Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Skyskrapor som sträcker sig mot en blå himmel.

Med hjälp av kreativa konfliktlösningsmetoder har man lyckats skapa ett multikulturellt Toronto. Foto: Matton

NYHET

Toronto en förebild för Malmö och Mostar

I ett forskningsprojekt studerar forskare konflikter i sex delade städer. Hur hanterar den offentliga förvaltningen utmaningar och problem? Målet är att hitta exempel som det går att dra lärdomar av. Läs den andra av tre artiklar i Curie om demokratiforskning.

Den delade staden skapas där det finns stora, breda skiljelinjer mellan olika grupper. Dessa kan uppstå efter en väpnad konflikt, men också till följd av till exempel socio-ekonomisk segregation. Skiljelinjerna kan vara etnicitet, hälsa, klass, arbetslöshet etcetera. I projektet studerar forskarna hur den lokala förvaltningen i olika städer hanterar skillnader, samt minoriteters utsatta läge.

– Vi vill se om det finns lärdomar man kan dra genom att jämföra de olika fallen, säger Annika Björkdahl som är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och som leder forskningsprojektet.

I projektet medverkar sex forskare, som studerar lika många städer. De sex städerna finns i tre olika demokratiska sammanhang. Forskargruppen har dessutom bjudit in experter på ytterligare tre städer, att bidra med kunskaper och fall till jämförelsen. Totalt finns nu erfarenheter från nio platser.

Studerar lokala förvaltningar

Malmö, Köpenhamn och Toronto finns i etablerade demokratier och står inför liknande utmaningar kring segregation och integration. Belfast, Kapstaden och Mostar ligger i länder där demokratin är på väg att konsolideras. Den tredje gruppen av städer finns på platser där demokratin är omstridd; i Jerusalem, Nicosia och Mitrovica i Kosovo.

– Den övergripande frågan är hur den offentliga förvaltningen hanterar utmaningar, problem och konflikter i dessa städer. Vi hoppas att vi ska kunna urskilja mönster inom respektive kategori av demokratier, samt mellan dessa. Jämförelsen ska öka möjligheterna att göra generaliseringar utifrån fallen.

Av städerna i de etablerade demokratierna har Toronto – en av världens mest multikulturella städer – långt mer erfarenhet än exempelvis Malmö eller Köpenhamn av att bygga en integrerad stad. Nationellt strävar man efter att skapa en kanadensisk identitet som inte är kopplad till etnicitet. Detta har omsatts i praktik lokalt i Toronto.

– I Kanada samarbetar alla nivåer inom offentlig förvaltning och de har lyckats att hantera utmaningen med att skapa ett multikulturellt Toronto.

Många nivåer

Även i Köpenhamn och Malmö har olika initiativ gjorts för att utveckla en politik som förverkligar idén om ”en stad för alla”.

– Toronto kan utgöra en förebild för både Malmö och Köpenhamn, men kanske också för Belfast och Mostar, säger Annika Björkdahl.

Hon har själv studerat Mostar i Bosnien, en stad där det politiska maktdelningssystemet bidrar till att skapa en skiljelinje mellan bosnienkroater och bosnienmuslimer. Där är utbildning en het fråga.

Vissa skolbyggnader är gemensamma, men eleverna går där i skift. Bosnienkroatiska barn går för sig och bosnienmuslimska för sig. Från början var det en lösning för att barnen skulle kunna börja skolan direkt efter kriget, då lokaler saknades. Men lösningen har blivit permanent. FN har krävt att det upphör, lokala domstolar förklarat att det strider mot lagen. Men lokalt fortgår segregationen.

Motstånd underifrån

– Det finns beslutssystem på många nivåer. Det gör det svårt. Det internationella samfundet och vissa nationella beslutsfattare är pådrivande, medan lokala politiker som företrädet nationalistiska partier bromsar. Trots att det finns ett fredsavtal på central nivå i Bosnien, förblir Mostar en delad stad.

Forskarna har dock sett att det finns ett motstånd mot att leva i en delad stad, som kommer underifrån.

– En del studenter i Mostar väljer universitet efter kvalitet på utbildningen, inte efter etnisk färg. Det är också ett sätt att utöva motstånd.

Nu sammanställs erfarenheterna från de totalt nio städerna. I december kommer en antologi där var och en av dessa beskrivs i var sitt kapitel.

Läs också i Curie:

Svårt att följa upp privat välfärd (Curie)

De har politisk makt men är inte folkvalda (Curie)

Forskningsprojektet

Forskningsprojektet Administrativa utmaningar — konfliktlösning för stabilare demokrati inleddes år 2011.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 februari 2025

Natalie von der Lehr

Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...

Nyhet 28 januari 2025

Charlie Olofsson

Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.