Sverige bra på innovationer – men var finns investeringarna?

Intresset bland forskare för att nyttiggöra sina idéer har ökat. Det säger Malin Graffner Nordberg, som är chef för innovationsstödet vid Uppsala universitet.

– Vi ser att vi på senare år fått in fler nya idéer. Under de tolv år jag har jobbat här har det skett en tydlig kulturförändring och det har blivit allt mer accepterat att forskning kommersialiseras, säger Malin Graffner Nordberg.

Det finns också andra incitament för att ta resultaten vidare utanför akademin, påpekar hon.

– Idag betonar forskningsfinansiärer i större utsträckning att de som söker forskningsmedel ska kunna beskriva hur forskningen kan komma till nytta i samhället.

Eftersom forskare vid svenska lärosäten – till skillnad från i andra länder – äger rätten till sina uppfinningar genom det så kallade lärarundantaget måste de själva se till att lovande idéer inte blir kvar i byrålådan.

...det har blivit allt mer accepterat att forskning kommersialiseras.

– Forskare sitter på enorma möjligheter, men det måste finnas någon som ser till att idéerna går att ta vidare, säger Malin Graffner Nordberg.

Hjälper forskarna att ta idéerna vidare

Och där finns hjälp att få. En forskare som vill kommersialisera sin idé kan vända sig till innovationskontoret som finns vid varje universitet. De hjälper till med att finansiera det arbete som krävs för att minska riskerna i projektens startfas.

– Vi hjälper till att utreda marknaden, var kunderna finns, regulatoriska förutsättningar, avtal som behövs, patent, allt som kan vara hinder försöker vi överbrygga. Vi bidrar även till att bygga hållbara team för projekten. Sammantaget ökar det här möjligheterna att skapa projekt som är attraktiva att investera i.

Här har lärosätenas holdingbolag en viktig roll att spela. De är statliga bolag som kan gå in väldigt tidigt med långsiktigt riskkapital i företag som har ursprung i forskning.

– Det ger en kvalitetsstämpel och brukar ofta vara väldigt förmånligt för forskare att ha med sig. Holdingbolagen bildar en brygga till senare steg, då det krävs andra investerare som kan gå in med större summor.

Svårt att matcha offentliga bidrag

Även offentliga finansiärer som exempelvis Energimyndigheten och Vinnova kan hjälpa till med finansiering. De kräver dock ofta att den de stödjer bidrar med lika mycket medel genom så kallad medfinansiering. Den tröskeln kan vara svår att komma över för små företag.

Holdingbolagen bildar en brygga till senare steg, då det krävs andra investerare som kan gå in med större summor.

Företaget Ymner drar nu igång arbetet för att skapa en ny fond som ska lösa det här problemet. Målet är att den nya fonden – Y2 – ska skjuta till pengar för medfinansieringen.

Fokus är på investeringar i forskningsintensiva nystartade bolag. Oscar Ridell, Ymners grundare, använder begreppet ”deep tech-bolag”.

– Det är bolag med stort kapitalbehov och lång utvecklingsfas. De är beroende av offentlig finansiering och behöver då medel till medfinansiering. Fonden som vi nu upprättar ska bidra med det, så att bolagen blir bättre kapitaliserade i tidigt skede, säger han.

Planer på att matcha EU-medel

Dessa bolag får idag en väldigt liten del av bidragen från de offentliga finansiärerna, enligt Oscar Ridell.

– Vi kan i vår egen databas se att de forskningsintensiva teknikbolagen med komplexa frågeställningar och lite längre väg till marknaden får en mycket liten andel, mindre är 2 procent, av det offentliga innovationsbidraget.

Pengarna till fonden räknar Ymner med att få in framför allt från privata forskningsfinansiärer. På så sätt kan de enligt Oscar Ridell även få ta del av den innovation som deras bidrag leder till. Målet är att få in mellan 400 och 800 miljoner kronor.

