Toppforskare från hela världen söker sig till Sverige

Vid Lunds universitet och Karolinska institutet, KI, pågår arbetet för fullt med de rekordstora inter­nationella ut­lys­ning­arna som gick ut i somras. Söktrycket har varit högt, och ansökningarna imponerar.

– På många håll är det så briljanta sökanden att vi nästan ramlar baklänges, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Totalt sökte 963 forskare till 15 tjänster som biträdande universitetslektor, och 357 sökte till de tio tjänsterna som gästprofessor. Att bara rekrytera tio gästprofessorer kommer inte gå, förklarar Erik Renström.

– Vi kommer öka volymen på gästprofessorsprogrammet för det är ett otroligt högkvalitativt sökfält. Vi kan helt enkelt inte säga nej. Det kommer bli 15 gästprofessurer. Kanske ännu fler.

Idén att gå ut med en internationell utlysning och försöka rekrytera framstående forskare hänger samman med situationen i USA. Där har Trumpadministrationens forskningspolitik minskat den akademiska friheten och gjort det svårare för många forskare att få finansiering. Samtidigt har möjligheterna för utländska forskare begränsats.

– USA har varit platsen forskare och universitetslärare har åkt till från hela världen för att utveckla sina karriärer, men nu har läget blivit alltmer oklart. Särskilt inom ämnen som klimatforskning och genusvetenskap, men också inom delar av det medicinska forskningsområdet. Det är inte så lätt längre att forska om vaccin eller global hälsa. Det är forskningsområden som blivit alltmer ifrågasatta, säger Erik Renström.

Sökande från hela världen

Genom sin utlysning vill Lunds universitet öppna dörren för forskare i USA som överväger att lämna landet för att kunna fortsätta sitt arbete, men också för forskare i andra delar av världen, som kanske hade siktet inställt på USA men nu söker andra alternativ.

– När vi tittar på ansökningarna ser vi att det är en överrepresentation från USA, men vi har verkligen sökande från hela världen, från 73 olika länder, säger Erik Renström.

I snitt kom drygt var tionde ansökan i Lunds utlysning från personer som arbetar i USA. Det innebär att USA är det näst vanligaste landet bland kandidaterna, efter Sverige.

Att det finns ett ökat intresse från amerikanska forskare att söka sig till Sverige och andra europeiska länder syns också på EU-nivå. Antalet ansökningar från amerikanska akademiker till Europeiska forskningsrådet, ERC, har ökat kraftigt. Den största ökningen gäller ERC:s Advanced Grants där ansökningarna från USA nästan har femdubblats – från 23 under 2024 till 114 under 2025 (källa: Politico).

Och i en undersökning av tidskriften Nature uppgav 75 procent av 1 600 tillfrågade forskare att de överväger att lämna USA för Kanada eller Europa.

– De som vi har haft kontakt med beskriver Europa som en attraktiv plats för att bygga sin vetenskapliga karriär. Många betonar också att de ser Skandinavien som en plats i världen där den akademiska friheten står starkt, och det vill jag skicka vidare till våra beslutsfattare. Det är viktigt att vi inser att akademisk frihet är en konkurrensfördel för oss, säger Erik Renström.

De flesta som sökte till KI:s utlysning kom från USA

Även KI:s utlysning har mött starkt gensvar. Totalt sökte 1 560 individer från 89 länder till 20 tjänster som biträdande lektor. Flest sökande, 27 procent, är i dagsläget verksamma i USA. Näst flest, 23 procent är forskare med internationell erfarenhet som är verksamma i Sverige.

– Att fler kommer från USA än från Sverige är anmärkningsvärt, säger Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid KI.

­Hon förklarar att de inte känner till de sökandes nationalitet utan det de ser i ansök­ningarna är var forskarna har sina nuvarande tjänster, och många jobbar alltså i USA.

– Det kan vara forskare födda där, som överväger att flytta, men också forskare från andra länder som inser att de behöver söka sig bort från USA för nästa steg i karriären.

Precis som Erik Renström pekar hon på den osäkra situationen i USA som en viktig anledning till beslutet att genomföra breda internationella utlysningen, men även den nationella forskningspolitiken här i Sverige har haft betydelse.

Statligt bidrag ger stöd till anställningarna

I den senaste forskningspropositionen lyfte regeringen vikten av internationalisering, och tryckte på betydelsen av att svenska lärosäten arbetar aktivt för att attrahera utländska forskare. Regeringen beslutade om ett program för strategisk rekrytering till tjänster som biträdande lektor, där minst hälften av forskarna ska ha internationell bakgrund (se faktaruta).

Varje lärosäte kan genom bidraget få ekonomiskt stöd till ett visst antal nyanställningar. Bidraget kommer kunna sökas av lärosätena vid fyra tillfällen, två 2026 och två 2027.

– Vi såg att vi kommer behöva ha en bra kader med unga forskare att nominera, så det fanns i bakgrunden när vi gjorde den internationella utlysningen, säger Erik Renström.

Lärosätena får nominera ett visst antal forskare till programmet, och en expertgrupp vid Vetenskapsrådet beslutar vilka rekryteringar som ska stöttas med två miljoner kronor per rekrytering. Resten av finansieringen av tjänsterna står de svenska lärosätena för.

