”Ubåtar är det häftigaste man kan jobba med”

Som barn var Roger Berg mycket hos släkten i Finland.

– Där har man aldrig någonsin glömt kriget eller att ryssen är farlig. Det har väl präglat min syn på saker och ting.

Kanske var det också därför han tidigt ville bli reservofficer.

– Jag hade inte ens fyllt 20 när jag sökte mig till ett visst regemente för att det fanns bra möjligheter just där.

Växte upp i Skåne med finska föräldrar

Roger Berg växte upp i Hässleholm med finska föräldrar. De var arbetskraftsinvandrare och ingen av dem var akademiker, men pappan hade något som liknade dagens gymnasieingenjörsutbildning. Han var chef för en transformatorverkstad där sonen fick jobba på somrarna.

Roger tyckte om teknik och det kändes självklart att han själv också skulle bli ingenjör en dag. Redan på högstadiet la han sparpengarna på en dator som han hittade begagnad på annons i en av Sveriges första datortidningar. Det var sent 1970-tal och ingen han kände ägde en dator. Han började skriva datorkod och skapade enkla spel som kompisarna kom hem och spelade.

– Den datorn behöll jag tills vi flyttade från hus till lägenhet nyligen. Då beslöt jag att göra mig av med den, men jag plockade ut processorn först. Jag tog en bild på datorn och gjorde en lite tavla och satte processorn inuti den. Tavlan hänger där hemma nu som ett minne, säger Roger Berg.

På gymnasiet valde han det som kallades naturtekniskt program för att det gav mest bredd, och när han sökte till Lunds universitet tänkte han likadant – det blev teknisk fysik, för att utbildningen verkade både bred och krävande.

Jag var mycket hos släkten i Finland som barn och där har man aldrig någonsin glömt kriget eller att ryssen är farlig.

Efter några år vid Lunds universitet blev det examensarbete i atomfysik och en dag frågade professorn om han ville fortsätta som doktorand.

– Varför inte, tänkte jag. Man blir ju smickrad att få frågan och att bli doktor lät bra. Jag tänkte att det skulle passa tillsammans med den militära utbildningen också. Att disputera fanns egentligen inte i min plan, men på den tiden var det enkelt att bli doktorand, inte en massa utlysningar och intervjuer som idag. Jag kunde bara fortsätta med det jag redan gjorde.

Han skrev en avhandling inom tillämpad laserfysik om utveckling av bättre metoder för genomlysning av vävnader. Bland annat var han och några kollegor först med att avbilda vävnaderna i en hand med hjälp av så kallat snake-like light, något som med tiden ledde vidare till förbättringar inom mammografin.

För mycket konkurrens i akademin

Efter disputationen ville professorn gärna behålla honom på institutionen, men Roger Berg ville prova något annat.

– Jag var trött på den akademiska världen. Jag tyckte det var lite för mycket konkurrens och vassa armbågar där och ville hellre till industrin, gärna försvarsindustrin.

Han ville inte lämna Skåne och såg sig därför om i södra Sverige. Där fanns begränsat med försvarsindustri så han tog kontakt med Kockums i Malmö, även om han egentligen inte visste mycket om vare sig båtar eller ubåtar.

– Jag fick en tjänst kring undervattensakustik och UV-sensorer eftersom det var nära kopplat till fysik.

Varför inte, tänkte jag. Man blir ju smickrad att få frågan och att bli doktor lät bra.

Häromveckan bjöd han på tårta för att fira 30 år på arbetsplatsen. Vid det här laget vet han en hel del om ubåtar. Som forskningschef för Saab Naval, som verksamheten heter nu, är det han som håller samman teknikutvecklingen, forskningen och de externa samarbetena för såväl ubåtarna som Saabs ytfartyg. Dessutom leder han hela koncernens strategiska partnerskap med Lunds universitet.

Sådana partnerskap har Saab med alla de stora tekniska fakulteterna i Sverige, och just Lund är Roger Bergs ansvar. Han beskriver sig som länken mellan Saab och omvärlden, men också som en intern nätverkare som ska stimulera till nya projekt.

Den hemligaste utvecklingen som finns

Att sälja en ubåt innebär att sälja något som inte finns ännu.

– Vi säljer utvecklingsprojekt. De är inte ens färdigtänkta, utan snarare koncept, säger Roger Berg.

Just nu arbetar hans kollegor med en beställning på en ubåt som ska finnas i två exemplar, vilket är ovanligt lite. Vanligare är att det byggs tre eller fyra exemplar, men inte mer. I hela världen finns det bara ett hundratal ubåtar totalt varav fyra i den svenska flottan.

– När jag började med ubåtar insåg jag att det är det häftigaste man kan jobba med. Det är extremt tvärtekniskt, innefattar alltifrån strukturanalys och systemintegration till hydrodynamik och elektronik. Dessutom är det i stort sett det hemligaste som finns. Ubåtar är det man skyddar allra mest i alla försvarsmakter, säger Roger Berg.

