kompisar och datorn, säger Annakarin Nyberg.

Hennes man Rikard Harr är också universitetslektor i informatik, och precis som andra unga familjer har de många mobiltelefoner, datorer och ipads i sitt hem. Men de använder inte regler eller förbud för att begränsa barnens datortider. ­

– Vi försöker istället förklara varför vi tycker att de ska springa ut och få frisk luft, säger Annakarin Nyberg.

Faktaböcker för barn

För att stimulera barnen att fixa, odla och baka har hon skrivit gör-det-själv-böcker tillsammans med bloggaren Clara Lidström.

– Med barnböckerna vill vi visa hur man kan utforska fler sinnen, att det finns andra roliga saker att göra utan att vara uppkopplad, säger Annakarin Nyberg.

Som ett experiment marknadsförde de böckerna på nätet. Första upplagan såldes ut innan de nådde butikerna.

Baka – steg för steg blev nätbokhandeln Adlibris mest sålda kokbok alla kategorier 2014. Nästa bok handlar om julgodis och kommer i höst.

Meriterad lärare

Tidigare i vår utnämndes Annakarin Nyberg till meriterad lärare enligt ett nytt karriärsystem vid Umeå universitet. Hon är mycket glad för egen del. Som ställföreträdande prefekt är hon extra stolt över att hennes institution har flest meriterade och excellenta lärare.

– Det är bra att universitetet har bestämt att pedagogiken är viktig. Det ska vara meriterande att engagera sig i studenterna och deras lärandeprocesser, säger Annakarin Nyberg.

Hur hon hinner undervisa, forska, skriva, leva?

– Jag drivs av lust och passion. Jag gör det jag tycker är spännande och roligt.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 april 2024

Ulrika Ernström

Han kämpar för världens förbisedda svampar. Mykologen Henrik Nilsson undviker medvetet högrankade tidskrifter, men är en av världens mest citerade forskare. Och han har ett tydligt...

Krönika 2 april 2024

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...