Totalt omfattar satsningen vid Lunds universitet 85 miljoner kronor i universitetsgemensamma medel. Ytterligare pengar kan skjutas till från institutioner och fakulteter. Satsningen vid KI finansieras av både fakultetsnämnden och institutionerna och omfattar 213 miljoner kronor över sex år.

”Vi gör helt annorlunda mot vad vi brukar”

Enligt Marie Arsenian-Henriksson har uppmaningen från regeringen om att öka internationell rekrytering och möjligheten till bidrag för strategisk rekrytering, haft stor betydelse för KI:s beslut att gå ut med en internationell utlysning.

Hon beskriver de nya rekryteringarna som en stark vitamininjektion för KI.

– Det kommer bli många ringar på vattnet när de nya forskarna kommer hit och bygger upp sina forskningsområden här, med nya doktorander och postdoktorer.

De nya biträdande lektorerna erbjuds startpaket på nio respektive tolv miljoner kronor, beroende på forskningsområde, över sex år.

Marie Arsenian-Henriksson berättar att intresset för deras utlysning har varit stort från andra universitet och högskolor i Sverige – så kanske kommer fler att göra internationella utlysningar med en liknande modell framöver.

– Det är många som har hört av sig till oss och velat veta hur vi jobbar med detta.

Stort engagemang på lärosätena

Även internt, inom lärosätet, har engagemanget varit stort, berättar hon, och detsamma gäller i Lund.

– Alla har jobbat stenhårt med att få utlysningen på plats, och med att sprida den. Det finns en stolthet över att det gick så bra, säger Erik Renström.

Han berättar att utlysningen är unik genom att de valde att gå ut universitetsgemensamt istället för att – som i vanliga fall – låta institutionerna utlysa sina tjänster var för sig.

– Det tror jag gjorde att utlysningen fick en helt annan kraft. Jag tror att vi blev mer begripliga, särskilt för dem som kommer långt bortifrån och inte redan har täta samarbeten med oss.

I synnerhet deras rekrytering av gästprofessorer har mött mycket positiva reaktioner.

– Vi verkar vara unika med den utlysningen. Det är väldigt vanligt annars att gästprofessorer handplockas: Man lägger fram tjänsten som ett erbjudande till någon som man redan har ett samarbete med. Flera av de sökande säger att de aldrig tidigare har sett så här breda utlysningar för gästprofessurer, och det verkar ha uppfattats som väldigt attraktivt.

Förbereder ny utlysning

På Lunds universitet strävar man efter att bli färdig med de pågående rekryteringarna nu under senhösten. Samtidigt har man också börjat planera för en ny internationell utlysning redan nästa år, med målet att rekrytera ännu fler internationella toppforskare.

På KI siktar man mot att bli färdig med de pågående rekryteringarna under vintern. Senast i februari ska erbjudanden om tjänster skickas ut.

– Vi har valt ut 10–12 personer per tjänst nu, som vi ska intervjua digitalt. Sedan kommer 3–5 personer per tjänst intervjuas på plats. Då får de träffa forskare på den institution där tjänsten är placerad, och får samtidigt en uppfattning om forskningsmiljön och om Stockholm och inte minst villkoren för att leva i Sverige, säger Marie Arsenian-Henriksson.

De forskare som rekryteras nu kommer troligen inte hinna nomineras till den första ansökningsomgången av Vetenskapsrådets utlysning för strategisk rekrytering, som öppnar 14 januari (se faktaruta), men de bör kunna nominera till den andra menar hon.

– Att rekrytera inom Europa kan gå ganska snabbt men vi bedömer att det kan ta upp till ett år att få en forskare från USA eller Indien på plats. Det är mycket som ska stämma och ordnas. De personer som rekryteras har ofta en familj som ska flytta med, och en partner som måste hitta ett arbete här.

Hon tillägger att KI redan nu har ungefär 180 biträdande lektorer, och att det finns gott om forskare att nominera redan till den första utlysningen för strategisk rekrytering.

– Vi har många starka forskare att välja bland.

Svårt att matcha amerikanska löner

Erik Renström tror att tillskottet av internationella forskare kommer stärka Lunds universitets kontakter ute i världen. Bland dem som har sökt tjänsterna som biträdande lektor har söktrycket varit särskilt högt inom naturvetenskap, humaniora och teologi.

– Det är områden där vi själva uppfattar oss som starka, så det är naturligt att det är inom dem vi är mest attraktiva.

Liksom Marie Arsenian-Henriksson ser han att det är mycket som ska klaffa för att man som forskare ska kunna bryta upp och flytta till ett helt nytt land, särskilt om flytten går över Atlanten. För forskare som kommer från USA tror han till exempel att det kan vara svårt att acceptera att lönerna är avsevärt lägre här i Europa.

– Vi måste förklara att man inte behöver lika hög lön här eftersom våra samhällen erbjuder vissa saker som de är vana att bekosta själva.

Han hoppas att de nya forskarna ska trivas i Lund, och känna sig hemma i Sverige.

– Det blir en viktig uppgift för oss att ge dem ett bra mottagande och få dem att känna sig välkomna. Vi kommer erbjuda stöd i praktiska frågor, som hur man får svenskt personnummer och öppnar bankkonto, och så ska vi anordna fester och andra trevliga saker.