
NYHET
Tydlig ledning lyfter forskningsmiljöer
Ledningens styrning har varit viktig, men inte avgörande, för forskningsmiljöernas framgångar. Det visar utvärderingen av satsningen på strategiska forskningsområden.
Många strategiska forskningsmiljöer som fått så kallade SFO-medel har utvecklats utmärkt. Det anser den internationella expertpanel som utvärderat den stora forskningspolitiska satsningen på strategiska forskningsområden (SFO) 2010–2014. Totalt fick 43 forskningsmiljöer SFO-medel, utspridda på 11 lärosäten. Expertpanelen har bland annat studerat hur väl lärosätenas ledning stöttat sina SFO-miljöer.
− Att lärosätenas ledning har en långsiktig strategi är viktigt. Det är ju till exempel lärosätena som anställer, inte forskningsmiljöerna, och anställningar är ett långsiktigt åtagande. Det är viktigt att lärosätesledning och ledningen för SFO-miljöerna jobbar tillsammans och identifierar vilken kompetens som behövs i de enskilda forskningsmiljöerna, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.
Olika förutsättningar
Utvärderingen visar att förutsättningarna för de 43 forskningsmiljöerna varierat stort. Vissa lärosäten skapade helt nya miljöer, andra utvecklade redan befintliga. På en del lärosäten styrde ledningen SFO-miljöerna tydligt, andra miljöer fick sköta sig mer själva.
Bo Sandberg är analytiker på Vetenskapsrådet och har varit projektledare för utvärderingen. Han konstaterar att de forskningsmiljöer som får högsta betyg av expertpanelen finns utspridda på olika lärosäten.
− Vissa har klarat sig bra utan tydlig ledning och stöd av lärosätets ledning, men expertpanelen noterar att en insiktsfullt och strategisk styrning av SFO-medlen på lärosätesnivå tenderar att korrelera med hög kvalitet och ett mervärde i SFO-miljöerna, säger han.
Bo Sandberg hoppas att många läser expertpanelens utvärdering i sin helhet, eftersom den innehåller mycket kunskap som lärosätena och SFO-miljöerna kan använda för att utvecklas ytterligare.
Läs också i Curie:
Strategiska forskningsområden
De strategiska forskningsområdena lanserades av regeringen i 2008 års forskningsproposition. Fem myndigheter har samverkat kring satsningen − Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Baserat på den utvärdering de låtit göra ger myndigheterna regeringen ett antal rekommendationer, däribland en viss omfördelning av medlen inom satsningen.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 23 april 2025
Världens främsta forskningsnation har blivit ett resmål där så kallade brännartelefoner kan behövas för att undvika avlyssning. Curie har talat med professor Dag Blanck, forsknings...
Debatt 9 april 2025
Idag får många forskare minimal respons eller ingen alls när de söker forskningsmedel. Men principerna för öppen vetenskap borde praktiseras även vid bedömning av forskningsansökni...
Debatt 31 mars 2025
När forskare flyr Trumps USA får Europa inte missa chansen att ta emot dem. Nu finns en unik möjlighet för Sverige att bygga ut grundforskningen i en historiskt snabb expansion och...