Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Jonatan Leo står i grönområde och håller trädgren i handen.

Förra året tilldelades Jonatan Leo ett pedagogiskt pris för sin undervisning. Foto: Cecilia Öxell

NYHET

”Undervisning borde vara en större merit”

Doktoranden Jonatan Leo har valt att undervisa på halvtid – trots att det innebär att avhandlingen kommer att ta längre tid.
– Det är en glädje i sig att undervisa och det ger så mycket tillbaka till forskningen, säger han.

Jonatan Leo är uppväxt i en lärarfamilj, och misstänker att det haft viss inverkan på det egna yrkesvalet.

– Ja, det tror jag absolut. Båda mina föräldrar är lärare och ett av mina syskon, så det har alltid funnits där. Jag skulle inte säga att det direkt styrt mitt val från första början, utan det är snarare så att jag har halkat in på det – och det blev väldigt bra helt enkelt.

Under studietiden hade han nämligen inga planer på att själv bli lärare, men för tre år sedan började han undervisa som vikarie på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– När jag väl fick prova på så upptäckte jag att det var väldigt kul och stimulerande. Att undervisa var också ett sätt att fördjupa sig inom mitt ämnesområde. Även för forskningen är det otroligt värdefullt med den holistiska syn som finns i undervisningen.

Responsen från studenterna har varit positiv. Förra året tilldelades Jonatan Leo ett pedagogiskt pris för sin undervisning. Han fick det av studentkåren i Alnarp, bland annat för ”sin välstrukturerade pedagogik och omättliga tålamod”.

– Det känns väldigt roligt att de uppskattar upplägget och visar att det de lär sig på kurserna är intressant, säger Jonatan Leo.

Motivation som smittar

Studenternas intresse försöker han att fånga på flera sätt.

– Jag tror personligen att det är viktigt att visa min egen motivation. Det smittar väldigt bra till andra.

En annan viktig del är att paketera informationen på ett sätt som gör den lättbegriplig och intressant, menar Jonatan Leo.

– En pedagogisk och tydlig struktur är själva grunden. Om studenterna inte förstår innehållet kommer de inte tycka att det är roligt heller.

Han försöker också visa hur innehållet är användbart på olika plan för att skapa motivation.

– Jag tror att det är viktigt att visa hur ämnesområdet är relevant för studenterna i deras liv och för samhället i stort.

Verktyg som kan förändra världen

I hans kurser i botanik handlar det mycket om hur växter kan användas som en resurs.

– Det handlar om att se växter som ett verktyg för att förändra världen, till exempel hur växter kan användas för mat, energi och prydnad.

Sedan i höstas arbetar Jonatan Leo som universitetsadjunkt på 50 procent och som doktorand på 50 procent. Vid sidan av undervisningen forskar han i systematisk botanik med fokus på ett grässläkte som heter Elymus.

– Det är gräsarter som är vilda släktingar till korn och vete. Jag tittar på hur gräsen är släkt med varandra. Syftet är att kunna använda dem som en genetisk resurs för att förbättra korn och vete.

Valet av ämne bottnar i hans stora intresse för botanik.

– Jag är hortonom i grunden och specialist på odlade växter. Jag tycker det är otroligt spännande med interaktionen mellan vilt och odlat och hur vi kan utnyttja och använda oss av vilt material för att förbättra det odlade materialet.

Hur ser du på relationen mellan forskning och undervisning? Borde forskare undervisa mer?

– Jag har förstått att det här fungerar väldigt olika på olika universitet. På vår institution har vi en väldigt stor andel forskning och relativt få som faktiskt undervisar. Jag, som personligen har ett väldigt stort intresse av både undervisning och forskning, tycker att man inom forskarsamhället ofta nedprioriterar undervisningen.

Undervisning ger inga citeringar

Han vill inte kalla det för ett direkt systemfel, men tror ändå att orsaken står att finna i hur systemet fungerar.

– Man hör ibland att för att verkligen lyckas i forskningskarriären, så kan man inte lägga för mycket tid på undervisning. Det är så hård konkurrens helt enkelt och undervisning ger inga citeringar. Och det tycker jag är synd. Undervisning borde vara en större merit när man söker forskningsmedel.

Själv hoppas han i framtiden att, vid sidan av forskningen, få en möjlighet att vidareutvecklas som universitetslärare, både ämnesmässigt och pedagogiskt.

– Framför allt vill jag följa den pedagogiska forskningen och se hur jag på ett bättre sätt kan förmedla kunskap. Sen vill jag även hitta nya sätt att vidareutveckla studenternas färdigheter och motivation inför själva ämnet.

Jonatan Leo

Jonatan Leo är doktorand och universitetsadjunkt på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Han har en bakgrund som hortonom och började undervisa vid SLU för tre år sedan. Hans doktorandutbildning startade i september 2016.

Jonatan Leo forskar inom systematisk botanik om grässläktet Elymus, som utgörs av vilda släktingar till korn och vete. Han studerar dels våra inhemska Elymus-arter, lundelm (E. caninus), fjällelm (E. alaskanus) och lappelm (E. mutabilis) för att ta reda på hur de skiljer sig från ryska Elymus-arter ur så väl morfologiska som genetiska aspekter. Och dels släktskapet mellan flera hittills relativt outforskade Elymus-arter i Sydamerika.

Pedagogiskt pris

År 2016 tilldelades Jonatan Leo Alnarps studentkårs pedagogiska pris med motiveringen:

”Med sin utstrålning och harmoniska föreläsningar har denna person lyckats lugna en grupp nyanlända studenter. Personens oerhört välstrukturerade pedagogik och omättliga tålamod har hjälpt oss att uppnå ett bra studieresultat, och han har varit ett enormt stöd såväl under föreläsningar som vid korrespondens. Listan kan göras lång! Vi är imponerade av hans bedrifter trots sin ringa ålder och vi är djupt tacksamma för den tid vi fick tillsammans. Vi önskar att vi fått mer tid ihop, men det är med framförallt stor glädje som vi önskar lyfta denna person.”

Du kanske också vill läsa

Krönika 9 april 2024

Hoppa över powerpoint och youtube – använd krita istället! Och förse gärna eleverna med papper och penna. Åsa Mackenzie skriver om att undervisa studenter så att kunskapen går in.

Debatt 2 april 2024

Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...