Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En kvinna i grå kavaj tittar ner i i en utställningsmonter.

Utställningen Sakerna som förändrar världen visar 280 föremål från Nobelpristagare. Foto: Nanaka Adachi, Nobel Prize Outreach

NYHET

Tingen som berättar om Nobelpristagarnas liv

Ett enkelt föremål kan berätta en stark historia. Nobelprismuseets nya utställning innehåller över 280 saker från Nobelpristagare, ting som vittnar om märkvärdiga upptäckter och livsöden. Senaste tillskottet kommer från den svenska Nobelpristagaren Torsten Wiesel, 100 år.

”Holy shit!”. Orden står i marginalen på ett oansenligt A4-ark med en massa siffror, på utställningen ”Sakerna som förändrar världen” på Nobelprismuseet i Stockholm. Bredvid ligger något som ser ut som ett vanligt kassettband. Det är i själva verket ett magnetband med astronomiska observationer. Både det och anteckningarna kommer från Andrea Ghez, som fick Nobelpriset i fysik 2020 för upptäckten av ett svart hål i centrum av vår galax Vintergatan.

– Det går inte att observera ett svart hål eftersom inget kan komma ut ur det, inte ens ljus. Därför tittade Andrea Ghez och hennes kollegor istället på hur stjärnor rör sig i förhållande till varandra, och lyckades bevisa det svarta hålets existens, berättar Ulf Larsson, som är intendent på Nobelprismuseet, och guidar genom utställningen.

Längre ner bland mätdatat står fler handskrivna kommentarer, som ”wrong header” och ”beautiful”. Ett direkt vittnesbörd från en forskares vardag.

280 föremål från Nobelpristagare

Porträtt på kvinna i grå page med svart blus med vita prickar och svart kavaj.

Clara Åhlvik. Foto: Alexander Mahmoud

För första gången visas nu ett stort urval ur museets samling av föremål som speglar de olika Nobelpristagarnas verksamhet, intressen och personlighet. I den nya permanenta utställningen finns närmare 280 föremål, från ungefär lika många pristagare, med historier om märkvärdiga upptäckter, banbrytande idéer och livsverk. De utgör mer än hälften av hela samlingen, och växer för varje år med de nya Nobelpristagarnas bidrag.

De senaste 20 åren har museet nämligen årligen bett pristagarna som kommer till Stockholm för den stora banketten i december att ta med sig ett personligt föremål, gärna som betytt något särskilt för dem. Och helst en liten berättelse om föremålet.

– Årets Nobelpristagare brukar träffa varandra för första gången här på museet inför allt som händer under Nobelveckan. När de överlämnar sina föremål kommer vår personal med sina vita tyghandskar och tar hand om dem – då har de blivit museiföremål, berättar Clara Åhlvik, utställningschef.

Nytt föremål från svensk pristagare

Äldre man med svart kavaj och mönstrad halsduk håller i ett mätinstument.

Torsten Wiesel överlämnar oftalmoskopet. Foto: Clément Morin

Museet arbetar också ständigt med att få tag i föremål från tidigare Nobelpristagare. Det senaste bidraget lämnade den svenska Nobelpristagaren Torsten Wiesel, som nyligen fyllde 100 år, strax före midsommar: det oftalmoskop som han och David Hubel gjorde sina tidiga experiment med. De fick tillsammans Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981, för sina upptäckter om hur synintryck behandlas i hjärnbarken.

– Jag ville bidra med det här oftalmoskopet för att hedra min mentor, Stephen Kuffler, som byggde instrumentet på Johns Hopkins University på 1950-talet, säger Torsten Wiesel.

Att mikroskop, manuskript och provrör hör forskningen till är inte så konstigt. Och en stor del av föremålen är vardagliga saker som pennor, glasögon och slipsar – bland annat en med pingviner och isflak, som klimatforskaren och Nobelpristagaren Syukuro Manabe fått av sin fru. Men vad säger resväskor, musikinstrument, en cykel – eller en hel längdskidutrustning om Nobelpristagares liv? En hel del visar det sig, efter en botanisering bland alla montrar.

Varje föremål har en berättelse

– Man skulle förstås kunna välja ett fåtal föremål och bygga en berättelse utifrån dem. Men vi ville visa så mycket som möjligt. Varje föremål har en berättelse! De kan spegla en arbetsmetod, ett experiment eller utgöra en inspirationskälla, säger Karl-Johan Cottman, som är curator vid museet.

Det är spännande att lägga ihop saker som i förstone inte verkar ha något med varandra att göra, men får en att tänka till.

Utställningen kan ses på flera sätt, dels tematiskt – till exempel kosmos eller fångenskap, dels som en spegling av den kreativa forskningsprocessen: Observation, insamling av data, experiment och visualisering av resultaten.

– Det är spännande att lägga ihop saker som i förstone inte verkar ha något med varandra att göra, men får en att tänka till. Föremål som kan krocka i tid eller kronologi, säger Karl-Johan Cottman.

En del föremål är mer laddade än andra. Som den svarta festklänningen med paljetter. Den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad sydde den för att bära på sin systers bröllop i Irak 2014. Men före festen omringade IS byn och ödelade den. IS dödade, och tillfångatog kvinnor som slavar. Senare lyckades Nadia Murad fly, och ännu senare, när hon återvände till ruinerna, låg klänningen kvar där, nästan helt oskadd. ”Den symboliserar hopp. Det finns något kvar även när allt gått förlorat,” menar Nadia Murad som fick fredspriset år 2015.

Så ja, det står klart att enkla föremål kan berätta mycket. Om allt från de stora frågorna till det vardagliga slitet för forskaren. Och glädjen när alla bitar plötsligt faller på plats, och beviset finns där: ”Holy shit!”. Vissa saker kan förändra världen.

Nobelpristagarnas egna saker

Här är ett axplock av saker som speglar Nobelpristagarnas upptäckter, insikter och verk på utställningen Sakerna som förändrade världen. Flera av föremålen har aldrig visats tidigare.

  • Ett gammal italienskt dragspel som Louis Ignarro, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin fick på sin 7-årsdag.
  • Kemipristagaren Peter Agres skidor. Han har åkt Vasaloppet fem gånger tillsammans med sin bror Jim. Även en av nummerlapparna hänger på väggen, startnummer 11 348.
  • En tygservett från fredspristagaren Alva Myrdal.
  • Litteraturpristagaren Nelly Sachs resväska. Den innehöll vad hon fick med sig när hon flydde till Sverige med ett av de sista civilflygen från Berlin under det pågående världskriget i maj 1940.
  • Cykeln som ekonomipristagaren Amartya Sen använde när han cyklade runt på den Västbengaliska landsbygden och vägde barnen för att undersöka skillnaden mellan nyfödda flickor och pojkar.

Även om utställningen oftast är analog, förlängs berättandet ibland med digitala lager för att förlänga berättandet. Vid Fredspristagaren Malala Yousafzai sjal, som hon bar vid sitt tal om kvinnors rätt till utbildning i FN som 16-åring, visas till exempel en video från hennes tal i FN år 2013.

”Sakerna som förändrar världen” är en permanent utställning som öppnade i mars 2023 på Nobelprismuseet i Stockholm.
Utställningstexterna finns både på svenska och engelska.

Nobel Prize Museum | Sakerna som förändrar världen Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 23 april 2024

Carina Järvenhag

Turnén om vetenskapsförnekelse besökte över tio lärosäten för att belysa fenomenet och dess konsekvenser för forskning och klimatarbete. En av initiativtagarna, miljöforskaren Mika...

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...