Oscar Ridell har redan nu planer på ytterligare en fond – Y3. Den ska användas för att hjälpa bolag med medfinansiering för att matcha EU-medel.

Statlig fond investerar i svenska bolag

När bolag kommit en bit på vägen i sin utveckling finns en rad investerare som kan komma in med pengar. En av dessa är Industrifonden – en stiftelse som bildades av staten 1971 och som sedan dess drivs som en riskkapitalfond på helt kommersiella grunder.

Men där det verkligen brister är finansieringen för att få så kallade deep tech-bolag att växa.

Sara Frykstrand arbetar med investeringar i forskningsintensiva nystartade bolag på Industrifonden. Hon berättar att fonden nästan uteslutande investerar i svenska bolag – efter ett gediget analysarbete.

– Vår analys ska visa att vi kan få en bra avkastning. Ofta går vi in tillsammans med andra finansiärer, säger hon.

De andra finansiärerna kan exempelvis finnas i våra grannländer.

Föreslår nordisk saminvestering

Industrifonden har precis, tillsammans med finländska och norska investeringsfonder, gjort en studie om investeringsklimatet i energi- och miljöteknikbolag.

En av deras slutsatser är att en möjlighet att förbättra förutsättningarna kan vara att de nordiska länderna går samman och gemensamt finansierar bolag inom området.

– Det finns för få investerare som kan gå in med större pengar i Sverige. Men där det verkligen brister är finansieringen för att få så kallade deep tech-bolag att växa. Det behövs om nya sådana bolag ska byggas upp i Sverige, säger Sara Frykstrand.

Industrifonden hör, med ett kapital på fem miljarder, till de större riskkapitalfonderna i Sverige. Men i USA skulle den räknas till de mindre.

Mer pengar för innovation i andra länder

En av de stora skillnaderna mot exempelvis USA, Storbritannien, Nederländerna eller Frankrike är just att det finns mindre pengar i det svenska innovationssystemet.

– Vi behöver ta den frågan på större allvar. Det finns fler investerare utomlands som är intresserade av svenska bolag i tidig fas. Om dessa bolag lämnar Sverige försvinner det staten har investerat i dem, säger Malin Graffner Nordberg som berättar att innovationskontoret ofta blir kontaktade av investerare från andra länder.

Hon pekar också på behovet av mer samarbeten kring finansiering.

– Vi skulle kunna ha ett bättre samspel mellan universitet och privat sektor. Det finns redan samarbete men vi kan utveckla ekosystemet ännu mer.

Svårt att mäta universitetens innovationer

EU-kommissionens årliga rapport European Innovation Scoreboard, mäter ett antal indikatorer i innovationssystemet i européiska länder. Enligt rapporten är Sverige ändå ett bra land för innovationer. I år (2024) rankades Sverige som nummer två av EU-länderna, efter Danmark.

Att utifrån det dra slutsatser om innovationer med ursprung i forskning på svenska lärosäten är dock svårt, på grund av lärarundantaget. En forskare kanske väljer att utveckla sin idé tillsammans med ett företag.

– Eftersom det inte alltid är universiteten som är avsändare till en uppfinning är det svårt att se vad som sker på universiteten, säger Malin Graffner Nordberg.

Uppsala universitet har tillsammans med KTH och Lunds universitet gjort ett försök att tydliggöra det. De har listat alla företag de känner till som startat utifrån forskning och utbildning vid sina lärosäten. Mellan 2010 och 2022 är det så många som 1 081 bolag. År 2022 hade dessa drygt 3 800 anställda och omsatte närmare sju miljarder kronor. I fjol tillkom 118 nya bolag.

– Vi vet att siffran är i underkant eftersom vi inte har full koll, säger Malin Graffner Nordberg.

Läs mer:

EIS interactive tool 2024 (Engelska) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Mentorer i Silicon Valley hjälper forskare bli entreprenörer (Curie)

Kan patent och publicering gå hand i hand? (Curie)