Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Blå virvlar i en datorgenererad bild.

Foto: sakkmesterke / Alamy.

NYHET

Trycket ökar: Gör forskningsdata tillgängliga

Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att man tar praktiska och etiska hänsyn.

Idén om öppna forskningsdata ingår i paraplybegreppet öppen vetenskap. Öppen vetenskap handlar om att göra forskningsprocessen så tillgänglig och transparent som möjligt genom att dela information och resultat på internet.

– På ett sätt är öppen vetenskap en utveckling av vetenskapens grundidé: Att det man visar med forskning ska hålla för granskning. På 1600-talet demonstrerade man sina experiment inför en publik, idag publiceras den på internet, säger Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

I höstens forskningsproposition hoppas regeringen att övergången till att publicera svenska forskningsdata och forskningspublikationer på nätet, ska vara fullt genomförd inom tio år.

Utvecklingen stöds även av EU:s forskningskommissionär Carlos Moedas. I ett tal i juli pratar han om öppna data som ett viktigt verktyg för att bekämpa ”a post- factual era of democracy”.

Tio år med öppen vetenskap

Sedan 2006 har fri tillgång till vetenskapliga publikationer, open access, stått på agendan för såväl Kungliga biblioteket som för lärosäten och forskningsfinansiärer.

– Det började med vetenskaplig publicering, men öppen vetenskap inkluderar också öppna data, medborgarforskning och öppna lärresurser, berättar Beate Eellend, handläggare på Kungliga biblioteket.

Öppna forskningsdata handlar om att på nätet dela de mätdata och den källkod som ligger bakom resultaten som presenteras i den vetenskapliga publikationen.

– Allt det som svarar på frågan ”Hur blev det sant?”, förtydligar Christopher Kullenberg.

Gör forskningen lättare att granska

En fördel är att det gör forskningen lättare att granska, både för forskare och allmänhet. Något som kan vara bra eftersom forskning alltför ofta hetsas fram, med risk för slarv, menar Christopher Kullenberg.

– Men det är nervöst för forskare att visa allt. Forskare gör misstag och felaktiga metodval, men det är inget att skämmas för, vi måste bort från idén om ett geni som trollar i laboratoriet.

Det ställer samtidigt krav på journalister och allmänhet som läser: De måste vara källkritiska, kunna granska studier och bedöma trovärdigheten hos avsändaren. Vissa forum är mindre seriösa.

– Det har vuxit fram en undervegetation av falska vetenskapliga tidskrifter med open access, predatory journals.

Kommersiella intressen

Ett argument som drivit utvecklingen av öppna data är att resultatet av offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för allmänheten. Dessutom gynnar det ny forskning och innovationer. Data kan återanvändas för nya analyser och för att utveckla nya analysverktyg.

Christopher Kullenberg pekar på hur USA:s långa tradition av öppna data från offentligt finansierad forskning lagt grunden till de flesta stora forskningsdatabaser som används idag och också gynnat den tekniska utvecklingen av olika molntjänster i Silicon Valley.

– Stora plattformar som Google och Amazon tjänar pengar på att dela data. På det här området ligger Europa efter USA.

Frågan är vem som i framtiden ska underhålla och betala för gränssnitt på internet där europeiska forskningsdata ska delas.

– Utvecklingen av den infrastrukturen kan vara plattformsdriven, olika molntjänster från privata företag. Nackdelen med privata företag är att de vill låsa in användare och tjäna pengar genom annonser eller på att dela användardata, menar Christopher Kullenberg.

Alternativt kan delningstjänsten skapas genom nationella eller europeiska samarbeten.

– Risken med det senare alternativet är att det kan blir en tekniskt dålig lösning om det inte satsas tillräckligt.

Snedvrida konkurrensen

Klaus Lindgaard Høyer, professor vid institutionen för folkhälsa vid Köpenhamns universitet, pekar också på hur krav på open data och open access kan snedvrida konkurrensen. När offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt tillgänglig, men privata företag inte behöver göra det, blir det en nackdel för de offentligt finansierade.

Open access-tidskriften PLOS One kräver till exempel att data publiceras i samband med artikeln. Det kan leda till att forskare väntar med publiceringen tills man har analyserat klart.

– Och då riskerar de att en annan forskargrupp hinner publicera först.

Konflikt med personuppgiftsskydd

Inom medicinsk forskning är knäckfrågan skyddet av de människor som deltar i forskning med sina personliga data som intervjuer, DNA-sekvenser och hälsodata.

– Det finns många fördelar med öppna data, men också en principiellt olöslig konflikt mellan fullt öppna data och fullt personuppgiftsskydd, säger Klaus Lindgaard Høyer, som undervisar i etik.

