Mycket av Alexandra Wennbergs forskning bygger på data som samlas in med stöd av den amerikanska myndigheten NIH. Foto: Ulf Sirborn
NYHET
Trumps nedskärningar hotar hennes registerforskning om demens
Nedskärningarna inom den amerikanska forskningen får konsekvenser långt utanför USA:s gränser. Nu hotas viktiga dataserier – vilket kan drabba svensk demensforskning.
– Jag är orolig för vad som ska hända, säger Alexandra Wennberg, forskare vid Karolinska institutet.
Hon arbetar med registerforskning och söker svar på varför vi drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers och demens, och om det finns något som kan förebygga sjukdomarna.
Alexandra Wennberg är uppvuxen i USA och har bland annat forskat vid Johns Hopkins University i Baltimore och vid Mayo Clinic i Rochester, Minnesota. Efter några år i Italien kom hon till Sverige och Karolinska institutet år 2020.
Hon sökte sig hit dels på grund av lärosätets starka profil inom demensforskning, dels på grund av de svenska registren som ger tillgång till detaljerad data inom hälsoområdet.
– Det gör Sverige till en fantastisk plats för oss som bedriver epidemiologisk forskning, säger hon.
Sedan Donald Trump tillträdde som president i januari har det skakat inom USA:s akademiska värld. Forskning som inte anses önskvärd av Trumpadministrationen har fått indragna medel och stora besparingar har aviserats hos flera federala forskningsfinansiärer.
Läs också i Curie: Svensk oro när samarbeten med forskare i USA hotas
Omfattande neddragningar för medicinsk forskning
Alexandra Wennberg får inte sin finansiering från USA. Ändå kan utvecklingen i USA få stor betydelse för hennes forskning. Mycket av datan hon använder samlas in med stöd från den amerikanska myndigheten National Institutes of Health, NIH.
Om Trumpadministrationens planer genomförs kommer institutets budget nästan halveras till år 2026 – ett hårt slag mot en av världens främsta finansiärer av medicinsk forskning.
– Det handlar om väldigt omfattande neddragningar, säger Alexandra Wennberg.
Det handlar om väldigt omfattande neddragningar.
Hon använder bland annat data från den NIH-finansierade longitudinella studien National Health and Aging Trends Study, NHATS. Den drivs från Johns Hopkins University och bygger på medicinska uppgifter och intervjuer med ett representativt urval av pensionärer som får stöd via det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare.
– Datan täcker många olika aspekter av äldres hälsa och studien har pågått under lång tid, sedan år 2011, säger Alexandra Wennberg.
Stopp för insamling av data om luftföroreningar
Än så länge fungerar NHATS som vanligt, men osäkerheten kring framtida finansiering gör Alexandra Wennberg orolig. Annan datainsamling har redan fått avbrytas på grund av sparkraven inom USA:s offentliga sektor.
I början av maj kom till exempel beskedet att den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, U.S. Environmental Protection Agency, stoppar insamlingen av luftkvalitetsdata från amerikanska ambassader på grund av omfattande neddragningar av deras budget. Datan från ambassaderna har varit viktig för den internationella forskningen om luftföroreningar.
– Jag är rädd att vi kan få se liknande stopp även för dataserier som finansieras via NIH, säger Alexandra Wennberg.
Risken är att kvinnor, personer som rasifieras och hbtqi-personer utelämnas från forskningen.
Utöver risken att olika dataserier ska avbrytas är hon också orolig över vad som ska hända med datans kvalitet. Det är väl känt inom den medicinska forskningen att sjukdomar och ohälsa drabbar olika samhällsgrupper på olika sätt, men Alexandra Wennberg tror att sådana mönster kan bli osynliga i datan framöver eftersom Trumpadministrationen går till hårt angrepp mot forskning som har fokus på jämlikhet och minoriteters rättigheter.
– Jag är rädd att de politiska kraven kommer påverka även dataserierna hos till exempel NIH. Risken är att kvinnor, personer som rasifieras och hbtqi-personer utelämnas från forskningen, säger hon.
Svårare att publicera forskning
Alexandra Wennberg tror att det blir svårt framöver att få finansiering från USA för forskning som lyfter jämlikhetsfrågor eller utsatta gruppers villkor. Vid Karolinska institutet har två projekt med finansiering från USA stoppats på amerikansk order på grund av sina teman.
Hon tror också att det blir svårare att få forskningsresultat publicerade i amerikanska vetenskapliga tidskrifter, om forskningen handlar om till exempel kvinnors eller minoriteters rättigheter. Under våren har det rapporterats om politiska påtryckningar mot tidskrifter, med krav på att inte publicera artiklar som innehåller vissa ord, som ”genus” eller ”inkludering”.
Jag skriver på flera olika artiklar nu där tanken har slagit mig att jag kanske borde ändra formuleringarna ...
– Jag skulle ljuga om jag sa att det här inte påverkar mig. Jag skriver på flera olika artiklar nu där tanken har slagit mig att jag kanske borde ändra formuleringarna på något sätt, eftersom jag nämner ”kvinnors hälsa” eller ”mångfald”. Annars kanske hela artikeln blir refuserad?
