Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Miljöbild på Juho Härkönen. Grönska i bakgrunden.

Juho Härkönen är dekan vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens och har tidigare doktorerat vid institutet.

NYHET

Tiden som doktorand i Florens blev början på internationell karriär

Europeiska universitetsinstitutet i Florens är inte så välkänt i Sverige, men här bedrivs forskning av yppersta klass. Den internationella miljön drar till sig professorer, forskare och doktorander från över 80 olika länder.
– Inget har påverkat mitt liv så mycket som möjligheten att forska vid EUI, säger Hanna Eklund, som idag är biträdande lektor vid Köpenhamns universitet.

Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens inrättades av EU 1976 för att bidra till bevarandet av Europas kulturella och vetenskapliga arv. Tanken var att utbilda framtida toppakademiker inom EU. Fokus ligger på forskning och doktorandutbildning inom ekonomi, historia, juridik, sociologi och statsvetenskap.

Porträttbild av Hanna Eklund.

Hanna Eklund. Foto: Anton Hedberg

Hanna Eklund är en av dem som doktorerat vid EUI. Hon berättar att doktorandtiden fick en betydande inverkan på hennes liv, både professionellt och privat.

– Det var oerhört betydelsefullt både för mitt sätt att tänka och på ett socialt plan. Några av dem jag träffade på EUI är mina bästa vänner och jag har fortfarande kontakt med min handledare. Dessutom träffade jag min man, som kommer från Irland, på EUI och nu har vi ett barn tillsammans, säger hon.

Att hon överhuvudtaget fick höras talas om och sökte till doktorandutbildningen vid EUI berodde mest på en slump och på att hon gjorde en termin på juristlinjen som Erasmusstudent i Toscana i Italien.

– Någon tipsade mig om att Carl Bildt skulle besöka EUI och jag åkte dit. Hela stället kändes overkligt med den vackra miljön och den internationella och intellektuella atmosfären. Om jag hade stannat i Sverige skulle jag aldrig ha hört talas om det, säger Hanna Eklund.

Någon tipsade mig om att Carl Bildt skulle besöka EUI och jag åkte dit. Hela stället kändes overkligt med den vackra miljön och den internationella och intellektuella atmosfären.

Gemensamma kurser för alla doktorander

Speciellt för EUI är att alla doktorander börjar med att gå på gemensamma kurser och seminarier oavsett vilket ämne man forskar inom. Det blir naturligt att tänka tvärvetenskapligt.

– Man tränas i ett visst sätt att tänka och att vara mer interdisciplinär. När jag kom ner till EUI hade jag just gått ut juristlinjen i Uppsala och var ”typiskt svensk”, men jag blev tvungen att ifrågasätta mig själv och fick helt nya perspektiv. EUI är också ett attraktivt ställe att komma till för forskare och som doktorand får man tillträde till tidens största tänkare, utan att behöva anstränga sig särskilt mycket.

EUI blev dörröppnaren till en internationell karriär för Hanna Eklund. 2016 disputerade hon i Europarätt och efteråt fick hon en postdoktortjänst i Paris via en professor på EUI. Under tiden på EUI gjorde hon också en utbytestermin vid Columbia University i New York.

Idag forskar och undervisar hon på Centre for European and Comparative Legal Studies i Köpenhamn.

– Jag har tillgång till ett fantastiskt nätverk med personer som sitter på olika universitet i Marseille eller i Rom. Å andra sidan känner jag inte så många i Sverige. Det blir en annan typ av karriär, men att komma ut i världen var det som jag personligen tyckte var attraktivt med en akademisk karriär, säger Hanna Eklund.

Ger ett bredare perspektiv

En tidigare doktorand är också Juho Härkönen, professor i sociologi, som numera är dekan vid EUI och ansvarig för Max Weber-postdoktorprogrammet inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Han säger att det speciella med EUI är just flödet av personer och den internationella atmosfären.

– Det ger ett bredare perspektiv och man ser lite annorlunda på sin egen forskning. Jag har pluggat i Finland och är tjänstledig från Stockholms universitet, och det blir lätt att man ser på världen med nordiska glasögon. Särskilt inom historia och sociologi är det viktigt att kunna ifrågasätta sina egna tankar och ta till sig nya perspektiv, säger han.

...forskare från de mest prestigefyllda universiteten i USA, Storbritannien och Japan söker till postdoktorprogrammet. Vi tar endast in omkring fem procent av de sökande.

EUI är dock relativt okänt i Sverige och i hela Norden, vilket avspeglar sig i att det är relativt få nordiska sökanden till doktorandprogrammet. Juho Härkönen tror att en anledning är att det är ett litet universitet med ett starkt fokus på forskning och doktorandundervisning.

– Det finns en starkare koppling mellan EUI och äldre medlemsländer i EU som Tyskland. Det kunde vara ett stabilare och högre intresse från nordiska länder, men det betyder också att man har större chanser att komma in, säger Juho Härkönen och tillägger:

– Inom akademin är EUI ett tungt namn. Ett exempel är att forskare från de mest prestigefyllda universiteten i USA, Storbritannien och Japan söker till postdoktorprogrammet. Vi tar endast in omkring fem procent av de sökande.

Ansökan på EUI:s webbportal

För den som vill söka till doktorandutbildningen är deadline i slutet av januari 2023. Ansökan sker på EUI:s webbportal och den som har en svensk masterexamen är behörig att söka.

– Man skriver en ansökan och en projektplan, och sedan sker urvalet i samarbete med finansiärer i hemlandet. I Sverige diskuterar vi ansökningarna med Vetenskapsrådet innan vi kallar till intervjuer. När man tänker på internationalisering av forskarkarriärer och att det kanske kommer att krävas en bredare erfarenhet i framtiden spelar EUI en viktig roll, avslutar Juho Härkönen.

Europeiska universitetsinstitutet

Det är EU:s 27 medlemsländer som finansierar EUI och i Sverige går finansieringen genom Vetenskapsrådet.

Här finns fyra institutioner inom historia, nationalekonomi, juridik samt stats- och samhällsvetenskap.

Här finns doktorandutbildning och ett Max Weber-fellowship, som vänder sig till disputerade forskare inom statskunskap och historia.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 april 2024

Ulrika Ernström

Han kämpar för världens förbisedda svampar. Mykologen Henrik Nilsson undviker medvetet högrankade tidskrifter, men är en av världens mest citerade forskare. Och han har ett tydligt...

Krönika 2 april 2024

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...