Han ser också en konflikt med relationen mellan läkare och patient där målet är att behandla patienten.

– Dina patienter förväntar sig inte att se sina gensekvenser på nätet. Att avidentifiera är inte längre en garanti.

Han pekar på att robotar för datamining blir allt bättre på att identifiera människor utifrån den information som finns fritt tillgänglig på nätet. Med datamining kan man med hjälp av kraftfulla dataprogram hitta mönster och samband i stora datamängder.

– Det som en gång var anonymt, är det inte längre. Öppna data har många fördelar, men det behövs långsiktig planering kring hur data ska delas och vårdas.

Som exempel tar han när forskare använder Sequence Read Archive (SRA) på ett bra sätt.

– De lägger inte ut allt, men använder arkivet för att visa att de har materialet för den som vill samarbeta.

Reglerna kring personuppgiftsskydd i forskning är snåriga och skiljer sig åt mellan olika länder. EU utfärdade 1995 direktiv när det gäller samtycke till deltagande i forskningsstudier, där det finns utrymme för de olika EU-länderna att göra lokala undantag. En ny EU-förordning träder i kraft 2018.

EU arbetar för öppen vetenskap

EU-länderna beslutade 27 maj 2016 att arbeta för öppen vetenskap. Jean-Claude Burgelman, ordförande för EU:s Open Science task force, tror dock inte att det kommer några nya EU-regler kring öppna data. Istället ligger fokus på att förverkliga initiativ som European Open Science Cloud och the Copyright Reform.

För forskningsprojekt som får medel genom EU:s forskningsprogram Horisont 2020 krävs att den vetenskapliga artikeln görs gratis tillgänglig på nätet. För forskningsdata finns det inte samma krav. Däremot utökas nu pilotprojektet ”ORD pilot” där data görs tillgängliga i vissa projekt. Efter 2017 kommer det att omfatta alla temaområden inom Horisont 2020.

– Men när projektansökningar bedöms ger inte deltagande i pilotprojektet någon fördel, och för dem som inte deltar innebär det ingen nackdel.

Jean-Claude Burgelman betonar också att det alltid kommer finnas möjlighet att tacka nej till att delta i pilotprojektet.

– Kommissionen förstår att det kan finnas goda skäl till att avstå från att göra hela datamängden eller delar av den fritt tillgänglig.

Samtidigt vill han peka på fördelarna med att öppna upp forskningsprocessen för insyn.

– Med öppen vetenskap gynnar vi forskningskvalitet och innovationer, och stärker banden mellan forskare och allmänhet. Men för att sätta igång den här processen tror jag att det behövs en radikal förändring av forskares belönings- och karriärsystem.

Läs också i Curie: Öppna data - inte bara att lägga ut

EU:s arbete för öppen vetenskap

Under en konferens i april 2016 enades EU-länderna om att arbeta för öppen vetenskap. Flera expertgrupper ”High Level Expert Groups” ger EU råd i frågan och publicerar rapporter.
Jean-Claude Burgelman är ordförande för EU-kommissionens Open Science task force.

Öppen vetenskap, open science, handlar om att göra forskningsprocessen så tillgänglig och transparent som möjligt genom att dela information och resultat på internet. Öppen vetenskap är tydligt kopplad till digitaliseringen av forskning och högre utbildning. I begreppet ingår:

  1. Open access: Vetenskapliga publikationer blir gratis tillgängliga för alla. Dessa kan göras tillgängliga såväl före som efter och direkt vid publicering.
  2. Open data: Forskningsdata som ligger bakom forskningen blir gratis tillgängliga för alla. Här ingår såväl kvantitativa som kvalitativa data, men också källkod eller annan information om analysverktyg man använt. Principen om open data används även utanför forskarsamhället, till exempel för myndighetsdata och kulturarvsdata.
  3. Open Notebook: Kan till exempel vara labbrapporter och anteckningar.
  4. Öppen sakkunniggranskning: Kan ske såväl före som efter publicering, exempelvis Pub Peer.
  5. Medborgarforskning
  6. Öppna kurser och lärresurser.

Källa: Beate Eellend, handläggare för open access på Kungliga biblioteket

Riktlinjer för tillgång till forskningsdata på väg

Under Avsnitt 8.4 i Forskningsproppen 2016 behandlas fri tillgång till forskningsdata:

  • Vetenskapsrådet ges nationellt samordningsansvar för arbetet med fri tillgång till forskningsdata.
  • Kungliga biblioteket ges nationellt samordningsansvar för arbetet med fri tillgång till vetenskapliga publikationer.
  • Regeringen ska återkomma om nationella riktlinjer för fri tillgång till forskningsdata.

Forskningsproppen 2016: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Regeringens webbplats) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...