När jag började med ubåtar insåg jag att det är det häftigaste man kan jobba med.

Hela poängen med en ubåt är att den kan gömma sig för omvärlden. Den som söker efter ubåtar använder en teknik kallad aktiv sonar, där ljudpulser skickas ut och läses av när de studsar tillbaka. Därför handlar en hel del av forskningen kring ubåtar om hur ljudvågor sprids. Akustisk spridning var det område Roger Berg först arbetade med. Idag samordnar han det bredare området signaturer. Det innebär allt som påverkar hur mycket båten märks; färg, form, buller, magnetism och tryckförändringar. En båt som är svår att upptäcka har en låg signatur.

– Låga signaturer behöver dessutom kombineras med tekniker för att kunna stanna under vatten länge och då krävs bra energisystem, säger Roger Berg.

Bra att röra sig i den akademiska världen

När Kockums slogs ihop med Karlskronavarvet blev Roger Berg chef för signaturområdet även för de ytfartyg som byggs där. Han är också ledamot i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien) och Kungliga Örlogsmannasällskapet, och är adjungerad professor i marina system vid KTH i Stockholm.

– När Saab köpte oss 2014 efter att vi hade haft tyska ägare en tid blev tillvaron helt annorlunda. Vi blev helt enkelt en del av det svenska systemet. Då började jag ha mer kontakt med de forskare på KTH som sysslade med undervattensrobotik, säger Roger Berg.

Med finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning grundade han och KTH-kollegorna Swedish Maritime Robotics Center, vilket ledde vidare till professuren.

– Jag forskar inte så mycket, men jag handleder lite. I övrigt består professorjobbet mycket av att sitta med i styrgrupper och liknande. Det gör väldigt mycket för mitt arbete på Saab att jag också får röra mig i den akademiska världen. Utöver KTH och Lunds universitet har jag mycket kontakt med Blekinge tekniska högskola genom vårt arbete i Karlskrona.

Vid min ålder har jag också lärt mig att inte skämmas över det jag inte fattar.

Saab Naval arbetar också med initiativet WASP, Wallenberg AI, autonomous systems and Software Program. Där ingår man bland annat i ett projekt för utprovning av autonoma system för sök- och räddningsaktioner på havet. Saab lånar ut farkoster för att doktoranderna i WASP ska kunna utföra tester i rätt miljöer.

– Min äldsta son fick möjlighet att bli industridoktorand inom WASP och jag sa ”ta det, det är det bästa sättet att doktorera”. Som doktorand är man ofta ganska solitär, men i WASP är man del av något större. Han disputerade hos dem förra året, det är jag väldigt stolt över!

Vill att forskarutbildningen premieras

I dag beskriver Roger Berg sig själv som en generalist. De snabbt växande områdena AI och autonoma system kan han mycket lite om, säger han, men han är omgiven av duktiga människor som kan betydligt mer.

– I min roll lär man sig något nytt varje dag. Det är väldigt tillfredsställande. Vid min ålder har jag också lärt mig att inte skämmas över det jag inte fattar. Det är viktigt att vara nyfiken och fortsätta ställa frågor och låta folk förklara för en.

En hel del av dem som disputerar vid svenska universitet idag kan inte jobba hos oss för att de har fel nationalitet. Det är synd.

Det som en gång var hans forskningsämne står han långt ifrån i dag, men forskarutbildningen har han nytta av. Det är bra att veta från insidan hur det akademiska systemet fungerar och förstå situationen för de industridoktorander som Saab Naval tar in.

Men Roger Berg tycker inte att en forskarutbildning premieras tillräckligt i Sverige. Han jämför med Tyskland och USA där en doktorsgrad verkar betyda mer. Ekonomiskt är det ofta lönsammare att gå direkt ut i arbetslivet som färdig civilingenjör än att lägga åren på en forskarutbildning. För Saab kan det bli problematiskt. De vill kunna rekrytera doktorander – men det måste vara svenska medborgare, säkerhetsklassade.

– En hel del av dem som disputerar vid svenska universitet idag kan inte jobba hos oss för att de har fel nationalitet. Det är synd.

Att rekrytera unga medarbetare i allmänhet har däremot blivit enklare än förr, enligt Roger Berg. Innan Ryssland startade kriget mot Ukraina var det få som pratade om försvar över huvud taget. Nu pratar alla om det.

– För bara några år sedan sågs vi inte som en framtidsbransch. Vi rankades inte ens som en ”hållbar industri”, vi sattes i samma kategori som tobak och sprit och bankerna ville inte investera i oss. Det är ju helt tokigt. Vi finns för Sveriges säkerhet, inte för att starta krig. Och i de senaste mätningarna bland studenter rankas vi faktiskt högt som arbetsgivare, säger Roger Berg.