Sveriges andel av ERC-medlen minskar

I januari 2014 gick starten för forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Nu finns resultaten från de 117 första utlysningarna.

Totalt har närmare 70 miljarder kronor (7,36 miljarder euro) kontrakterats. Mest pengar har gått till Tyskland, följt av Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Belgien. Sverige placerar sig på plats åtta. Våra nordiska grannar hamnar på platserna strax efter, Danmark på tionde, Finland på tolfte och Norge på femtonde plats.

Större konkurrens

Sverige har fått 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,6 procent av de totala medlen. Det är något mindre än tidigare. I det förra ramprogrammet gick i genomsnitt omkring fyra procent av pengarna hit.

– Idag är det är större konkurrens om medel på europeisk nivå och fler som söker eftersom många EU-länder skurit ned de egna forskningsbudgetarna, säger Linda Bell som är enhetschef för EU-relationer vid Vinnova.

Programmet är också delvis annorlunda än det förra ramprogrammet, påpekar hon.

– En skillnad är att andelen som går till Europeiska forskningsrådet är större. För Horisont 2020:s första års utlysningar utgör medlen till ERC cirka 15 procent av programmets budget.

Bara 16 av 743 forskare

Europeiska forskningsrådet, ERC, stödjer spetsforskning. Bidragen går till enskilda forskare efter ett enda urvalskriterium, vetenskaplig excellens.

Det är dock få stöd som hittills har gått till forskare vid svenska institutioner under Horisont 2020, vilket fått stor betydelse för det sammanslagna utfallet för svensk del.

Av de 743 forskare som beviljats medel är det bara 16 som är knutna till svenska institutioner. Det motsvarar drygt två procent av antalet, strax under två procent av beviljade medel.

– Det är små siffror det handlar om och det är svårt att utläsa trender. Men vi har en svagt negativ tendens. Det är både svårt att förklara och lite oroväckande att svenska forskare inte klarar sig bättre i konkurrensen, säger Karin Schmekel, utbildningsdepartementet, som är svensk ledamot i programkommittén för ERC.

Under det förra ramprogrammet minskade den svenska andelen av medlen från Europeiska forskningsrådet från 5,3 procent till 3,6 procent år 2013

Nedåtgående trend

Den nedåtgående trenden har inte brutits under Horisont 2020. Dessutom har den svenska beviljandegraden i ERC-utlysningarna varit låg, drygt hälften av snittet i EU.

– Beviljandegraden är inte rättvisande eftersom det i exempelvis England finns universitet som har ett system där de sållar ut ansökningar som inte är bra nog, säger Karin Schmekel.

Hon tror att en förklaring till den negativa trenden i Sverige är att ERC-bidrag här ses som något väldigt exklusivt och ärofyllt att få.

– Det hindrar forskare från att söka för att de inte tror att de är bra nog. Dessutom är de goda exemplen inte så kända – ERC förekommer extremt lite i tidningar och tv i Sverige jämfört med andra framgångsrika forskningsnationer i Europa.

Samma lärosäten i toppen

De organisationer i Sverige som till och med juni i år fått mest pengar från Horisont 2020 är KTH, följt av Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Det är också dessa lärosäten som lyckades bäst totalt i sjunde ramprogrammet, fast då var ordningen något annorlunda.

– Svenska forskare på välfinansierade institutioner borde på längre sikt ha bättre förmåga att konkurrera. När det gäller samverkansdelarna av Horisont 2020 har svenska sökande en fördel av att ofta ha arbetat i sektoröverskridande projekt, där till exempel akademi, offentlig sektor och näringsliv löser problem tillsammans, säger Linda Bell.

Läs också i Curie:

Granskare får nya perspektiv (Curie)

De vägleder forskare inom Horisont 2020 (Curie)