Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild av Ellen Lust.

Ellen Lust är professor i politisk vetenskap vid Yale University och en av världens främsta experter på politik i Nordafrika och Mellanöstern. Foto: Johan Wingborg

NYHET

Toppforskare från Yale till Göteborg

Sexton internationella toppforskare har rekryterats till Sverige med hjälp av pengar från Vetenskapsrådet. Statsvetaren Ellen Lust är en av dem. I juni flyttar hon sin forskning från Yale till Göteborgs universitet.

– Allra mest spännande i Göteborg är samarbetet i stora grupper. Och medarbetarna tycks verkligen djupt engagerade i varandras jobb, säger hon.

Ellen Lusts forskning handlar om politiskt deltagande och styrning i Mellanöstern och Nordafrika. I Göteborg ska hon ingå i det internationella projektet Varieties of Democracy (V-Dem) och även samarbeta med QoG-institutet, där QoG står för Quality of Government.

Nu har Ellen Lust börjat rekrytera forskare till en egen grupp vid statsvetenskapliga institutionen. Den ska driva ett projekt som hon startat vid Yale – Program on Governance and Local Development (GLD). Gruppen ska studera politisk styrning och lokal utveckling i arabvärlden, Afrika och Asien, och innehålla exempelvis statsvetare, sociologer, ekonomer och antropologer.

– Med det här programmet vill jag också inspirera andra till att fördjupa sig i frågor som varit förbisedda tidigare. Vi statsvetare har inte ägnat oss så mycket åt lokalpolitik, eller åt de sociala institutionerna; hur samhällen organiserar sig själva på det sociala planet. Vi har inte ens ett språk för det, utan vi behöver lära av etnologer och sociologer.

Ellen Lust talar ivrigt om synergimöjligheterna med V-Dem, som arbetar med en gigantisk databas över faktorer med koppling till demokratisering, och QoG som forskar om vikten av pålitliga offentliga institutioner.

Vill mäta styrningen

Själv vill hon bland annat utveckla ett sätt att mäta hur väl den lokala politiska styrningen fungerar på olika platser, så att man kan göra jämförelser och undersöka varför läget stabiliseras på vissa ställen medan det uppstår oroligheter och kaos på andra. Samhällsstrukturer och normer spelar förmodligen en viktig roll i den utvecklingen.

– Upproren i Mellanöstern 2011 som störtade auktoritära regimer, öppnade också dörrar för oss forskare. Nu kan vi lättare studera lokal dynamik och politik, hur samhällen styr sig själva. Men en annan effekt av upproren är att flera stater försvagades, och områden med svag styrning har ibland tagits över av extremistiska grupper. Det är viktiga och komplexa frågor att studera.

Hon konstaterar att många i väst tror att människor i arabvärlden helt drivs av sin religion.

– Min erfarenhet är istället att människor i hög grad drivs av hur de ska överleva. Kan de ordna mat till sin familj? Är deras område tryggt? Det handlar oftare om sådana frågor än om en bred existentiell debatt. Det i sig kan hjälpa oss förstå hur exempelvis en organisation som IS kan vinna snabbt stöd, om de ordnar mat till affärerna, upprättar säkra zoner, och så vidare.

Olika syn på demokrati

Ett annat vanligt, på sätt och vis motsatt, synsätt är att ”muslimer vill faktiskt också ha demokrati”. Men även här gör vi det för enkelt för oss, konstaterar Ellen Lust. Även om många människor i Nordafrika och Mellanöstern säger att de vill ha demokrati, så kan de mena olika saker.

I en undersökning i Egypten ansåg 70 procent av de svarande att demokrati innebar att klyftorna minskar mellan rik och fattig. Det var alltså en fråga om att ha tillgång till det nödvändigaste i livet, snarare än om att fritt få välja politiker.

Ellen Lust intervjuade också röstande i Tunisien 2011, som gick till det första fria valet i Mellanöstern efter den arabiska våren. Valet gällde landets konstitutionella församling, som skulle skriva en ny grundlag.

Lust frågade väljarna om det var viktigt för dem att den de valde var juridiskt kunnig. ”Nej, varför det?” var ett vanligt svar. ”Jag vill ha en bra person som tar hand om området där jag bor.” Arbetet med den nya grundlagen upplevdes inte som viktigt – det var vardagliga sysslor och behov som spelade roll.

Kreativa forskningsmiljöer

Ellen Lust ser fram emot att komma igång med sitt arbete i Sverige. Från vad hon sett, säger hon, verkar Göteborgs universitet och statsvetenskapliga institutionen vara kreativa forskningsmiljöer, tack vare goda resurser och en platt hierarki som gör att medarbetarna vågar komma med nya idéer och förslag.

– För att man ska kunna vara kreativ måste stämningen tillåta alla att engagera sig och uttrycka sig. Samtidigt krävs ett tydligt ledarskap för att folk inte bara ska flyta omkring. Det tror jag både QoG och V-Dem har lyckats med.

Kräver en forskningsmiljö i världsklass samma sak?

– Ja, i stort sett. Plus tid, så att man kan vara produktiv och leverera hög kvalitet över en lång period. En forskningsmiljö i världsklass kan man inte bygga snabbt, det är något som tar tid att utveckla. Men frågar du mig så är statsvetenskapliga institutionen i Göteborg på god väg redan. Folk känner till QoG och V-Dem – och om det blir som jag vill, så känner de snart till GLD också.

Får mer forskartid

Flytten från Yale till Göteborg känns alltså inte som någon förlust vad gäller forskningsmiljön. Här får hon dessutom mer forskartid än vid Yale, där arbetet innefattade en hel del undervisning.

Och så ligger Sverige närmare Mellanöstern och Nordafrika. I snitt en gång i månaden reser Ellen Lust till den region hon forskar på, och om utgångspunkten är USA blir jet-laggen närmast konstant. Hon räknar med att bli både piggare och mer produktiv framöver.

– En nord-sydlig pendling till jobbet blir fantastiskt! Dessutom arbetar min man för Världsbanken och är just nu placerad i Kabul. På det här viset hamnar jag på samma sida Atlanten som honom också, så rent logistiskt är det en utmärkt flytt.

Läs också i Curie:

Gästprofessor från USA kan Sverige (Curie)

Internationella toppforskare

Vetenskapsrådet fick 2013 regeringens uppdrag att möjliggöra för svenska lärosäten att rekrytera internationella toppforskare. Bland annat kan lärosätena beviljas särskilda forskningsanslag på upp till 15 miljoner kronor om året i tio år.

För rekryteringen av Ellen Lust bidrar Göteborgs universitet med 97 miljoner kronor, och har beviljats 131 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Bidraget kommer inte att utlysas under 2015 på grund av budgetförändringar för Vetenskapsrådet.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 februari 2025

Ulrika Ernström

Hot och trakasserier är ett vanligt problem i forskarvärlden, visar en ny rapport. Fyra av tio forskare och universitetslärare uppger att de någon gång blivit utsatta för detta i s...

Nyhet 29 januari 2025

Redaktionen

Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...

Krönika 13 januari 2025

Sjuksköterskor och forskare har en sak gemensam. Anahita Amirpour skriver om viljan att göra skillnad och risken med att se sitt yrke som ett kall.