Varnar för censur av data
Frida Lawenius. Foto: Tobias Ohls
Frida Lawenius är förbundsdirektör för fackförbundet Naturvetarna. Hon delar Alexandra Wennbergs oro över händelseutvecklingen i USA. När det gäller hotet mot dataserierna som finansieras med amerikanska statliga medel är hennes värsta farhåga att det politiska klimatet i USA ska leda till att man tar bort eller börjar ändra i redan existerande data.
Det skulle till exempel kunna handla om att man beslutar att ta bort vissa parametrar som till exempel kön från datan eller från datainsamlingen framöver, så att tidsserier bryts.
– Om man bara avslutar datainsamlingen så finns i alla fall den tidigare insamlade datan kvar men om man börjar censurera data så raseras kunskapen, säger Frida Lawenius.
... om man börjar censurera data så raseras kunskapen.
Hon konstaterar att utvecklingen i USA väcker oro på ett principiellt plan samtidigt som den också innebär ett direkt hot mot de forskare som har sin finansiering från USA eller jobbar med data som har det.
Nya krav från USA pausar 21 projekt
Ett stort orosmoln enligt Frida Lawenius är att Trumpadministrationen uttryckt en vilja att begränsa utländska forskares tillgång till amerikansk finansiering, data och publikationer. Detta har redan fått konsekvenser på Karolinska institutet, som är den största mottagaren av forskningsfinansiering från USA bland de svenska universiteten. I början av maj beslutade lärosätet att pausa 21 forskningsprojekt i väntan på besked om nya krav från USA om hur man ser på finansiering till forskare utomlands.
– Vi har vant oss vid att man i USA ser forskning som en gemensam, gränsöverskridande verksamhet där vi samarbetar för att nå bästa resultat, men det är inte självklart längre, säger Frida Lawenius.
Som läget utvecklat sig tror hon att vi i Sverige och Europa behöver se över och bygga ut de egna forskningsinfrastrukturerna och databaserna, för att bli mer självständiga.
– Vi vet inte än om Trump verkligen menar allvar med allt han säger. Kanske är det mest skrammel, för att få uppmärksamhet och skapa oro? Jag tror inte att vi ska dra på alldeles för stora växlar innan vi vet hur det faktiskt blir, men det är viktigt att det finns en beredskap. Vi måste säkerställa att forskningsprojekten i Sverige och EU som idag har finansiering från USA inte går i stå. Samtidigt måste vi stå upp för den fria forskningen, och även göra allt vi kan för att underlätta för amerikanska forskare som överväger att flytta utomlands.
Forskare från USA välkomnas till EU och Sverige
I vissa länder i Europa ser lärosäten och forskningsinstitut nu en möjlighet att rekrytera högprofilerade amerikanska forskare. En del initiativ har redan tagits, bland annat i Sverige.
I april lanserade till exempel Vetenskapsrådet nya forskningsbidrag riktade till sökande utanför Europa. EU har samtidigt utlyst ett liknande initiativ värt 500 miljoner euro.
Vi måste få bort alla onödiga hinder. Som det är nu är det för långa handläggningstider ...
Flera politiska ledare inom EU har också öppet välkomnat amerikanska forskare, bland annat Sveriges utbildningsminister Johan Pehrson. Om regeringen menar allvar med sin inbjudan borde de enligt Frida Lawenius se över migrationspolitiken.
– Vi måste få bort alla onödiga hinder. Som det är nu är det för långa handläggningstider och mycket krångel i etableringssystemet. Kravet på anställningstid för permanent uppehållstillstånd rimmar till exempel inte med förutsättningarna i akademin, och det är alldeles för svårt att ta med sig sin familj.
Överväger att flytta utomlands
Alexandra Wennberg berättar att flera av hennes tidigare kolleger i USA överväger att flytta utomlands för att kunna fortsätta forska.
– Särskilt forskare som är i början av karriären kommer att få svårare att få jobb i USA med de neddragningar som väntar. Att flytta utomlands är ett stort steg men jag vet att många börjat förbereda sig på en sådan förändring, säger hon.
Jag tror att det är viktigt att vi forskare gör våra röster hörda nu, och att ledare i Europa och Sverige lyssnar ...
I dagsläget vet hon ingen amerikansk kollega som är på väg till Sverige, men hon tror det kan vara ett alternativ, i synnerhet för forskare inom hennes eget fält.
Hon tycker att det är slående hur snabbt det politiska skiftet har slagit igenom i USA, och fått konkreta konsekvenser.
– Det är chockerande hur mycket som är på väg att svepas bort. Jag tror att det är viktigt att vi forskare gör våra röster hörda nu, och att ledare i Europa och Sverige lyssnar, för det kommer finnas enorma luckor att fylla.
Läs mer:
Du kanske också vill läsa
Nyhet 16 juni 2025
Nyhet 16 juni 2025
Nyhet 11 juni 2025