NYHET
Tydlig ledning lyfter forskningsmiljöer
Ledningens styrning har varit viktig, men inte avgörande, för forskningsmiljöernas framgångar. Det visar utvärderingen av satsningen på strategiska forskningsområden.
Många strategiska forskningsmiljöer som fått så kallade SFO-medel har utvecklats utmärkt. Det anser den internationella expertpanel som utvärderat den stora forskningspolitiska satsningen på strategiska forskningsområden (SFO) 2010–2014. Totalt fick 43 forskningsmiljöer SFO-medel, utspridda på 11 lärosäten. Expertpanelen har bland annat studerat hur väl lärosätenas ledning stöttat sina SFO-miljöer.
− Att lärosätenas ledning har en långsiktig strategi är viktigt. Det är ju till exempel lärosätena som anställer, inte forskningsmiljöerna, och anställningar är ett långsiktigt åtagande. Det är viktigt att lärosätesledning och ledningen för SFO-miljöerna jobbar tillsammans och identifierar vilken kompetens som behövs i de enskilda forskningsmiljöerna, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.
Olika förutsättningar
Utvärderingen visar att förutsättningarna för de 43 forskningsmiljöerna varierat stort. Vissa lärosäten skapade helt nya miljöer, andra utvecklade redan befintliga. På en del lärosäten styrde ledningen SFO-miljöerna tydligt, andra miljöer fick sköta sig mer själva.
Bo Sandberg är analytiker på Vetenskapsrådet och har varit projektledare för utvärderingen. Han konstaterar att de forskningsmiljöer som får högsta betyg av expertpanelen finns utspridda på olika lärosäten.
− Vissa har klarat sig bra utan tydlig ledning och stöd av lärosätets ledning, men expertpanelen noterar att en insiktsfullt och strategisk styrning av SFO-medlen på lärosätesnivå tenderar att korrelera med hög kvalitet och ett mervärde i SFO-miljöerna, säger han.
Bo Sandberg hoppas att många läser expertpanelens utvärdering i sin helhet, eftersom den innehåller mycket kunskap som lärosätena och SFO-miljöerna kan använda för att utvecklas ytterligare.
Läs också i Curie:
Strategiska forskningsområden
De strategiska forskningsområdena lanserades av regeringen i 2008 års forskningsproposition. Fem myndigheter har samverkat kring satsningen − Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Baserat på den utvärdering de låtit göra ger myndigheterna regeringen ett antal rekommendationer, däribland en viss omfördelning av medlen inom satsningen.
Du kanske också vill läsa
Krönika 1 oktober 2024
Den som har alltför rigida föreställningar om vad forskningen ska leda till riskerar att planera sönder processen. Att planera ett forskningsprojekt påminner om att plantera vårlök...
Krönika 25 september 2024
Akademin är extremt individualistisk. Men att arbeta som ett team kan ge bättre förutsättningar för både forskningsgenombrott och mer rutinartade arbetsuppgifter, skriver Marie Fli...
Debatt 23 september 2024
Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget...