Unga forskare lämnar Ukraina

Natalija Sjulga är molekylärbiolog. Efter en karriär som forskare i USA, återvände hon till Ukraina 2005 för att vara med och reformera forsknings- och utbildningssystemet under den dåvarande presidenten Viktor Jusjtjenko.

Arbetet gick långsamt så hon skapade Ukrainian Science Club, en organisation av ukrainska forskare, verksamma över hela världen, som vill förändra villkoren för forskning i Ukraina.

Hon ser positivt på de nya lagarna, vilka hon har varit med och tagit fram. Men hon är besviken på delar av implementeringen. Natalija Sjulga är också kritisk till vad hon kallar en ”sovjetisk mentalitet” som hon anser finns i Ukraina .

– Många institutioner vill inte förändras. De är inte intresserade av att få de bästa forskarna att börja jobba där. Istället vill de fortsätta som tidigare. Det är en mentalitet som vi ärvt, säger hon.

Svårt behålla unga forskare

Både Natalija Sjulga och Sergiy Kurbatov tar upp svårigheterna för Ukraina att behålla unga forskare.

– Att så många unga lämnar landet är ett enormt problem. Förra året höjdes det ekonomiska stödet till doktorander vid Vetenskapsakademin, Ukrainas främsta akademiska institution, till 4 424 hryvnia per månad (omkring 1 500 kronor). Det är under existensminimum.

I en opinionsundersökning bland unga forskare som gjordes 2017 sa mer än hälften (51,2 procent) att de hoppades på att kunna jobba utomlands, tillfälligt eller för alltid. För 90 procent var den låga lönen det främsta skälet till att lämna landet, säger Sergiy Kurbanov.

Brist på utrustning för att bedriva avancerad forskning är också en orsak, enligt Natalija Sjulga. Ytterligare ett skäl till att yngre lämnar Ukraina, menar hon, är att den äldre generationen inte släpper fram den yngre. Ett exempel som ofta nämns är att Ukrainska vetenskapsakademins ordförande Borys Paton fyllde 100 år förra året och att han suttit på sin post sedan 1962.

Färre personer i akademin

Sergiy Kurbatov berättar att Ukrainas utbildnings- och forskningssystem har genomgått en stor förändring sedan Sovjetunionens fall. I början av 1990-talet fanns fler än 1 340 akademiska institutioner med drygt 313 000 anställda. 2015 hade antalet akademiska institutioner minskat till knappt 980 där färre än 64 000 personer arbetade.

Efter Euromajdan annekterade Ryssland Krimhalvön och Kreml stöder separatisterna i det krig som pågår i östra Ukraina. Det har lett till att Ukraina avbrutit forskningssamarbete med Ryssland.

Annekteringen och kriget har lett till att 18 universitet och 11 vetenskapliga institutioner tvingats lämna Krim och krigszonen i östra Ukraina. De har sedan dess byggt upp ny verksamhet i centrala och västra Ukraina.

– De två första åren var de svåraste. Nu är läget mer stabilt men det är brist på utrustning, som datorer och laboratorier, säger Aleksandr Kulga, chef för Koordinationscentret för fördrivna universitet.

Hoppas på högre status för forskare

Varken forskning eller utbildning är någon stor fråga i presidentvalskampanjerna, berättar Natalija Sjulga.

– Tyvärr är det så att de som sysslar med politik här beter sig som affärsmän. De vill tjäna pengar. Det är väldigt dåligt, men det är den kultur som utvecklats under de två senaste årtiondena.

När det kommer till framtiden hoppas Sergiy Kurbatov att statusen för forskare ska höjas i Ukraina.

– Jag tror också att vi måste identifiera ett antal bra universitet och akademiska institutioner och skapa särskilda program för att stödja dem. Något i stil med de moderniseringsprogram för universitet som man har i Kina.